AvangnâmioK - 01.08.1952, Blaðsíða 11
AVANGNÅMIOK’
131
nr. 1
A| s Dansk ilt- & brintfabrik
København
ilt- ama brintiliorfigssuaK
danskit peKatigit piat
København
gut nunarput kujatåtungisiordlugo ingerdlavdluta u-
vanga mardlungnik åipissauteKardlunga. silarssuaK
upernalerdlune alianåiserugtortoK Kimugsimik ingia-
Katiglgdluta ingerdlaorpugut, kisiåne ajutornigssar-
put ilimagerérsimagavtigo augpalårtulissartoKarata,
arnartagutdle Kitigtinardlugit ilagalugit. sunauvfalo
uvfa Kitigunarata. igdlut ungasigdlugit alåkarpagut.
tåssa Ivnånguamlt patdligkavtigik unigkatdlancuvdlu-
nga suaormånga unigpunga. unigkaluartungale King-
mika tåssångåinaK autdlalermata ilaginåinarpåka. ta-
nga patdligdlugit takuleriaKaugut igdlut Kulåne Kag-
torngup Kane augpalårtup kigdlingane inuit åssugker-
sukutsordlutik katerssusimassut, nunaKarfiup intingue
tamåkerunavigdlutik. sunauvfa uvdloK tåuna indsug-
tut augpalårtortårtik atorKårfigsioråt ajoKimingnigdlo
nagdliutordlutik. majoratdlagkama uningniariatdlarav-
ta tåssalime Kuilerrornåinavigsumik erinarssulersimå-
put. tusarnarteréramisigut naggatåtigut alianaivigsu-
mik serKortåKaut. tauva unangmissagssavtinit aterfi-
gineKarpugut tikitdluarKuneKardlutalo.
unangminigssaK aulajangerneKarpoK nal. 18-mit
20-mut.
pivfigssaK nagdlermago sikumut aterpugut, pi-
ssarnerputdlo tnaligdlugo arssauvfigssap KerKanut
katerssutdluta.
pissusigssat aulajangerneKarérmata arssåuneK
autdlartipoK. pilertuinardluta uvagut sungitsugut Ku-
nukut mardlorårput. tarnatuma kingorna nuåneKissu-
ntik arssaK ingerdlåneKalerpoK. sivisunårsileriaravta
ntalungnarsilerpoK ardlagut sukagkiartorungnaertut.
pivfigssaK nagdlermago arssåutut soraerput.
Kunuk pingajorårpoK Nukålo arfinilerårdlune. tåssa
Ikerasangmiut Umånatsiarmiunut ajugaussarput.
igdlunut majuarsimaleravta Kunukut utorKarta-
mingnit asigssortipalugtut tusåvagut, unangminerput-
dlo Kitingmik naggaserneKångilaK.
L
tamatigut perngsårnerussariaKarpugut.
inusugtut sume tamåne peKatiglngortoKartaler-
put, ajungitsunik sujunertaKardlutik, sordlo Nungme
„nunavta Kitornai“, Ausiangne; „kalåleK inusugtoK",
il. il. taimåitut perKigsårdlutik suliniarput. peKatigit
aningaussautait, atautsimltarnerit, nuånårsaKatiglgtar-
nerit il. il. sapingisamingnik torersumik ingerdlå-
niarpait.
peKatigit tamåko utorKarnit tapersersorneKarpat?
utorKarnit påsineKarpat suna pigåt, sunalo suliari-
niaråt?
ajoraluaKaoK inusugtut utorKarnit ima issigine-
Kartarmata: issornartorsiugagssåinait, nangmingneK
ingerdlåssisinåungitsut utorKarnit tasiorneKångikunik.
kukuneK angisoK utorKarnltartoK åjuna: „uvagut
inusugkatdlaravta aitsåt tåssa ingerdlaneK kussanar-
toK; taimane inusugtut måna nagdlerneKarsinåu-
ngitdlat“. måna utorKassångulersugut inusugtuner-
put seKinarigsutut alianaitsuinartutdlo erKartornia-
ruvtigo ilumordluinångilagut åmalisaoK avångunar-
toKardlunilo alångortaKarpoK. taimane måna usser-
Jørgen Jakobsen,
Ikerasak.