AvangnâmioK - 01.08.1947, Blaðsíða 6

62
nr. 8
AVANGNÅMIOK’
OKaloKatigériaravta aulajangerpugut uvdloK kungip
inflvia tåssa aKago erKordlugo avguautit kavfitåt
atautsimut kateriardlugit kungisiornivtine kavfisona-
tigigkumavdlugit. aulajangerneKarpordlo aKago av-
guautit nalunaenutaK atausir.gorpat pisiniarfingmit
aineKåsassut, nagdliutorsiornerdlo nalunaenutaK pi-
ngasumit autdlarnisassoK.
tauvalo anagukut nalunaenutaK atauseK avguau-
tit tigoréravtigik nalunaenutan pingasut tungånut
piarérsalerpugut Siorapalungmilo niuvertorutsip ig-
dlua asulo nutåtsiarssuan augpalårtunik avdlanigdlo
pinersardlugo nerrivilersordlugulo kungivdlo åssinge
sarnumersinaussut tamaisa erssarigdluartumut ilio-
rardlugit igdlorssuarmime tåssane nagdliutorsionati-
gingniaravta.
tauvalo nalunaeKutan pingasiingortordlo inuit
pisinaussut tamarmik åssuanalutik augpalårtup amu-
simassup sanianut katerssiiput. tåssanilo nagdliutor-
siornen autdlarnerparput Kulingiluariardluta sernor-
dluta kångerputdlo hurrårtfitigalugo. tauvalo igdlor-
ssåp nagdliutorsiorfigssavta sanianut katerssupugut
amame uvagut angutit OKåtaissardluta unangminia-
ratdlarpugflt ila! pikoringnerimigoK (toråjunerit)
pingasut akigssarsiniarmata serKfltérnamigdlo (ko-
rortfiarnamik) sule atorneKångitsumik serKtiteKarniar-
put nanoK nakertigissusia nalunartuatsiåusangmat.
tauvalo OKåtaivigssan nåparnenarpoK påpiaran nera-
tason kiparigson ringiussalersugan. ringiussavdlo
KerKanitoK angmalorttinguaK nikorfåinardluta erKor-
niartugssauvarput. asuluåsit taimanikut Siorapaluk
anilatsersorssflvdlune (agsarneK) ikérnardluartumik.
OKåtaissarnermilo angutit tamarmik pingasoriardlutik
sernorput. pingasutdle kisimik åssigingmik øKåtai-
ssagkap neiKanlton ernortarsimagamiko ama tåuko
unangmiserningnenarput akigssarsiagssaK angnen
kiap pisagå unangmissutigalugo. tauvalo unangmer-
Kingnerme atautsip kisime erKorKigpå. tauvalo akig-
ssarsiagssaK nr. 1 matuma atåtigut atsiortumit pine-
narpon. amalo OKåtaissagkamik ernuingitsorsimassut
unangmiserningneKaraluaramik tamarmik ernuingit-
sorKingmata tangnermortineKaramik sisamåta uniu-
tunerpåp akigssarsiagssaK pivå.
tauvalo ineravta igdlorssuarmut nagdliutorsior-
palånissumut isåvugut. isertugssatdlo tamarmik iså-
rérmata niuvertoruserput O. Alaufesen tikitdluarnu-
ssivdlune onalugpoK.
tauvalo „kavfisorniaritse" igdlugssartailo tasa-
mal ail asukial sainak! kavfisunen autdlarnerpon.
tamåssa kungip inflviane avguautit sujugdlerpåt
kavfitait taimåitumik ånugtoKångeKaoK, onalugtut,
igdlartut, tamuassut, najomainiardlutigdlo. kaviisfl-
terugtulersugutdlo „itorput" Enok Christiansen ni-
kuipon naitsumigdlo pikunartumigdle kungerput
Danmarkilo oKalugiautigitsiardlugit.
sulile kavfistiniartugut tamåssa påtagian agpisi-
mårtuinarssuångortalermat erinarssfltit avguåuneKar-
put. tauvalo erinarssorneK autdlarnerparput. erinar-
ssoKåtårneritdlo akornåne matuma atåtigut atsiorton
onalugpon kungivta Kristiåt X-ata kungiunermine
nalåutarsimassai pingårtumigdlo sorssungnerssfip na-
låne uvdlut atortarsimassai erKartordlugit. tauvalo
naggatåtigut nikuitdluta kungerput inumersornigsså-
nik kigsautdlugo hurrårutiginenarpon.
nagdliutorsiornerdlo nuånerdluartumik ingerdlå-
neKarpon. sulilo aniatinata kajumigsårutigigavko
måne Grønlandime niuvertoruseKarfit avangnardler-
sane kungimut pigititaussumik augpalårtortårumav-
dluta akuerivdluarneKarpoK.
tauvalo matuma kingornatigut aningaussanik
katerssuinenarérmat kingusigkaluartumik augpalårtu- •
lerfinguan måne nåparsimavarput augpalårtuvdlo
amorneKarnårnera nuånersumik åma nagdliutorsiuti-
galugo.
P. Jensen.
kamexangilagut.
P. Jeremiassenip tagpftsflssup agdlagtitå atuar-
para, amalume inugpagssuit atuarérpåt. uvanga Inuit
nunarput sårugdlenångikatdlarmat iliarssfivdlunga
inåsimavunga-atissagssat kamigssatdlo pissårutigina-
git. ilame manåkut isumaKarpunga kialunit mérag-
dlip, mérarsiagdlip, mérnap atuarnera pingårtikå
Inungme pingitsorane utornardlunit atuartarianaler-
pon. pingitsailineK. åp, taimåitariaKarpon. inonartar-
pon soKutigigtaitsunik imalunit sule ilernutorKame
uningajumassunik. Inuit mérartavut atuarnerussaria-
narput. kamigssaileningenaut eKiasuitsumik eninga-
ssumik ilanartut. kåkuvunga? unigdlunga ernara Ki-
nerpara. takuvara iliarssuk sordlo kivfap Kitornå ati-
ssarikl tåssagoK månåkut atåtanångitsut aningaussar-
ssuarnik pissalerput, ila Kujanåssusia. igdluanut Ki-
viarpunga ila nagdlingnåssusé aulisartup piniardluar-
tuvdlunit Kitornai anånamingnik iliarssuit åjukualo
pissartagait é ukiumut katikåine aningaussat åmit
avdlatdlo nuånårutit nerivdlugit nunguvigpait. ila a-
lianan. åle mérnap kamingue ajornartut. månåkut