AvangnâmioK - 01.02.1952, Blaðsíða 5

nr. 1
AVANGNÅMIOK’
21
A|s Dansk ilt- & brintfabrik
København
ilt- ama brintiliorfigssuaK
danskit peKatigit piat
København
naKiteriviuteKartunut landsrådinut oKausigssamingne-
russut ilångunagit OKåinåsaugut landsradit naKite-
rivik pivdlugo soKutigingnigtuisa uvavtinit påsiniar-
sinaugait.
naggatågut nunavtlne naKiterinermik suliaKartut
tamaisa inuvdluamuvagut.
naKiterissut.
uvdlut ingerdlaneråne påsinartarpoK angutit Kajangnåine-
russåtitat inånikinerussartut.
arnat taima Kajangnartigingitdlat!
Det bedstemit nugtigaK. agdiagsimassoK tåssa Louis I. Dublin,
inunermut sitdlimasissarfingme Metropolitanime direktørip tug-
dlia. nugt. P. Dalager.
sivitsoriartortitdlugo arnat piumassamik, ukiune
kingugdlerne 100-ne ilungersordlutik sulissutigisima-
ssamik, amerdlanerssait nåmagsiartorpait måna
nunarpagssuarne inatsisit tungåtigut, inuit tungåti-
gut suliagssaKarnikut nålagkersuineruvdlo tungåtigut
angutitut pisinaulersimåput. atautsivdle tungåtigut
arnaK imailersimångilaK — inatsisitdlunit ikiorsiuka-
luarunigit åma iluaKutigisinaunagit, tåssa: angut d-
ssigilersindungUdluinarpå. tåssame inunine tamåt
tamatigut pissutse patsisigivdluinardlugo tåussumå-
nga avdlauvdluinarpoK, ilame arname timåta iluane
naulemårnerminltdle.
amerdlaKissut inuput isumaKartuardlutik, arnaK
angumit inornerusassoK, tamåna arnap pingortitåu-
ssusiata tungåtigut taimåingitdluinarpoK, tamatuma
tungåtigut una KajangnarneruneragaK pissauneruvoK
arnat sule inungortinatik akerrortuneruput — nu-
kagpiamat toKungavdlutik inflssut erniarssutaussut
inordlutigdlunit inungortut niviarsiarKanit amerdlane-
ruput ' inunerdlo tamåt ukiut tamaisa arnat toKU-
ssartut angutinit ikingnerujuarsinarput. åssigfngi-
ssuseK tamåna pingortitap tiangmineK pissarnine a-
tordlugo åssigigsarniarssarå, tåssa niviarsiamat
100 inugpata nukagpiamat 106 inungortitardlugit.
ilungmorneK tåisångikåine ima issikoKarunarpoK
tåssa sordlo mémat nåpautait åtsornartut nukagpia-
rånguit pingårdlugit såssutarissarait, sisamanigdlume
ukioKariartornerup tungånut niviarsiarKat augpalua-
rarnermit, puagdlungnermit, KiterKerinermit kolerina-
mitdlfimt (tingmingnermit meriarnerssuarmigdlunlt)
toKussartut nukagpiarKanit ikingnerussarput. åma nu-
kagpiarKat ajunårnikut toKUSsut amerdlanerussarput,
tamatigordluinarme nukagpiamat toKussartut niviar-
siarKanit toKussartunit 20 procentimik amerdlaneru-
ssarput atautsimik ukioKalernermlt sisamanik ukio-
Kaleriartornerme. sordlume 1949-me Danmarkime nu-
kagpiamat taimatut ukioKartut 1900 toKusimåput, ni-
viarsiamatdle 1383-Inait.
mémat akugdlit atuarfine atuarsinaulerflne åma
nukagpiamat ajunårdlutik toKussut niviarsiarKanit
amerdlanerussarput. nukagpiamatdle angnerulerdlu-
tik (agdlivdlutik) erKigsinerulerångata toKujåssusiat
taimåitoK migdliartulersarpoK. ukiunile tamåkunane
arhat toKussartut procentiat agdliartortarpoK mérar-
tårtarnermingne nåpausiiitagait patsisauvdlutik, nauk
navianartut tamåkua nakorsat KujanaKissumik akior-
neK saperungnaeralugtuinaraluarait. tåuko mardluk
atautsimut katitdlutik ilåne iluaKutausimagaluarput
angutit arnatdlo toKussartut amerdlaKatigigkiartuler-
mata. arnatdle ilorraup tungånlnerujuarsinarput. ar-
nap 25-nik ukiugdlip ilimagisinauvå ukiut 47,5 sule
inusinåusavdlune. angut taimatut ukiulik inunertu-
ssutsimik misigssugkat katitertarnere nåpertordlugit
ukiunik 46,7-nik sule inuvfigssaKartarpoK.
åiparit utomaoKatigigkunik 55-nit 45-nut ajor-
nångissuseKarpoK angutip arnamit sujugdliusinaune-
ranut. tatnatumale saniatigut imåikajugtaKaoK, tåssa
arnaK uvinigsimassartoK ingminit angajugdliussunik,
taimåitumik arnap inumersornerunigsså sule tama-
tumutia ilimanauteKarnerussarpoK. ukiunit 65-nit Kti-
mutdlo angutit 100-ugpata arnat 111-ussarput.
inuit tåuko åssiglngitsut mardluk agdliartortar-
nerat åma taimaematiglngilardlunit. arfineK pinga-
sunik ukioKalerneK tikitdlugo nukagpiamat niviar-
siarKanit anginerussarput oKimåinerussardlutigdlo.
arfineK pingasunit 12-nut niviarsiamat nukagpiama-