AvangnâmioK - 01.03.1947, Blaðsíða 3

nr. 3
AVANGNÅMIOK’
19
ne — Danmarkimit avigsårsimavfivtine — uninga-
vugut sujumukarnigssaraluavtine, landsraadinilo su-
jtinersfitaugaluit Kavsimitauva utarKissariaKarpat „Dan-
markimut atåssuteKalerKingnigssavtinut" ? sujiinersfi-
tigssatdlunime pingårtorssfigaluartut uvavtinut nu-
navtinutdlo samumiuneK pilerinartarsimångitdlat. niu-
vertoKarfingne ardlalingne (NfingmiiingitsoK umiar-
ssuarnutdlo tulagarfiiingitsune) suliagssaugaluit tu-
ngåtigut ajorssissårpugut, åmigssugagssaugaluit nu-
tåliagssaugaluit il. il. Kavsimitauva utarKerKuneKarsi-
måpat iluanutigssanik avdlanigdlo amikisårneK piv-
dlugo! tamatumale saniatigut suliap atautsip tungå
— tåssa aulisarnerup (sårugdlingniarnerup) — mi-
kingitsumik Kagfagsagaunera miserratigssarinagulo
KujåssutigeKårput. tamånauna Kujatåmiut Nfingmut-
dlo Kanigtut sujumukåtdlangnerujugssuarmik „suti-
gut tamatigut“mik taigoråt! uvagutdliuna „nålagker-
suissut" nunaKarfiånut ungasigsume nunaKartugut,
sårugdlingniarfilingnlngitsutdlo, taimatorssuaK issigi-
ssaKångitsugut. tagpitsfijumångikaluarpugume.
åjunale åma amerdlasfit tagpitdliutanik taiuma-
ssara, O. V-vdlo ama tagpitdliutigisså: landsfogedip
aningaussanik nalilingnik akuerssissarnera Danmarki-
mit avigsårsimanivta nalåne pissartoK, kigsautigiga-
miko måna Danmarkimut atarKilernivtine, sorssung-
nerup nalånisut, nålagaussoK aningaussanik naliling-
nik akuerssinigssamut angnertfimik piginåussuseKar-
Kugamiko; tåssa namagtumik erKarsautigisimångilåt
emarsautigisinaunagulunit måna: sorssungnerup na-
låne Danmarkimit avigsårsimagavta landsfogedip
„aningaussat“ tigumivai apererKågagssaKaranilo kal.
nunavta aningaussarsiai tamaisa pårigamigit, mana-
le Danmarkimut atamileravla „aningaussivigdlo“ ki-
ngumut Danmarkip nålagauvfiata „aningaussivianut"
ilaliuterKingmat ajornarsisaoK imåinaK atuisavdlune
aperssuerKångikåine akuerineKarKångikåinilo 1 Dan-
markime 1946-me inatsisssartunut atautsiméKatau-
ssut. erKaimåsavåt tamatuma åperKutip oKatdlisaune-
rane KanoK ilisimatineKalersimagamik il. il., kinale
kalåleK Danmarkimut atajumångila Danmarkimitdlo
nålagkersugaujumanane? —
* * *
Daugaard-Jensenimik, tåussumalo kalålivtinik
ingerdlatitsineranik, ermrtuinera agsut perorsarsi-
mångitsfltipara 1 usiuvfamiuna navdlunånit ilikagkav-
ta ilagigåt „toKorérsimassut ajungitsuinarmik emar-
tortåsavdlugit"? erKartugå: D-J, „erssingitsukut nå-
lagkersuinera”, „nålagarssuit (styrelsen) tåunalo atau-
siunerardlugit" „kisermåussivdlune nålagaunera" „to-
Koréraluarmat agdlåt anersåva kisermåussivdlune nå-
lagaujuartoK" „itsarpalungnera kigdleKångitsoK" „i-
nflsugkatdlarame pissutsit taimåituåinartikai“, avdlat-
dlo inungmik tåussuminga erKartuinerdliuinere atuag-
kiåne tamarme erssituartut, ingassagtajågkat, agsut
uvavtine kalåtdlinut agdlåt tusarnitsut (Kanordle ila-
Kutaisa angnermigdlo nuliata atuagaK tåuna atuåsa-
galuaruniko!) tamarmik påsissaKardluånginermit o-
Kalugkumanerinarmitdlo pissutenartut. sordlume na*
lugå D-J toKuvfigssane ukioK tikitdlugo aussat ta-
maisa nunavtinut angalaortuartoK? taimailiordlunilo
sapingisaminik „ingerdlatitsineK" Kanigdlufnarsima-
gå ilisimavdluinarumavdlugulo takussane atordlugit
agdlauserissåinait najorKutariumanagit! ilumutdlime
D-J-p kalåtdlit asavai ingerdlåniarsimavdlutalo ar-
tungisavtinik. nålagarssuartut ukiut 25-ngormagit
atautsiméKataussut „nersualårutait" Kujanarniutåinau-
simanerdlutik? uvanga taimane ilåungilanga, sapi-
ngisavnigdle agdiautigissaussut oKauserineKarsima-
ssutdlo naKitat nuånaralugit atuarsimavåka. uvanga,
imaKa kalålenativnit avdlanit angnerussumik, tåussu-
ma „malerssorsimagaluarånga" (amame inflsukåne-
ratdlarama OKalugkumatflvdlungalo agdlagkumatu-
gatdlarama) taimåitoK mana OKarumavunga OKarta-
rérdlungalo tamåna uvavnik „malerssuinera" tåssåu-
simassoK nangmineK sukasautigal „malerssorami-
ngauna" misiligsimagånga. malerssoramingalo ing-
miniginarsimångikånga puigornangalo, naggatågut
agdlåt utorKatsinartumik pisimavdlunga. tåssa uva-
nga angåmut tåussumiinga uvavnut tungassumik
Kujåssutigssama ilaminlnånguat.
D-J-p kalålivtinut nunavtinutdlo suniutå (suliå)
ukiorpagssuarne nunavtinut atorfeKarnermine (ukiut
40-it sivnerdlugit) H. Rinkip nalimine suniutånut su-
liånutdlo nalemiutisagåine mingnerungitdluinarpoK,
anginerugunardlune agdlåt. Rink suleKatauvdlune
pårssissutornanik atulersitsingmat tåukunånalo ka-
låtdlinik perorsainera Kagfagsaineralo, naKiteriveKa-
lersitsinermigutdlo, angeKingmata, D-J ip nalimine
suliarpagssuinik taisinaussavut amerdlanaut. lands-
raadit, kommuneraadit, sysselraadit, inatsisitdlo ta-
måkuntinga tungassut peKatauvdlune siiniuteKaKalu-
nilo suliarai atulersitdlugitdlo. kalåtdlinigdlo ilisar-
ssinera, angnermik Avangnåmiunik, asangningneralo
amerdlasorpagssuarnit KavdlunåKatainit, O. V.-mitdlo
angnermik nagdlerneKarsinåungilaK. Avangnå naKi-
teriveKalersipå kalåtdlit Kåumarsagaunigssanut avKU-
tigssamik, kalåtdlit isumamingnik sunigdlunft nalu-
naeruteKarfigisinaussanik OKaloKatigigfigisinaussånig-