AvangnâmioK - 01.10.1950, Blaðsíða 10

182
AVANGNÅMIOK’
nr. 1
KarpoK silåinarmik toKunartumik patsiseKartoK nunap
ilåne siléinarmut akuliutdluinarsimangmat inuit ner-
ssutitdlo tamardluinarmik toKorautigissånik.
ajunårnerdle taimåitoK uvanlnånguaK pisimasi-
nåungilaK — taimåingilardlfinlme. ingnåtdlagiarpag-
ssuit Kilangmit nåkåssut silåinaitdlo ipinartugdlit Ki-
langmit nunamut åpartut ama kinisat napisuitsut Ka-
lipainut agdlagaine, inuiait majat agdlagautåine si-
larssfivdlo ilaine avdlane oKalugtuane taineKarsima-
ssut ilisimaneKarput.
bfbile maligdlugo seKernup tarrå seKinermut
nalunaeKutame titarnernik Kulinik uteriarsimavoK
taimane assyriamiut såkutorpagssuisa toKunigssåta
igpagssåne unukut. Kinamit nunanitdlo avdlanit tai-
maeiKatainik nalunaeruteKarpoK. uvdloK sunausima-
ssok pivdlugo tamarmik isumaKatigigput, imåisimå-
saoK martsip 23-åne uk. 687 Kr. in. sujornagut.
Kanorme-tauvame ukiune 200-arånguane nunar-
ssfip avKutå sfinerneKarpa uvdlorissat angalassut a-
portautingajatdlarmata, taimåitoK kisiåne avdlatut a-
jornartumik ingmingnut årKigssQtariaKarsimavdlutik?
inuit itsarssuarnitsat ilarpagssue erKorninårtunik uv-
dlorsiuteKarsimåput. ukioK 747 Kr. in. sujorn. israi-
likut, ægyptenimiut, majat, kinfsat inuiaitdlo avdlat
uvdlorsiuteKarput 12-nik Kåumatilingnik Kåumat a-
tauseK 30-nik uvdloKartitdlugo. tåssa ukioK atauseK
360-nik uvdloKartitdlugo nautsorssortarpåt. ilimanå-
ngilaK uvdlut tatdlimat nåmagtitdlugit kukuneK raa-
lugineKarnane KånginarneKartarsimåsassoK, taimåisi-
måsagpat pivfigssaK una katerssuivfik taima pingår-
tigissoK ukiune ikigtoralånguane nikitupilorujugssfi-
simåsagaluarpoK. 747-me Kr. in. sujorn. uvdlorsiutit
nulåt 365-nik uvdlugdlit Asiap kitåtungåne atulersi-
neKarsimåput ukiunilo untritilingne tugdlerne inuiait
avdlat uvdlorsiutitik uvdlunik tatdlimanik ilårtorpait.
tamåna dr. Velikowskyp navsuiarpå nunarssfip av-
Kutåta avdlångorsimaneranik patsiseKarnerardlugo
ukiup ingerdlanerane seKinermik kaujatdlaiartortarne-
ra sivitsorsimangmat.
åma silåinaup kiagtarnera issigtarneralo avdlå-
ngoKaoK. sermerssuaKarnera tåssångåinavigssuaK av-
dlångorsimagunarpoK. sikuiuitsup ernåne nunat ilait
kiangnerussumik silåinaKalerput; Amerikap Euro-
pavdlo sermerssue aulerput. ilisimatfljiingikaluaråi-
nilDnit nunap åssinga misigssordlugo tamåna tamåt
takuneK ajornångilaK. atagule titartfit angmalortuliflt
Grønlandip tunuata (kangiata) ernånut torruteriar-
dlugo siåruk nuna kingugdlermik sermerssuaKat-
dlarmat sermerssflp matusimasså ungarKutdlugo tau-
valo angmalortumik titarslt — takfik, angmalortup
tåussuma sinåta Amerikame nålagauvfit kåtutut er-
Kåt kiagtorssuaK naggorigsorssuaK tikipå. kisiåne
Sibiriap avangnåta kangia agtungilå.
ukiune hundredine Kångiutune tugdlerne ilisi-
matfit nalorssauteKarsimåput, taimane Sibiriame ki-
livfagssuit Kangarujugssuardle nungorérsimassflga-
luit ardlagdlit sarKfimersimassut siluliarineKarmata.
nerssussuit tamåko navguaitsunit måssåkut fimassfi-
ssunit amangnåinerssfisimagaluartut avdlatut sapiler-
dlutik toKusimåput. isumaliutigineKaraluarput nunap
pissusiata arritsumik avdlångoriartornera pfssutigisi-
mavdlugo KåKat akorninut naggordlugtunut ungu-
ssausimagamik perdlerdlutik tOKUssarsimasoralugit.
månale nalfingilarput kilivfak nerissagssamérnermit
toKusimångrfeoK. Sibiriap sermerssuane kiliviait av-
dlångorsimångitdluinartut navssårineKartarput, su-
nauvialo aKajarue nerissainik ivigkanik fineKångitsu-
nik ulivkårtarput. ivigkat tamåkua åssinge uvdlume
naussarput Sibiriåungitsume, kisiåne tamåna kilo-
meterinik 2000 migss. Kimagdlugo. avdlångornerit
taimåitut avdlatut navsuiarfigssaKångitdlat, kisiåne
pingortitat tåssångåinavigssuaK avdlångorujugssuar-
nerånik pissuteKarsimåsåput.
imalo aperingitsorneK ajornaKaoK: nordpoliuna
(KalaserssuaK avangnardleK) måna inigissaminit av-
dlorniussat 20 migssingisut kujasingnerusimagaluar-
nersoK Amerikamutdlo Kaningnerusimagaluardlune.
taimåisimåsagpat KalaserssuaK kujatdleK tauva Aus-
traliamut KaningnerusimåsaoK. Kalaserssuit inigisi-
massaraluisa tåssångåinaK avdlångorsimanerisa na-
lunaiarpåt sok kilivfagssuit tåssångåinavik nungusi-
massut sordlo ipisimavdlutik ingnåtdlagissamitdlfinit
toKutausimavdlutik; patsisigssat tåuko mardluk ta-
marmik ilimanarslnåuput. nerssutit tamåkua nuna-
me akfinagtume fimasimassut avdlångorneKariarmat-
dle ernglnardlulnaK ajunårsimåput. Amerikap a-
vangnåla kangia sikuiuitsfiniaKalune nal. akunerine
Kavseralånguinarne akunagtungorsimavoK. Sibiriap
avangnåta kangia kigdlormut pissuseKalersimavoK.
ptssusigssamut nalerKutdluinarpoK atuagkiortup
atuagkiane nåleramiuk erKartulersimangmago uvagut
seKinivta uvdloriartaisalo sujunigssame KanoK pisf-
naunigssait. seKinerput uvdloriartailo avdlångujuitsu-
ngitdlat. matuma sujornatigut avdlångortoKarsimaga-
me åma sule taimailerKigtoKarslnauvoK. avdlångor-
toKarnigsså tugdligssaK imaKa sule avdlamik amilår-
narnerssuarmik kinguneKarslnaujumårpoK. måna ili-
magiungnaerneK ajornaKaoK uvdlut ilåne uvdlorf-