AvangnâmioK - 01.05.1947, Blaðsíða 3

nr. 5 AVANGNÅMIOK’ 35
l'ssuarpai: „kungip tugdliata kalåtdlit pivdlugit suli-
agssatigut Kaningnerpauvdlugo suleKatigisså kalåt-
dlit nunånitariaKarpoK". (åssigisavå oKartoKartarmat
„nålagarssuit" (Grønlands styrelse sulivfialo tamåt)
kalåtdlit nunanut nflgdlugo).
uvanga oKarumagaluarpunga: taimak OKartartut
navsuiåuniardlisigut KanoK ilivdlune tamåna pisinåu-
sassoK? sianlssuseK nalussussuserdlo kåkåk! sor-
ssungnerup nalåne Danmarkimitdlo avigsårsimaniv-
tine „nunavtinit" nålagkersorneKaravta, niuvertaria-
Karnerput nunanit avdlanit tupingnångilaK tåssa av-
dlatut ajornarmat. Kujanardlo kalåtdlit nunarput ing-
minut ikiorsinausimangmat ingerdlatisinausimang-
matdlo aningaussat pigssarsiat atordlugit, tåukume
nakoKutåuput. månale KanoK ilivdluta Danmarkimut
atarKilernivtine pissortavut angnerit tagpavanltut, pi-
ssortarissariaKåsångilagut? Kanorme pisaugut uvavti-
nut oKausigssaKarnerpaussut Danmarkip nålagker-
suissue: kungip tugdlia uvavtinut tungassoK, inatsi-
ssartut, Danmarkip nålagauvfiata aningaussautainik
atorneKarnigssåinigdlo aulajangissartfissut pårssissfl-
ssutdlo pivdlugit? tåukutaoK maunga perKuinåsava-
gut? styrelselo tamåt maunga norKusinauvarput uvfa
direktøre kungip tugdliata uvavtinut tungassup,
inatsissartut, aningaussautinutdlo tungassut, Kaning-
nerpåmik ikiortigissåt, uvdlutdlo tamangajagdluinai-
sa tåussuma arpassaKåtarfigiuartariaKarai? Kanordlo
ilivdluta taimailiorumanivtigut Atlanterhavimik pat-
dligtailissalisavagut suleKatigingnigssaitdlo ingming-
nut ungasigdlisardlugo?
kalåtdlime nunavtine nangmiriérsinaulerérsimå-
sagaluaruvta aningaussatdlo nunavta pigssarsiai niu-
verneruvdlo ingerdlanigsså tamåt suliarisinaulerérsi-
maguvtigo taimak imaKa oKarsinaulersimåsagaluar-
pugut. tauvalo taimailisimåsagaluaruvta Kanormitau-
va Danmarkimut „atajumanerput“ KanoK angnertuti-
gissumik såkortussuseKalersimåsagaluarpa?
Kup. 18-me oKarpoK: „Daugaard-Jensenip nå-
kingninardlune Kajagssusslnardlunilo Kujanarniåinar-
dlunilo ingerdlatitsinera ajoKUtausimai<issoKu. ima-
Kame Kavdlunåt „Kavdlunåjussatdlo" tungånit issi-
galugo taimåipoK, kalåtdlit nunåta inuvé pivatdlår-
nagit nunatåta Kavdlunånut iluaKutaunerunigssånik
issigingnigtunutl kalåtdlitdle påsisimavåt, angnermik
D-J-mik ilisarssivdluarsimassut, tåussuma kalåtdlinik
ingerdlatitsinera tamåkiniartflssoK ilåinarsiortfinane,
kalåtdlip OKåinarmigut nakussusia kisiat issiginago
kisiånile kalåtdlip sungorsinåussutsiminik samumer-
sitsisinaunera pingårnerutitarå; ima oKåinarumanane
una „niuvertoKarfingmiflngmat“ kisiånile KanoK „asi-
miorKitsigigaluarpat" agdlåt misigssorå piginåussu-
serdlo tåssanitoK atorsinaugångat atarKissardlugo.
tåussumamiuna nalåne aitsåt kalåtdlit sutigut tama-
tigut KagfagkiartordlualeKissut angussaKarningordlu-
tigdlo tåssa „ingerdlatitsinera" ajoKutiginago.
sorssungneruvme Danmarkimitdlo avigsårsima-
nivta nalåne sujulerssordluarneitarpugut, Kujanardlo
D-J-p nålagkersuiumaneranik aulajangiussisimassut
tåssångalo iliniarsimassut amiåkuisa ilait pissortari-
simagavtigikl ajusaKaordle tamåko angussuartut issi-
gineKartut nunarpiavtinilo najuganardlutik sule ilua-
Kutaungårsimåsagunaraluardlutik — tupingnångeKi-
ssumingme — sorssungneK soraerniariarmat nuna-
mingnutdlo avKuteKaleriarmat Kasuersårdlutik sulia-
risimassamingnigdlo sarKumiartordlutik angerdlakå-
ssut, uterKigkumåsångigpata. tåukunungame nunar-
put pissutsivutdlo mikivatdlålerneramik? ajusaKaor-
dlo sorssungr.erup nalåne pissartagkavta nåpartau-
ssarssuit savimernit imaerutdlutik KOKernåinavigsut
pissusiat åssigisaguniko, tåssa nunarput Kimagdlugulo
nipiliuinalisagunik imaerutivigsimåsaneramik.. . ? su-
liagssat kalåtdlit nunavtine amerdliartordlualerfigssåne
merserusugtutut Kimåginåsaneramik? taimaisimåsag-
pata nunavtine sulerérsimassuinait pinagit, nutågsså-
taoK nauk misigissaKåssusermik sumutsiaK sule pi-
gissaKalisångikaluartut tikitdluarKutigik suleKatiginiar-
dlugitdlo!
tauva atuagkamit amalo tigutdlagtåreriarta.
Kup. 24-me: „kalåtdlit mérKatik sangmingåra-
mikik Gfltigissutut ipait." nagdlingnåssusia kalåtdlit
ilaKutarit inflnerånik ilisarssisimånginera 1 naluner-
dlugo angajorKåt sumilunit silarssuarme mérKamik
tungånut taimaingmata? Kavdlunåt KanoK amerdlati-
gissut ilisarisimavagut måne nunavtinltartut, Dan-
markimilo, KanoK mérKamingnik „sernigssaigajugti-
gissut", angajorKaitdlo kalåliussut mérKatik nang-
mingneK perorsagagssarissarpait perorsartarérdlugit-
dlo. Danmarkimile angajorKåt nangmingneK mérKa-
mingnik perorsaineK atungingajavigpåt. ilarpagssui-
sa mérKatik agdlåt inordlåjussånguit tuniutarpait av-
dlanut, ilaisalo mérKanik perorsaivingnut. sordlule
nangmingneK mérKamingnik perorsaiumåssuseKå-
ngitsut. méraKångitsututdlflnit infljumassarnerput
„Kavdlunåt méraisut pingussanik pingårtitaKå-
ngitdlat, pisiniarfingmime pinguaKångingmat", åp
Brunimuna „kisermåussivdlune" nålagaunerane ait-
såt pingussat niorKutaujungnaersitaussut. (imåipor-
me umiarssuit usigssåinut avdlanut initoKutauginå-