AvangnâmioK - 01.05.1952, Blaðsíða 10

78
AVANGNÅMIOK'
nr. 2
taimåitumik sule piniagagssaligssussoK ila OKautigi-
neK ajornardluinarpoK. takuvåme, piniartut titartaivé
månåkut tåkukaluarpata tåssanilo takuvdlugit sujor-
natigut ima puisslsimatigissut måssåkut ukiumut i-
ma pissaKarKartalersimatigissut. tauva ima isumaKå-
sanerpugut, piniartut putumårneK ungagkiutingårsi-
magamiko Kamanigssartigdlunit soKutigiungnaivigsi-
magåt taimåitumigdlo puisseri<artaleKalutik ? nåmer-
dluinaK. ilumut Kåumåmut 1 Va kg ima sunitigisi-
matiginerpa piniartut pigssaileKigaluarunik soKuti-
giungnaersimagåt imiartorunik ajunginerutitdlugo?
någga. ukiune måkunane piniagkat akugtutseKing-
mata imiagssat pissurterussutut issiginiartariaKångi-
vigput. tugdlusimanåsagaluaKaorme piniartorpåluit
misigissamingnik kissingnatik agdlautigingnisaga-
luarpata. soruname nunguvigsutut oKautigineK sule
ajornaratdlarput. kisiåne kiavdlunit ingangmik utor-
Kångorérsimassup påsisinauvå piniagkat akugtutsi-
kiartornerat miserratigssåungitsok. tåssauvorme påsi-
ssaK kalåtdlit nunåne misingnaKissoK. tauva P. Da-
lager agdlagkame ilåne OKarpoK: „månåkut autdlait
piniutauneruvoK“. taima oitaraluardlune takusimå-
ngitsututdlusoK ipå autdlaisip atugaorugtulernera pe-
Katigalugo piniagkat akugtutsikiartulerérsimangmata.
kisiåne erKartuinarpå piniartoK unuaungmat aulakor-
simaKissoK sinerKatalårdlune autdlartoK, taimalo pi-
niagagssarssuit tikikamigit uniugårujugssuarKårdlune
sussaerdluinångikune issine pitsångumingmata aitsåt
pissaxartoK. tåssauvoK piniartfinermik påsisimassa-
KångitsuvdlusoK piniartiinguamut issiginera. tåssau-
voK maungåinaK utarKivdlune inussutigssarsiuteKar-
simångitsup OKausé. taima OKarama nalungilara a-
kerdleKarsinauvdlunga, kisiåne piniartfinerup agto-
rérsimangmanga piniartunermut asangnissuseKalersi-
mavunga taimåitumigdlo piniartut sivnerdlugitdlusoK
agdlagaKarsimavdlunga. naluvara piniartut ilåinaisa-
lunit akerdlerisinaunerånga, kisiåne ersserKigsumik
OKarsinausoraunga, ilumut puissit ukiut ingerdlane-
rine imiap naitdlernagitdlo tusardlersimångikai.
kisa agdlagkama nålernerane ima OKardlanga:
ilumut ukiut 20 ingerdlanerine imiap kalålipalånguit
aseruvigsimångikaluardlugit kalåtdlit nunåt tamåker-
simalerpå, imigagssardlo kigdlérugpat kalåtdlit Ka-
noK issusigssåt ersserKigsumik OKautigineK ajorna-
ratdlarpoK kisiåne imerajussuseK kingugdliarssungne
agdliartuinåsagpat timikut perKissuseK kisiat pinago
åmåtaoK anersåkut perKissuseK imigagssap aseroru-
mårpå. kisiåne sujunigssaK nalunartorssujuåinarmat
oKarsinåungilagut kalåtdlit sujunigssamingne napa-
sinåungitsut. soruname inuiånguit kalåtdlit akissug-
ssåussusermik inuiait avdlat pigissånik ajorneru-
ngitsumik pigissaKartariaKaraluarput. sule OKausig-
ssaKarsinaugaluardlunga pernautigivatdlåKigavko a-
malume naKiterneKarnigsså Kularikulugkavko mauna
någatdlarpara. naggatåtigut kalåleKatika sujunigsså-
ne nåpitagssarigsårnigssånik kigsautdlugit inuvdluar-
Kuvåka.
Nikolaj Abrahamsen, Narssalingmio.
piniartup Nikolaj Abrahamsenip akissutå matu-
ma Kulåne naKineKartoK pivdlugo ima oKåsaunga:
tåssa „AvangnåmioK" atorpoK isiimanut åssigi-
ngitsunut sarKiimersitsivigssauvdlune, inuit kikutdlu-
nit ingmingnut påseKatigigkiartordlutik nunavtine i-
nunerup årKigssussaunerussumik ingerdlanigsså a-
ngujartorniåsangmåssuk.
uvagut måna inusugpatdlårungnaertugut mérau-
nivta nalåne piniartusångikåine avdlatut infltigssar-
siuteKarnigssaK agsut ajornarpoK, inusugtut pikorig-
sut kisimik ajoKigssångorsinaussarput, pinialerKåtdlo
tukumarigsut kisimik kivfångortitaujumanerussarput,
taimanilo måssåkutut niuvertoKarfingne kivfartordlu-
ne akigssarsiorfigssaKangårtångilaK, aulisartunerdlu-
nlme taimane måssåkutut isumavdlutigssåungilaK.
taimaingmat uvagut nukagpiåluit pisinaussut piårtu-
mik Kåinåkut sungiusagaussarpugut piniartugssatut-
dlo ajoKersorneKartardluta. taimanikumitdle måna ti-
kiparput niuvertoKarfingmiugaluaruvtalunit piniartut a-
kornåne inuvdluta taimåitumigdlo piniartut inunerat
takornartaringivigdlugo nalorssautigingeKalugulo.
KangatsiångorpoK inuit OKatdlitut akornåne pi-
nerrarigsut ilåt ima oKartoK tusariga: „piniartunane
piniartut pissusiat påsinex ajornaKaoK." a, åsså! tai-
mane tupigusuvigsoKinarpoK inup inoxatirne KanoK
issusinik påsisimassaKångisinåussusiata angissusia-
nik. sunauvfa isuma taima itoK sule piniartut akor-
nåne atavoK.
umassut ilisimaniardlugit inussugama piniartut-
dlo pissaisa titartaivé atautsimut katitertardlugit u-
kiorpagssuarne suliaralugit — Kujatåta pé agdlåt —
nunaKarfit åssigingitsut piniagagssaKåssusé -Kångi-
ssusilunit arajutsisimångitdluinarpåka, Atuagagdliuti-
torKatdlo tamåkuninga OKalugpalåKaKissut misigssor-
tarérsimavåka. tamåkua saniatigut sineriagssuavta i-
lå angnertorssuaK angatdlavigissarsimavara sapingi-
savnik takussåka aulajangiuniartarsimavdlugit. ukior-