AvangnâmioK - 01.04.1952, Blaðsíða 8

60
AVANGNÅMIOK'
nr. 1
nga kigsauteKartut tamaisa pulårtarpait mérKap a-
tautsimik ukioKalernigsså tikitdlugo. mérKat pencing-
nigssånik sianigingnigtut taiutertik maligdlugo mér-
Kat pendgsuinait sianigissarpait igdlunutdlo pulårtar-
nermingne anånaussut unersutardlugit sianiginiartar-
dlugulo nålungiarssunguit pårineKardlutigdlo på-
ssuneKartarnerat mérKat pemingnigssåt inumaring-
nigssåtdlo sapingisardluinarmik anguniardlugo.
l'maKa ilavsinik isumaliortOKarungnarsivoK a-
ningaussat tumåkununga tamanut atortugssat sumit
pissartut. tamåkua pivdlugit navsuiaisinauvunga a-
nånanut ikiorsissarfiup aningaussautime ilai pissarai
nålagauvfingmit kommuneKarfingmitdlo ilaitdlo inui-
narnit, kingugdlitdlo tåuko pingårtumik katerssuini-
kut pigssarsiarissarpai. riålagauvfiup kommunivdlo
aningaussautimik amerdlanerssait åma pissarpait aki-
lerårutinit, Kularnångitsumigdlo nalungilase aningau-
ssat tamåko Danmarkime inuit inersimassut tamar-
mik nangmineK aningaussarsiarissartagkamik amer-
dlåssusé nåpertortardlugit akilersugagssarigait. tai-
maitumik arnat ikiorneKartartut tamangajagdluinar-
mik, l'maKa mikissungugaluartumigdlurut tamatumu-
nga ikiutuput.
Ville Nettrup.
tamardlisit.
pilerissutsip suniunere. puisse: Kanga piniar-
neK nuånerserugtortoK Kangerdlungmut Kajartoriar-
torpunga december Kåumataugå. Kangikerdlaup
K’ivitut iluat taima taissaravtigo — Kingua alåkar-
para takuvdlugulo mårraup Kåva sikusimassoK agsut
sikua puissinik ilimanartumik. taimanilo piniartumik
avdlamik åipaKarpunga. uvdlordle tåuna pinanga pi-
niartut igdluåne sinigsinardlunga aKaguane åipari-
ssara angerdlartoK uvdlup Kaumarnga nåmagtoria-
riardlugo ilungmut autdlarpunga, tåssalo KaumaneK
iluagtivigdlugo. Kingua tikeriatdlaravko tamåna pa-
tugtartoK sikusimassoK. ulinganeralo iluagtitdlugo
sinåne mardlungnik anguvunga, agsutdlo iluarusug-
dlunga, tåssa igdlume Kimatavne åma mardlungnik
napitunik puissauteKarérama. isumagalo nakertisi-
maleriarmat Kinerdluuga akia’tungivne takulérpara
sikup atugkama ilåne utoK, ila erssarigkame! tåuna
Kangikerdlaup Kingua nerutussuseKarpoK 3 kilometer
migssiliordlugit; puissile akianut KaningneruvoK u-
vavnut ungasingneruvdlune. tauva isumaliulerpunga
tinigdlune siko tugpat ornisavdlugo, tusartarama ta-
måne taimailiordlutik angussartut. kisiåne taimane
uvdloK sivikitsuinauvoK Kåumatdlo tåuna KaumaneK
nalunaeKiitap akunere pingasut Kångernagit autdlai-
sersorfiusinaussarpoK. tåunaKa tinigsilerpara tuvnik
itissusia misiligtardlugo. nikatdlorniånginama, patu-
ssarniaramalo, Kimasåvigsordlunga erininaraluartoK
utarKissara kisame nåmalerpoK.
tåssa puissip siko Kerdlusinaujungnaerpå. kisiå-
ne tårsilerérpoK, issigiungnaeraluarparalo, nalungila-
rale arKångitsoK siko torérmat. tauva uniutagssara
tigoriardlugo tungånut autdlarama, ila pilerinåssusia
patussamik angunialerdlunga. unale ajoraluarpoK
Kaumaningup nungulersup tungånit tikisagavko, tå-
ssa avatånit ungorérdlugo tarrup nalånut autdlaeriå'
sagavko. kisiåne susa! sikup KånlpoK, sanigdliut-
dlugo ajornaviångilaK.
årime takulérpara, tåssauna tikilerérdlugo, apu-
sinerssuarmutdlo nalerKiusimavoK. ornigpara, tåssalo
kangerdlorujup iluane sordlo kisivnuk umassulersu-
guk. uvanga avdla piungnaeravko kisiåne puisser
tåussumalo uvanga kisima pileraminga. siko ag-
ssagkångamiuk agsut sikorpalugdlune. taimailiorér-
dlunilo magssikutsordlune issigilerångaminga ila pi-
lerinaK, arKarfigssaKaranilo. kfsame periarnigssånut
nåmalerpoK, tåssame tikerérpara. sikumut ingipunga.
tåssaluåsit siko agssalerå, utarKitsiardlugo agssaréra-
me makipoK agsut tasivdlune Kulautagssaujungnaer-
dlune, sunauvfame avdlornerit 12 akunerilerigut. i-
ssigilermanga umertussariardlugo, semunguarsse! tå-
ssångåinardle sujuninguara sumik akerarisinausså-
nguavnik pilerigisinaussånguavnigdlunft erssitsuerå-
poK. kisingoruputdle siko uvdluvdlo Kaumarngata
nungunginingua, pilerisungnerssuarma ajumeKissup
manigsautigssai.
tauva autdlaisiga toralo unigfivnut Kimariardlu-
git puissip migsså tikikaluarpara; kisiåne malung-
nartoKångilaK. tauva utimut Kaumaningup nalånut
misigssuivdlunga takulérpara marraup Kåvata tinuni-
ngua titorfiup angisup ilordlianit anginerungångitsoK
atåtungåtigut putusimavdlugo umassutut erKarsaU-
tigssåungitsoK, kilometere sivneKalugo issåinavnik
issigisimassara. tåussuma tinuningåp Kånlput eKfltit
Kerrusimassumininguit, tåukulo atåtungåtigut torrat-
dlavigdlugo iluligssama putusimavai. månalo agdlor-
nerit 12 Kanigtigalugit ujalordlugit nanissåka kilome-
tere sivneKalugo ungasigtigalugit issigerérsimavåka^
ila taimane anguniarnera erKaimagångavko nuå-
narissarpara.
(nangitagssat).
sanatorianut tunissutit.
sanatorianut tunississut Kamånga pissumik Kutsa-
vigalugit nalunaerutigågut uko:
KeKertarssuarm.it: Amalie Jensen 0.50 Marie Jensen 0.50
Knud Jensen 0.50 Jacob Jensen 0.50 Lars Karl Jensen 0.50
Ida Broberg 0.50 Karen Dalager 2.00 Ale Dalager 2.00 Frederik
Mølgaard 1.00 atsiorneKångitsoK 0.50 Lars Peter Kristiansen 1 00
Helene Svendsen 1.00 Salomine Svendsen 1.00 Nikolaj Broberg
0.50 Johanne Broberg 0.50 Marie Louise Broberg 0.50 Hother
Andersen 0.50 Amalie Mølgaard 1.00 Esta Mølgaard 0.25 Tho-
mas Wille 2.00 Jens Reimer 1.00.
årKigssuissoK P. Dalager.
K’eKetarssuarme naKitigkat.