AvangnâmioK - 01.03.1950, Blaðsíða 6

AVANGNÅMIOK’
nr. 1
42
nauk åssigJngitsunik isumatflnik navsuiaissoxar-
niartaraluartoK sule ukiut sermerssuaxarfit nalaisa
(istid) nalunartue navsuerneKångitdlat. sermerssua-
Karnerme kingugdlerme Europap avangnåtungåta
agfå Amerikalo avangnardleK sermerssuarujugssuar-
mik KagdlerneKarsimåput, imardlo tåvane manåkor-
nit l'kånerusimavdlune. Kåumat måssåkut xåumativ-
tinit mingnerusimassoK nunarssuarmut nåkangajag-
simagpat tauva imavigssuarne imat ækvatorimut (nu-
narssflp KerKanut) nusungnexarsimåsåput tiningneK
mana taimåituartox poline anginerujugssflsimåsaox
imaK poline ikånerulersitdlugo. xåumativtaox poline
silåinaK oKlnerungålersisimåsavå ilåtigut polit erKait
panernerssuaKartilerdlugit, ilåtigutdlo puerxorneruti-
lerdlugo kisa sermlnarssuångortisimåsavdlugo. ta-
måko pfssutsit sermerssuaKarnerata nalånut taimåi-
put. åmåtaox isumaKartoKarpoK nunavigssuit polinl-
tut nusungneKardlutik mingnerungitsumik sermer-
ssuaKarnerata nalåne nunamit katagdlutik xangåtar-
tarsimassut. tamåna „polit taima pérnerat“ nav-
suiåsavdlugo ajornakusoraluarpox, „xåumat“dle pi-
ssflsimassox erKarsautigigåine tåssanisaoK pissutau-
ssumik nukeKarsimasinauvoK ujaraluardlugo nani-
ngitsorsimassavtinik. ajornartflleraluatdlartugut nav-
suiautigssax tikiuteratarpox ajorssautigeKissavtinik
navsuiautigssaxalersitdluta sermerssuaKarnerup na-
låinan'ngisånut politdlo erxåine imat ikåssusiat pl-
narnago, amåtaordle polit nfigtarnerat nunarssflp
Kalipåta tertiærtidime aulariarujugssuartarnera atflsi-
massoK sermerssuaKalerneratigut nigdlertivigsorne-
rata pilingitsiarnera taputdlugo.
Sydafrikame Kåxat ingnermik anitsissartflnikut
diamanteKartut takussagssåuput. mana misigssuiner-
tigut påsinarsivoK kulstof (aumarfltigssagssaK) dia-
mantingortineKarsinåungitsoK nunarssflp iluata 1000
km-nik itissusigdlip naxitsineratfit agtigissumik na-
KineKångikune. xanordle ilivdlutik tamåko diamantit
taima ititigissorssuarme pingorsimassut nunarssflp
Kånut pisinausimåsåpat? tamåna nalorssitsårutauvox
navsuerneKarsinåungilsoK. tamåkule Kåxat „Kåumat“i-
minertut xangarujugssuax tamaunga nåkarsimassu-
tut nunamutdlo ilångusimassutut isumaKarfigigåine
tauva påsinaitsflgaluax navsuiautigssaKalerpoK. na-
lflngilarput diamantit uvdlorissat anainit (meteorsten)
silåinarmit nåkartunit pissut agssortugagssåungitsu-
mik susa pingårtorssfltingikaluaråinilunit. nutauv-
dluinartumik erxarsautåusagaluarpoK iluaxutausinau-
ssorujugssflvdlunilo måna nunarput ilaKartox nuna-
toxarssuarmik uvdlorissanik angalassunik sexumig-
dluinarsimångikaluartunik nusutsivdlune ingminut i-
laortorsimassumik nunamut nåkartinatik iluitsflne-
ruvdlutigdle mana nunavtinut ilaliflsimassunik. uv-
dlorissanik angalassunik ilisimassaxamerput amigau-
texartuåinarpoK itinerussuvdlo ikiainik ilisimassavut
„emarsartarnerit" åssiglngitsut kingunerlnarpait tai-
måitoKarnigsså ilimaginago erKarsautiginexartarsi-
magaluartut.
silarssflp sermerssuaKarneranik isumax erxumé-
xigame piviussumik tungavexångitsutut issiginiarne-
xartaraluartox imaxa nunarssuavta pingoriartornerata
oxalugtuarissauneranik ilisimassaxarniarnivtinut su-
juariåtdlautausinaussorujugssflvox, kisiåne nalorni-
nartut tamåkua tunganut nutånik pissusexartariaxar-
pox, amalo misigssorxigsårtariaxardlune xanox ag-
tigissumik erxarsaut tamåna angussaxautausinau-
ssok, tauva xularnångilax måna isumagissax ator-
tox ximangnexåsassox aseruinermume pissusilersfl-
taussut IJåssunga taorsiutdlugit alutomarnerussutut
ingmata.
imaxamiåsir uvfa ilåtigut malungnarsisagaluar-
tox ajorpatdlångitsflvdlune.
ukiut 100 matuma sujornagut
Avangnåne pissutsit.
taimanerssuarmit — imåipox 1850 etxånit — må-
namut tåssa ukiut 100 xångiusimalerput. taimane
pissutsit pivdlugit soruname inungnik oxalugpalår-
tugssaerukaluartox taimåitox Inuit Avangnåmiut infl-
siat erxartorfigssaxarpox atuagkiat avdlatdlo taima-
nile nalunaerssugaussarsimassut najorxutaralugit, pi>-
simassutdlume ilait uvagut nangminex sujulivtinit
oxalugpalårsiavut erxaimassaråvut Inuit ukiup 1800 ip
sujuningårssuatigut inungorsimassut atausiungitsut
angumerisimagavtigik oxausersisimavdlugitdlo.
Avangnå pingårdlugo erxartusavara.
silap pissusia aperxutiginexarpat oxarsinauvu-
nga utorxait angumerissama oxautigigåt Avangnåta
ukiume issigtarneratut issigtartox taimatutdlo siku-
ssardlune. nunap sinå sineriak sikorxåriardlune Ilu-
liurnanerssuax (Diskobugten) ilåne unigtarsimavox
uvdlune ardlaligpagssuarne atassardlune åmalo ilå-
ne anordleriarångat siko aserordlune imaroratdliar-
tardlune, taimatordluinax sordlo mana nalungikiput.
nunap piniagagssamssusia erxartornexarångame
axigssit, ukatdlit teriangniatdlo tainexartarput. tuping-