AvangnâmioK - 01.09.1950, Blaðsíða 23

nr. 2
AVANGNÅMIOK’
171
ssuarmik OKalugpalåK tusarnartaringilarput. tuluit ka-
terssugausiviåne Londonimltume takussagssauvoK
agdlagatOKaK Mayamiutut agdlagaK Troanomiut ag-
dlagånik taineKartartoK Yucatanime agdlangnexarsi-
massoK uk. 3500 erxåne. agdlauserissaK tåuna aju-
nårnerssuarmik OKalugtuarpoK: „ukiume 6 Kan Mu-
iukip 11 åne Kåumåme Zacime nunap sajungner-
ssua amflårnangårtoK pivoK Chuenip 13-ånut sivi-
sussusexardlune. nuna Mu p erKåne marugdlflssauv-
dlune KatsingnerussoK ajunårnerssflp pissarå. mar-
dloriardlune KagfaKåtåriardlune unuåkut tåssångåinax
pérupoK. imardle Kåxat ingnermik anitsinerssuinit
aulajuartorssfivoK. taraatuma kingunerå nunap ilå
aulajangersumik kigdleKartoK sume taraåne xavsé-
Tiardlune åpaxåtårdlunilo KagfaKåtårmat. klsalo kivi-
vok. nunatdlo Kulit ingmingnut avigsårtiterput siå-
mardlutigdlo. tamåkua avigsårtiternerssuinit nunat
ilait kiviorarput inuit 64 millionit ilångutdlugit ukioK
8060 atuagkap matuma agdlangneKarnerata sujor
natigut.”
tåssalo imåipoK: ukiut 10000 sujuninguatigut
taimanikut ajunårnerssuaK pisimåsaoK. tamatumalo
erxå Platonip nautsorssuineranut Kuianåinarmik na-
lerKutflvoK. marugdlflssat Katsingnerussut agdlauseri-
ssame tainexartut Platonip OKalugtuånut nalerKutu-
put Atlantisip aserornera pivdlugo OKalugtuarmat:
„taimåitumik imaK tamånltOK ingerdlaviginexarsi-
naujungnaerpoK misigssorneKarsinaunanilo marug-
dlflssat portOKissut aulajuartut KeKertat kivilerner-
mingne pilersitait tamånlngmata."
Atlantis silarssflp avgornerinut pisorKanut nutå
nutdlo ikårtarfiliutflvordlusoK. nunamit inugtoKissu-
mit autdlakåveKardlune nunasiartortarneK kimut ka-
ngimutdlo ingerdlassarsimassoK Atlantisimik påsi-
niaissartut nalunaerutigåt. Ægyptenimiut kulturertik
Atlantisimiunit pigssarsiarisimavåt, amame Ægypte-
nimiut palasisa Saisime Solon taima OKalugtQsima-
våt. — kimutdle ama Atlanterhavip tungånut påsi-
niaissariaKalisaoK.
tamåna tungavigssaKalersiniardlugo Atlantisimik
påsiniaissartut ugpernarsautigssaKalersimåput, ugper-
narsautiginiagaitdlo Kuianaitsungitdluinarput.
itsarnitsanik ilisimatoK tyskiussoK Heinrich
Schliemann Trojame agssaissarnerminik tusåmasså-
ngflteKarsimavoK. igdlorpagssuaKarfik tåuna Atlanti-
situt iliv^lune OKalugtuåinarpasigdluinarsimagaluar-
poK. agssaissarneritdle påsinarsisipåt ilumut igdlor-
pagssuaKarfiusimagaluartoK. Schliemannilo ama At-
lantisip piviussdsimagaluarneranik ugpernarsautig*
ssaKalersimavoK.
Heinrich Schliemann 1890 me toKulerame por-
tugkat naKissusersimassut agdlagkatdlo Kimatarisi-
mavai. agdlagkat tåuko 1906 me aitsåt ernutånit
Schliemannimit ama itsarnitsanik ilisimattimit ang-
marneKarsimåput. agdlagkane OKautigineKarsimavoK
portugkamltoK naussulivik ugpiup niaKfissartalik a-
serorneKarsinaussoK, agdlagkatdlo pilåne avdlamlput
Ama naKissuteKardlutik påpiaråluit itsarnitsanik ilisi-
matiltorKap nalunaerssugai, OKalugtuarsimavordlo At-
lantisip piviussfisimaneranut ugpernarsaut nanisimav-
dlugo aningaussatdlo aningausserivingmut „Banque
de France* mut Kimagsimavdlugit kimutdlQnlt på-
siniainerme tamatumane nangitsiumassumut atugag-
ssiaralugit.
Schliemann inilsugtoK taimaiiiorumavdlune ne-
riorssuivoK åtamilo påpiarautai atuardluarKigsårdlugit.
Schliemann utorKaK tåukunane OKalugtuarsima-
vok Trojame agssaissarnermine „Priamusip erdling-
nartflsivia“ tusåmassaussoK navssårisimavdlugo, ka-
terssugkatdlo tamåkua akornåne naussuliviussarssua«
bronceussoK angisdK erKumitsordlo nanisimavdlugo:
tåussuma iluanlsimåput marrarmit sanåt åssiglngit-
sut, åssilissat mikissut sagfiugagssame KaxutigoKi-
ssume åssilisimassut, aningaussat sagfiugagssamit
tamatumånga sanasimassut, nalinginaitdlo saunernit
ujarångorsimassunit sanausimassut. naussuliviussame
téssane bronzeussume iluanltunilo xavslne fønikia-
miutortut imåitut kigartorneKarsimåput: „kiingimit
Chronosimit Atlanlisime kungiussumit". Schlieman-
nip utorxaup navssårissane tamåko nipangiuterxig-
sårsimavai akornusersorneKarane misigssuivdluaru-
manermit. 1863-me Amerikap Kerxane agssaititdlune
Louvreme navssåxarsimavortaoK, tamåkualo akornå-
nisimåput marrarnit sanåt ilutsimikut marrarmitdlo
sumit sananeKarnermikut Trojame navssåtut itdlul-
nartut, amalo nalinginait saunernit ujarångortunit
sanaussut åssinguvdluinarput „Priamusip erdlingnar-
tilsiviane" naussuliviussap bronzeussup iluanltunut.
naussuliviussardle agdlagartaxångilaK nauk Louvre-
me navssårissat tamåko Trojame navssårinexartut
åssigivdluinaraluardlugit. Schliemannivdle påsiniar-
dlualeriaramigit påsileratarpai naussuliviussax tåuna
fønikiamiutut agdlangnex navssårineKångikatdlarmat
sananexarsimassoK. tauva marramernit Trojamit pi-
ssut Amerikavdlo Kerxanit pissut pingortitat akuinik
påsiniaissamex atordlugo agdlisitsiutdlo iluaxutsiut-
dlugo misigssordluariaramigit påsivai marramerngit