AvangnâmioK - 01.06.1952, Blaðsíða 16

100
nr. 2
AVANGNÅMIOK’
% LE.BRIM
irauit panertut imuit Kivdlertussat punerdlo Kivdlertussarmio
zenbadimit autdlardlutalo Karel Kimugtuitsunik inger-
dlatitsissup inånut iserpoK. igdltnnarssune sarKumer-
dlugo ingerdlatitsissora kommunistivigssuaK umiu-
på nålagkerdlugulo natermut patdlorKuvdlugo.
Asch tikitdlulnalerdlugulo kaligtartut supiviat ta-
mardluinåt angmarpara. tåssa Kimugtuitsut avKutai-
sa nikltautikavsåt ulorianartuligssuaK Kanigdliartu-
lerparput, arKaimåinardluta nal. ak. 100 kilometeri-
nik sukåssuseKardluta avKut tåuna aserorniko agtor-
patdlagparput Kimugtuitsut sajugpitdlagkaluarput,
kisiåne tåssa kisime. Kimugtuitsut unigtarfiat suka-
ngårdluta sarssutinarparput, sekuntitdlo mardlugsu-
nguit Kångiungmata ingerdlapilugtorssuvdluta Kimug-
tuitsut avKutitoKait tåuko nunap inerterKutaussup Kå-
nitut Kimagpagut narssartarssuartigut autdlardluta.
tåssa kilometeripalånguaK atausInångorpoK nunap kig-
dlingata igdluarartånguata tungånut. takugaluarpagut
pårssissut arpaliutukasit, kisiåne sorunalime avKu-
tivtlnik avsslsavdluta pivfigssarsingitdluinarput. sig-
gartartitsikutsordluta Kångulugtulnauvdluta kigdleKar-
fik Kångerparput. kivfaujungnaerpugut ..."
Selbime Amerikamiut såkutuisa tikitdluarKungår-
påtigut. Kimugtuitsunut ilaussut 108-uput ilarpagssui-
lo isumagssaerutikutsoraluarput. tamardlufnatalåmik
Czekoslovakieme inoKuteKarput unTnarnerdlume sa-
perdlutik. tåuko utertineKarput. ilaitdle 22 angerdlar-
Kigkumångitdlat.
Kimåssunik sianigingnigtutitat nålagauvfingnit
tamanit pissut Amerikamiut udenrigsministereKarfiat
iluaKutsiutdlugo Amerikamut nunalislnångorpugut
Kimågavta sapåtit akunere Kulit Kångiuttnartut ki-
ngorna. inoKutigut ilagalugit måna najugaKarpugut
igdloKarfinguame New Jerseyimitume. fabrikime Ki-
mugtuitsuliorfingme sulivfigigsårpugut. tamanitdle
pingårneruvoK — kivfåungissuseK inunivtlnitdlunlt
akillsagaluaruvtigo piumaKissarput pigilerparput.
tamatigut perKigsårnerussariaKarpugut.
sulisitsineK tamarme akeKalerpoK. nålagarssuit
iluarsåussissarput sulissartut KanoK agtigissumik na-
lunaeKutap akuneranut akilerneKartåsassut. atorfeKar-
fit kisimik sulisitsiungnaerput. inuinait (privatit) pi-
niartut, aulisartut sulissartutdlo åma sulisitsissalerput.
nålagarssuit sulisitsineråtut akillssugssauvdlutik uko
pivåka: kagdlerup ingneranik ikumaniallsagunik ima-
lunit umiatsiåtik amutsivingme suliaritisagum'kik. su-
lissut nal. ak. sulivfigissait Kavsiussut agdlagtorneKar-
tarput, tåukulo najorKutaralugit akiltsineKartarpugut.
inoKatimingnik (kalåleKatimingnik) sulissussissut
perKigsårdlutik aulavdluardlutigdlo sulissariaKarput,
pivfigssaK minutinguitdlo asiutingitdluinardlugit, ta-
marmik sulisitsissumut akeKarmata. sulisitsissuvdlu-
ne nukigdlårnartaKaut suliniartut pissariaKångivigsu-
mik suliatik KimaKåtårdlugit pissut, imalunit OKa-
lungnertnik inerigagssaraluamingnik kinguarsaissut
suliartik alåinardlugo igsiassut, nalunagulo taimai-
liornerat tamåt nangmineK akilertugssauvdlugo.
inoKatiglgsutut sujumukarsimassutut ikioKati-
g'mgniarta pemigsårdluta. Kavdlunåt sulissartut, av-
Kuserniortutdlumt Kiviarsigik! aulavdluåssusé. måko
toringitsortait kisimik atusalikagtarput. neriusaugut
sujumukarnerup måna ilagerpiåsagå: sulissup piv-
figssane atordluåsagå, sulisitsissoK maungåinaK a-
kigssaiarKunago, — tamarmigdlo erKortumik per-
Kuvdlugit.
-gn-
Buhk dieselmetore imarsiut I O-nik HK-lik 4 taktilik_
årKigssuissoK P. Dalager.
K’eKertarssuarme naKitigkat.