AvangnâmioK - 01.01.1944, Blaðsíða 8

8
AVANGNÅMIOK’
nr. 1
kunge Simpa.
(nangitat, taktik AvangnåmioK nr. 12 Kup. 107 1943.)
kapitalit arferngat.
ItveK nundume nautitsiniarfingmltoK.
Simpa nangmineK sianigitaKarnago atorfigtåvig-
sorpoK. nunåume nautitsiniarfingme liviulerpoK, tå-
ssa imåipoK, sumit malerssorneKånguåsanane na-
magtorssuarnik iniissutigssaKardlune tåssanilerpoK.
tamåna pisimavoK Gombe-Mumumik pOgtor-
ssuarmik nåpitsipilugkaluarnerme kingornagut sapå-
tip akunere ardlagdlit Kångiusimalermata. misigissa-
piloKarsimaleratdlardlune aitsåt taimak mianerssuler-
poK. Kåsungnerssuane nukigssuanilo såkortoKissut
puigordluinarpai. fimassut angnerussut avKumine nå-
pitagkane tamardluinaisa takugdlernavérsårdlugit ni-
gorsimaniartarpai, (imassumigdlo sumik naimassaKale-
riarångame mianerssorKigsårdlune torøorasuartardlu-
ne. tåssame livip inflsugtup nakuarssfip ilerKugssara-
luanit avdlauvdlumartumik iliortalerpoK. ilame Buwa-
Wawitumit, inuilårssfip teriangniånit singarnånga-
sstinguamit Kunutiinguamit, pitsaunerujungnaerpoK.
nerssutéråinånguit isigagssuarminik nukeKaKi-
ssunik pissarissarpai — tamåkuale nåmagsissutigisi-
naussångilai. måname kisiat utorKatsissutiginiarsfnau-
vå, tåssa Kangatut aulagsarigtigalunilo perKigtigf-
nginame. Gombe-Mumuvme Kaorssuarminik månge-
Kissumik aputdlarmane kingorna erKfie sule ånerna-
rungnåingitdlat, niumilo igdluanik sule tusiapitdlai-
vok. taimåitumik periarslnaussarpagssuaraluane ig-
dligissaraluaKalugit soriartarsimångilai.
ungavariartortitdlune misigisimavoK erKigsisima-
jungnaeriartordlune. nuna tikiså sungiusimassånit
avdlauneruvdluinarpoK. narssåinarssfijungnaerpoK pu-
kitsunik KagtunerasårtoK sumorssuaK Kinerfigissar-
tagkaminik KaKutigutdlo tamauna orpigpålunguaKar-
tartoK tarrartaKångingajagtartunik. KåKarssuit Kåmikut
aputiligssuit ungasigsut ama Kaplput. nunale måna
issertordlune angatdlavigiligå akulikitsunik ingming-
nut ilagtunik orpigåinauvoK merKOKångitsunigdlo
KåKåjoKardlune. sume tamåne iput Kagtunerssat ag-
sut erKumitsut. avdlamut åsseKartångitdlat sordlo li-
vip inå inungorfine migdllnarsimassoK. tåssa sunauv-
fa Nackwap, termitarujugssflp, iniliarssue.
Simpap tikisimavå Pori, Afrikame nuna orpi-
gartoK. nuna naggorigkaluartoK orpigarpagssuit ma-
tusimassåt. tåssungale pigaluardlunilo intlleramile
aitsåt taima pissårnartigissumik takulerpoK.
unuåkut Kåumatigigsorsstigå initunerssarssuaK
angmåinartorssuaK tikipå Korsoraigsunik sanileriår-
pagssuarnik sivisorssåssartunik naussulik. tipe av-
dlanaKissoK naivå navianartumigdlo påsingitsorsima-
ssånik erKaisitdlugo. tipe taimåitoK angajomåne tå-
marmata naitsiarsimavå. taimåitordle navsuitsumik
tamåna pivdlugo erKaimassaKångilaK. amame tåssa
avdlauvdluinartumik takussaKalerame uipoK issingue
Kangale ingnerfllanguarsse. neKisungne narajuminar-
dluinartoK naivå. sujuningtiaminilo takulerpai årissat
Kassertut ulamertuinait nipilo tusålerdlugo sordlung-
miatdlagpatdlagtardlunilo misarpalorussårtoK.
Guruwu, pflluke nujuartaK, nuname nautitsiniar-
fingme kamanaitdlisåriniatårpoK, nunale nautitsiniar-
fik sfinersoK Simpap påsisimångitdluinarpå. naluv-
dluinarpå flmassoKartoK mardlungnik niulingnik nu-
namik agssaissartunik naussunigdlo KorsorKigsunik
sanileriårdlugit amitsukujorssuångordlugit nautitsi-
ssartunik. naussume tamåkua Simpap sugssai.
arritdlitdlardlune Kanigdliartulerpai. kisame ki-
ngumut ingminut påsissutut ilerame nåmagtitdlune
neKitornigssaminik isumavdluåumlnarpoK.
tåssångåinaK pigsigpoK, taimågdlåt serKulåjat-
dlagpatdlagdlunilo uiånissåjatdlagpatdlagkame, tåssa
sujugdleK. målanerujugssuaK KOKernåinangajagtoK tå-
ssa tugdlia. taimailiniariarmat tamåssa Kangale ku-
kigfagpalunguarsse, pangatdlugpaluleramik, Simpa
taimågdlåtdliuna isigkaminik igdlugtut pfilukimut to-
Kungassumut tungmarsimagame sujoranaKissumigdlo
uiånissårdlune; nerdlingussåussissugssamigdle tai-
mak sarKumersoKångitdluinarpoK.
unuaK tamåna Kårsitdlardlune nerivoK ilorrisså-
livigdlunilo ujaragssdp Kangatsersimanerata atånut
iterssamut tunuåinarpoK aKaguanilo uvdloK tamåt
nåvdlugo nalavdlune erKigsivfårigdlune sinigdlune.
unuarorKeriarmat pfllukit-åsit tikiuterérput; Simpav-
dle atautsimik ilångåinardlugit Kimåssinarpai.
nerssutikasit tamåko sianéKissut tamaunga ute-
Kåtårtitdlugit najugkane Kimångilå. kisalo nigormata
ama maligpai.
tåssa tamåne suna tamarme maningnerssarssuar-
nik naggorigsagarssuarnik peKarpoK, månalo alå-
ngortarigsunik orpigpånguaKarpoK. suna tamarme
pfllukeKarpoK unuaroriarångat nautiniagkanik tamå-
kuninga tungmåringnigtartunik siggungmingnigdlo
nunamik agssaissartunik.
taimaitdlune Simpap tipe tåuna erKigsisimanå-
ngitsoK naissarå; ersigivdluinagkaminigdle takuneK
ajorame ilorrissåralugtuinarpoK. kugssiane siligtune
i