AvangnâmioK - 01.02.1947, Blaðsíða 7

nr. 2
AVANGNÅMIOK’

gauvfingnik avdlanik misigssuissut (udenrigsminister)
nalunaerutit tamåko ugperiumångilait. tuluitdlunlme
såssussinigssamik ilimagissaKångitdlat. uvdlut Kavsf-
nguit Kångiutlnartut svenskit udenrigsministeriat
Giinther norgemiut udenrigsministeriånut nalunaer-
poK ikårfigineKarniarnerat. KularnarungnaerdluinartoK.
mardlungortukut uvdlakut danskit norgemiutdlo ty-
skit såkutfiisa motorisa Kångulugssuinit itertineKarput.
sassussinerup kingornagut svenskit tyskinik ilua-
ringninginerat avisitigut nipagkalugtuinarpoK, Sve-
rigivdlo KanoK iliorniarnere Hitlerip tatigissariung-
naerdluinarpai. Hitlerip Kanigtorinerussaisa akornå-
ne svenskit ikinguteKarput, tåukualo sujunersuiput
tåvunga tyskit autdlartitaKarKuvdlugit svenskit ilu-
mut sorssugkusunginerånut ugpernarsautigssamik
Hitler imågdlåt plsangmat. ugpernarsautigssanik pi-
pume — kisiåne ama agsut aulajaitsumik oKauserta-
lingmik sujorasårutisivdlutik. HitlerigoK Sverigemik
sassiissisagaluarpat sulivfigssuit (fabrikit) augtitag-
ssarsiorfitdlo sorssungnermut iluaKutigssarsiorfit ta-
marmik aserorterneKåsåput. amagOK Kimugtuitsut av-
Kutait taimailiorneKåsåput; agssartlltausinaussume
tamarmik sugssaujungnaerdluinartitåusåput.
Gøring oKalugtiliutdlugo Hitler piumassaKarsi;
mavoK svenskit Kimugtuitsue nerissagssanik måtu-
tigssanigdlo sorssugfingmut Narvikimltumut agssar-
tortoriumavdlugit. åmalo tamatuma saniatigut tyskit
kigsautigåt rødekorserpålugssuit svenskit nunåtigor-
tikumavdlugit sunauvfale kingorna unerdlfitigineKa-
rumårtut oKautigineKardlutik tåssaussut Kårtiteritdlar-
Kigsut rødekorsitut atissalersugausimassut. svenskit
nangågaluaKalutik akueripalåginarsimåput. kisale ama
tyskit Kinusimåput Kamutinik avdlanik Kimugtuitsu-
nut pitugsissarumavdlutik; tåssagoK sorssungnermut
atortugssanik usissunik, svenskitdligoK neriorssuisa-
ssut tamåkua misigssortarumanagit. svenskit någgår-
dluinarput. tauva tyskit sujorasårileratånguarput
tingmissartorpagssuarnigdlo svenskit nunåta kujatå-
tungå Kulangerdlugo. tamåkua ilait arfineK mardluk
svenskit nåkartipait.
taimaititdlugule iligit Narvikimut ikårput tyskit-
dlo igdloKarfingmit pérsitdlugit. tyskit såkutorpag-
ssue Norgip avangnånitut ernumanartfllerput. Von
Ribbentropip putukasiuvdlune svenskit gesandtiat
nalunaerfigå Sverige såkunik agssartorKUSSinglnar-
niarpat taimailiornera tyskit ikingutininginertut isu-
maKarfigilisagåt. Hitlerivdlo såkutorpagssuane ikior-
serniåsagunigit sumik kångisåruteKarumanaviångitsoK
OKautigalugo.
15
unuaK tamåna — 17. Maj — svenskit nålag-
kersuissue atautsimlput. Stockholmip ilå inuinit Ki-
magarneKarpoK. nunap kigdlinge såkutorpagssualer-
sorneKarput, nunavdlo avangnarpasigsuane kfingne
kigdligissane ikårtarfit Kårtiterdlugit aserorneKarput.
Per Albin Hanssonip tyskit piumassait navsuiardlu-
git OKalugpoK. svenskit kungiatauna tugdlia tåuna
angutausimassoK isumatoK pertujåitsoK nangmineK
misigissutsiminit ajugauvfigineKarajungitsoK; klsame
taimane unuk nipine sajugtitdlugo OKautsine nag-
gasersimavai ima:
„piumassat någgåruvtigik Kularnångitsumik Hit-
ler akiniåsoK ikårtitsivdlune uvagutdlo aKilutuglnar-
neKåsflgut. piumassat akuerigaluaruvtigik Norgep
kivdleKångitsumik akerKiutisuvåtigut.“ nipaitsiarame
nangipoK: „uvanga nangmineKisumaKarpunga inuia-
Katiglngnut pitsaunerussoK ataminartumik tOKuvdlu*
ne kångunarsagauvdlune inflnermit. tyskit piuma-
ssait någgårtariaKarput."
sujunersfltå rigsdagit isumaKatiglgdlutik akueråt.
Hitlerip ikårtitsinigssaminik sujorasårune erKfl-
ttngingmago Kularnångitsumik patsisauvoK Frank-
rigime Belgienimilo sorssugkasuarniarnerssua.
ukioK 1940 nåvdlualeriånguatdlartoK isumaliu-
tigssaK avdla pingoratånguarpoK. Kåumatine ardlalig-
ssuarne Sverigep niorKutigssat tonsit tflsintiligpag-
ssuit Petsamokortitdlugit autdlagarterérsimavai. mana
tyskit sorssQssuisa Petsamop Skagerakivdlo imartait
avsserpait.
Goteborgip umiarssualivianiput umiarssuit iner-
Kåt tatdlimat. svenskit sisautait tuluit atorfigssaKarte-
Kåt, taimåitumigdlo umiarssuit tåuko tatdlimat kiv-
fagssait katerssorniaussårpait avssiaKutårissut pitar-
niaraluåsavdlugit tuluitdlo nunanut apuniaraluåsav-
dlutik norgemiut nålagkersuissuisa tåssunga Kimar-
ngusimassut umiarssuit tigusangmatigik. mana aper-
KutingorpoK umiarssuit autdlarnigssåt svenskit akue-
riumåsaneråt.
svenskit nålagkersuissue issertordluinardlutik a-
kuerlput svenskitdlo sineriåtigut ingerdlanigssåne
ilagssarsivdlugit. plt nalinginait taorserneKarsinåu-
ngitsut 25000 tonsit umiarssuit usilersorfisa iluine
torKorsimåput. Lysekilip erKåne kisarput — tåssa ta-
mangånlt Skagerak avKutigerKussåungitsoK pitarniar-
tugssåusagaluarpåt. — ukioK tamåna ukiut l'ssingner-
paussut erKaimaneKartut ilagåt; Januarime anorer-
ssuit l'sseKissut sikuvdlo ingunerssuisa umiartorniar-
neK ajornarsisingajagsimavåt. umiarssuit tåukua nå-
lagaunertåt, Kaptajn George Binney, sumininguamik