AvangnâmioK - 01.03.1947, Blaðsíða 6

22
AVANGNÅMIOK’
nr. 3
neKartarsimavoK 1942-me ntiningnigssamut tyskit
piarérsaganut årKigssussinerme gestapop suliagssariu-
mågaisa tåuna direktøré sujugdlersarisimagaluaråt.
Amerikame avisitigut tamanit angnerussumik
perssungneKarpatdlårtarsimagaluartoK tåssausimavoK
SKF., svenskit nunåne iluligssaussanik sulivfigssuaK.
avisiliortut sulivfigssuautigdlit tåukua pasigdlersarsi-
magaluaKait tyskit sorssungnerssuånik atatitsissflne-
rardlugit, tyskit iluligssausiorfé sulivfigssuit Schwein-
furtimltut iliglt Kårtartunik aserortermatigitdie ki-
ngornatigut. kisiåne SKF.-p autdlartitagai Tysklandip
pissariaKagaisa 3 procenteringilaitdlunit. Goteborgime
sule uivssuminarnerussumik pissoKarsimavoK: nauk
taima tyskit sapingisardluinarmingnik SKF iliging-
nut umiarssuartigut autdlakåtitsisinauneratigut akor-
nuserniartigigaluaråt imamik avsserardlugit, tåuko
tunorKutårivdlutik iluligssaussanik Englandimut Rus-
landimutdlo autdlakåtitsiuarsimåput katitdlugit 100
millifinit korfinit nalinginik. tåukua mardloriarnere
migssiliuinardlugit tyskit pivait — uvfa svenskit su-
livfiutaisa -aumarfitigssat tarKavånga pissagssatik tai-
ma pissariaKartigivdlutnaraluarait, avdlatutdlume ajor-
narmat SKF pingitsailissaussutut tarKavunga autdla-
kåtitsiuartariaKarsimavdlune.
åma 1943-p autdlartinerane SKF-ip tuluit taper-
serdluarsimaKai, tåssa taimane peKatigit ingeniørisa
tuluit Irlandip avangnåne iluligssaussaliorfigssanik
sulivfigssualiortut ikiormatigik. tåssame maskinat
tåssane atortugssat tamardluinarKigsåmik Goteborgi-
me sanåjusimåput issertordluinartumigdlo Englandi-
mut tingmissartukut aggifineKardlutik.
sorssungnerssup nåjartulernera.
ukioK 1943-me kisame Sverige aningaussatigut
såkutfitigutdlo isumangnarungnaersimagame iliging-
nut atanine issertorungnaersimavå. Juli Kåumatau-
lermat svenskit nålagkersuissuisa tyskit Sverigikut
ingerdlåssissarnerat tamåt unigtipåt. 1944-vdlo nå-
nerane svenskit tyskinut niuverniarKigkumajungnaer-
put. tamånalime sule pilersinago tyskinut niuver-
niarnerat unigdlulnalerérsimavoK, umiarssuarnik ta-
kornartanik svenskit umiarssualivingmingnut nuna-
lerKUSsiungnaermata umiarssuitdlo tyskit umiarssua-
livinukartartut tåmarnavérKuserumajungnaerdlugit.
Geneverne isumaKatigissutausimassoK nåpertor-
dlugo nunat sorssoKataussut såkutfie tigussausima-
ssut taortigigsineKartugssåuput kisiåne amerdlaKati-
gigsitdlugit. sorssungnerssflp ukiuisa kingugdline
Amerikamiut tingmissartortartue 1000 Kångersima-
ssut Sverigeme autdlarnavérsagåuput — tyskitdie 100
inordlugit. Amerikamiut såkutue svenskit angerdlar-
tipait tyskitdlo nalunaerfigalugit ajornångitsumik piv-
figssaKartikitik unerdlugit — tåssagoK tyskit tingmi-
ssartortartuinik 900-nik Sverigemut nåkartoKariarpat
kaujatdlagtlnavigdlugit tyskit nunånut angerdlartiku-
måramikik.
Sverige såkutfit tungåtigut tapersersuissarnerme
saniatigut åma inflssårdlune Kimåssunik inungnig-
dlo kågtunik Europame tamarme itunik ikiuissar-
poK. 100,000 kg erKåne nerissagssat Norge anigui-
sitauniariarmat tåvunga autdlartipait; sorssungner-
ssuaKarnerane aningaussanik katerssuissoKartarpoK
Norgemiut 325,000, pingårtumik mérKat, uvdlut ta-
maisa tamussiussagssaicartarKuvdlugit. Hollandip ig-
dloKarfisa inue 1945-me Januarime perdlerdlutik to-
Korarnigssåt ernumanarsingmat, svenskit nerissagssa-
nik 15000 tonsinik tarKavunga autdlartitsiput. nakor-
sautit nåparsimassutdlo Kamutait nakorsatdlo Poleni-
mut autdlartipait. Europame suliagssaulerumårtunut
nålagauvfiup taorsigagssarsiarititai ilångutdlugit Sve-
rigep nunanut sorssungnerssup ajortitainut ikiutigi-
ssaisa mana 2 milliardit kronit Kångersimalerérpait.
Heinrich Himmler nangminérdlune OKaloKatigi-
ssarérdlugo greve Folke Bernadottep 1945-me uper-
nalernerane inuit 19000 tyskit tigussamingnik kater-
ssuivfigssuinit ajortinagit Sverigimut nflgtipai. Un-
garnime jfltit tyskit 1944-me uterialerneråne navia-
nartorsiortugssångormata Sverigep inuit 40000 ser-
nigssugagssångordlugit agdlagarserpai. Raoul Wal-
lernberg, fjdtiungitsoK 30-nik ukiulik aningausseriv-
figssuarme pissortaussup inoKutaisa tusåmassaussut
ilåt svenskit tarKavunga autdlartisimavåt svenskit ge-
sandteKarfiåne ikiortaujartorKuvdlugo.
tåussumagoK „inatsisinik uniuissartut“ ing-
matsiårutångeKai, iluanårdlunilo Kimugtuitsut ardlag-
dlit toKoraiartorfingnut ingerdlassut unigtipai Buda-
pestimutdlo utertitardlugit. jdtitdlo tflsintiligpagssuit
issertordlugit torKorsimatitarpai igdlune svenskit ani-
ngaussainik akilerdlugit åtartugkane, amerdlasorssuit-
dlo Kimåniarneråne ikiortardlugit. rusit Budapesti-
mut tikiiinerat uvdlunik mardjungnik sujorKutdlugo
Wallernberg tåmarsimavoK. KularnångitdluinarporoK
toKutausimassoK.
ungasigpatdlångitsukut (imåipoK 1946-me au-
ssame) svenskit avisé tamarmik oKaluleraluarsimå-
put Raoul Wallernberg tlmassoK navssårineKarsima-
ssok, kisiåne ajoraluaKaoK tamåna emortuinik tu-
ngaveKarsimångingmat.