AvangnâmioK - 01.06.1952, Qupperneq 11

nr. 2
AVANGNÅMIOK’
95
rualugssuit agtugkat tamarmik aulassut sivingassuml-
kamigdlo sisuleraluartuinait histinut niuiarfioratarsi-
naussut maussdrfiginigssaitdlo ulorianavigsut singu-
nersimåinaK anigukaseKaugut. åjunalo kujatinguav-
tine ateriartorfigssaraluarput åma sisuaugaluardlune
sivingångingajagtutsiånguaK, åpariartulerdluta kujå-
mut sangunivtine akilingersimavarput. aternivtme
histigut nusukåinardlugit, pitsaunikorukaluarpagut
avKutdlugtukume taimailiortaravta taimåitoK singer-
nermikut amérnialunigtiternermingnik aunårssugtitsi-
ssuinåuput. ilåtigutdlume kukivfangmik kigdlingisi-
gut kilingåtsiartarsimåput, uvagugunik Kasilialugtitsi-
ssorunaraluardlutik.
narKånivfivtinit kingumut kimut avangnamukå-
nilåK autdlarpugut KutdlåmiartuårKitigaluta Kutdlar-
neruvfigssavta kingugdliup tungånut. Gaba nukar-
dlersarputdlo Nielse aterfivta narKane perusuersåsav-
dlutik kinguaungmata uningavigssavtinik nuånerne-
russumik sujumuiniåinalerpugut ilagutdlo utarKivdlu-
git „Kåinagut" aKajancumingnut mangutuilårniåsang-
mata, uvagutdlume taKuartorusuleKigavtåsit emigsi-
simålårumavdluta.
unigfigput KåKarssuit KårpiånlngikaluarpoK issi-
khugigsuvordle. sordlumiuna åssiliarujugssuarmik
siårsivfigineKåinartugut. K’aKortup kangerdluata pår-
Pasigsua ungåraussussårtitdlugo kujåmut ki'mut Ki-
nierdlorparput, akornatigut tupigusungnerup pianik
nivdlimissarniardlutalo. suname tamåt alutornåssutsip
navsuiarsinåungisavta najorpå. erKavtine tingmiårå-
nguit avKuterput sivisunerpåK agdlåt sujumortuagka-
gnt taimåissutsimut Kitivigtuarnermingnik ugpernar-
saissuput.
imaK nuigavtigule pujortuarKamik avativtigut
^giatdluissugssamik Kinertuåinarpunga. ilimagigav-
sakiina Otto Frederiksenip pujortuarå uvdloror-
sersimåsagune tamatuma migssågut Nunasernap er-
Katigulernigsså, sunauvfalume tåssungame nuliårara
•nérånguagutdlo mardluk ilaussugssåuput. uui'ngania-
teriartugut Karranit avalagsåginarujoK. uparuarniaria-
riga ilåka mardlungortårtulnångorput pujortitagssa-
nik orssuaussarsiortut. tåssugiinguardlo pujok kaug-
^lorik isersarnermit siaruartitaussoK siligsiårtuarsina-
'erpOK alimasigsumit agdlåt takunekarslnaulerdlune.
(sunauvfale takorKusårfivta arajutsisimavåt, ajo!) imaK
lsersarnårigsukasiunguatsiaraluartoK måne suvialårne-
rjnangajauvdlune Kulånut angumagpoK inuma-
rigsautåinaviuvdlune, uvfale sunauvfa l'måkorfigalugo
SerpalingnartukasiussoK. tarrisimalermata kingumut
autdlarKingnialerpugut. månalo tåssa KutdlalårKeria-
ruvta kingorna åpariartuårujuinalersugssåusaugut
Kerrukasit angnikikaluardlutik avKutdluvigsut Kångeri-
aravtigit nakåkiartuånguarsinalerpugut KåKat tunuåne
tasikårssuaK sarcågut sineriartusavdlugo. taseK tåu-
na KanoK ateKartitaussoK ilisimånginavko „Kivitut
tasiat“-nik atserumagaluarpara. Kulånlpume ujarasug-
ssupilugssuit, akornånlpordlugoK „Kivitut inåt“, tå-
ssane teriangniaraK takuvarput, imaKa Kingmiat. ta-
maunga periaravta pangaligårtitsisinaoncilerpugut
ingerdlavdluartukasingordluta. åmame KivitoKaKi-
nangmat Kuilerratsagsimåleravta. ujararujugssuitdlo
tåuko „Kivitut inåt“nik ilagdlit OKalugpalånguarta-
Kartipåka pikunaitsuvigsungitsumik. tusartilårdlaralo
ait! uk. 1930 ukiåkut Agdluitsup pånititdlunga atuar-
tut ilåt K’aKortumit tikikame atuaKatiminut OKalug-
palårsimavoK: Ilimaussane Kivitut mardluk ini-
mingnltut HendalérKap takusimagaigoK. åipågoK
„mardlungnik niaKulik". tusagarput alutorekigavtigo
ajoKiunerdlo oKalugpalårtunguaK tåuna pasiniaivfigiu-
mavdlugo aperssornialerparput avdlasungnitsungua-
iningme tusalerdlune tusardluarusungnakingmat. a-
perssuleravtine takimaussardlune HendaléraK Kivi-
tut inånut pulårnilerssårtilerå ajokiunerup aperKarig-
sivfigissuvigpå. åipålo mardlungnik niaKOKartoK tu-
sarsimangmago tupigusugpaloKalune aperå: suvani-
pagoK Kivitup åipåta niaKuata åipå ? å, una sulersoK-
una. aperissångua Kissaserdluarniariarame anauliga-
ngåinavigdlune agpipoK. tåssalo aperssorniaraluar-
dlugo pitseritdlivigdlune, taimåitumik suvanisimaner-
sok ilisimalingilarput; avdlatutdlo ajuleravta igdlau-
tigerujugssuåinaKårput.
KåKåta tunuane sanipigdluta åsit Kerrutigut Nar-
ssaK avangnånit nuissugssauvdlugo aterterpugut. av-
Kuterput alånguvdlune avKutdlugtuvoK ivssortakiså-
Kalune. uvfale narKa aterfivtalo akia nunagigsuina-
ngajauvdlutik KorsorKeKissut savanik sarKumilårtoKa-
vigdlutik, kajungernavigsut. tamåna KåKarssuit orKO-
råt seKernup nåmagtumik sarkissårtitagå, alånguagut
aterfivtinit alianåineroKissumik issikulik. avKutdlung-
nikasia histinut tugsapingnartoK Narssap tungånut
avKutdlugsiorfivta kingugdlersåt anigoravtigo inger-
dlatsiåinaK Narssap igdloKarfia timånit Kulangissa-
vigdlugo ujåkarparput. mérartagut ilimatsagsimale-
rérsut pivagut: „navssåleKaugut". åsltdle takungni-
lerdlutik uiput. ila alianaik! asulo kiagkuloKalune. a-
jornera tamåt atorérdlugo anguniagaK tikileråine mi-
sigissat nuånersut nangmineK ilungersornartorsioKa-
taussut kisimik iluamik pigssarsiarisinaussait mérar-
tavta kinåine ersserKigsiput. inugsiarnersinermik a-