AvangnâmioK - 01.08.1952, Blaðsíða 15

nr. 2
AVANGNÅMIOK’
135
dligpagssuit Itivdlimut pulaKingmata Savalingmior-
miut takanane aulisartut nåmagtoramikik ilångaler-
torsimavait. Greenlandip nålagåta OKautigå Savaling-
miormiut takananitut 3000-nik sårugdligfigisimagait.
uvdlutdle mardluk Kångiungmata sårugdligparujug-
ssuit tamåko åma tåmarsimåput.
aulisarneK piniarnertut avdlatut IpoK. ilåne pe-
KartoK nåmagtordlugo pivfigssarssuvoK ilånilo åma
ujardlernartardlune. kisiåne K’eKertarssup sineriaine
ukiune kingugdlerne aulisartalerneK åma aulisartu-
nut eKériartutauvoK kajumigsiartutauvdlune pissutsi-
nigdlo nutaussunik påsingnigkiartorfiuvdlune sungiu-
sarfiuvoK. angatdlaterpagssuit taima pilingmut ka-
terssutalernerat sujunigssame isumavdluarnartoKar-
pOK pingårtumik angatdlatit agdlivdlutigdlo pivfi-
gingnerulerpata. aulisartorpagssuitdlo taima katerssu-
tarnerat piniaKatigit ingmingnut ikioKatiglngnigsså-
nut iluaKutigssauvoK, piniariat ikigpatdlårtut ajornar-
tornartoi<artitdlugo isumangnartaKingmata ikiortig-
ssaileKissarmatalo.
aulisarneK sukagkiartuinartugssauvoK aussame
akigssarsiorflt ajornånginerussut iluanårfiulertorsi-
naunerussutdlo ilagigamiko. aulisagkat tunissausi-
naussut — akeKarungnartut — ugsangniarneKardluar-
talerpata iluanårutigssat agdliumårput. tamatumalo
piårtumik malungnarsivdluarnigsså mutdluniarta-
riaKångilaK, silamik akornuteKartinane tunissagssat
amerdlinigssåt piniariat tamarmik noncaigissagssa-
ringmåssuk aulisagaK tunissausinaussoK tamåt ugsa-
tariniartardlugo — tamarmingme akeKarmata.
imap nigdlertinerssua sukagkiartuinardlune au-
lisagkanut sinerissap sinånut pissartunut ajoKutau-
niångigpat påsinarpoK K’eKertarssup erKånut aulisa-
riartarneK kikunutdlunit iluaKutaussarumårtoK. tai-
måitumik tunitsivigssat pitsångorsardluarneKarnigssåt
aulisagkatdlo aklsa årKigssuneKarnigssåt oKaluseri-
ssardlugulo sullssutiginiartuartariaKarpoK aulisartut
peKatigit avKutigalugit. tåuko OKalugtugssåuput. tåuko
peKatigit angnårtusertugssåuput aulisaKatiglngnerme
pissutsit takussartagkatik misigissatigdlo najorKuta-
ralugit.
IluliumanerssuaK (Diskobugten) aulisartunit nu-
nane avdlamiunit patdlingneKartugssåungilaK tamå-
nalume aulajangiusimavdluartariaKarparput. nalunå-
ngilaK aulisagkanik åssiglngitsunik piligssussoK. ta-
måna malungnarpoK sume tamåne malungniutartu-
tigut. sulugpåvarpagssuaKartoK nalunångilaK Kitsig-
sune, OKaitsune K’asigiånguanilo påsissavtigut. Ka-
leraligpagssuaKartoK nalunångilaK — Kangarssuar-
die tamåna nalungilarput. KérarpagssuaKartoK påsi-
simagujarput. natårnatdlo ilusigkaluartume pissaussar-
mata nalunångilaK tamåkutaoK pigigai. åmåko eKa-
lugssuarpagssuit tamåkualo tamarmik saniatigut re-
jerpagssuit. kisiåne aulisarfigssaK taima angnertuti-
gissoK pujortulérånguanik taima ikigtigissunik tai-
malo mikitigissunik tamåkerniarneK ajornaKaoK. au-
lisartut angatdlatigingnerulerpata såkugigsårneruler-
patalo pivfigssarssuaK siårtugssauvoK Iluliumaner-
ssup sinåne nunaKarflt tamarmik KerKåne. imarujug-
ssuardle tåuna åma aulapilugtartorssungmat Kerea-
nltdlunilo Kilånguamik nunilertorfigssaussarane imar-
siutauvdluartunik angatdlateKartariaKarpoK.
nunaKarflt erKånguinait måna tikitdlugo kisimik
aulisarfiunerussarmata piligssuit sule nanineKångitsut
isumavdlutigssarssuput. tåssamiå Umånavdlunit suv-
dlorssua sule iluamik misilingneKångilaK. aulisartoK-
piniartoK iluanårumagune sulerKårdlune pissariaKar-
tarpoK. angatdlatit pitsångoriartortitdlugit ornigagssaK
mersernarungnaeriartormat aulisartut-piniartut misig-
ssuinigssåt KilanårnaKaoK, angalassortavta tamatigut
iluanåleriartornigssåt kigsautiginardluinarmat. avdlat-
dle sulissussinigssåt utarKinarnago tamåko pisinau-
ssut tamarmik suleKatauniartariaKarput malugissag-
ssarsiordlutik, pissortat takussagssåinik.
aulisarnerup agdliartuinarnigsså kigsautiginar-
dluinarpoK.
P. Dalager.
Koreame toKutausimassoK taimåitordle
angerdlamut aputdlune.
såkutflt nålagåta Hollandimiup OKalugtuarå aitsåt
taima inuleramile sualugtigissumik misigissaKarsi-
manine FN-ip sorssugtitdlunc akiuneranc.
februarip 12-åne 1951-me Koreame sorssugfit
pingårnerssåne toKiineKarpunga. taima såkutut nåla-
gåta Hollandimiup I. Linzelip avlsime inuit nalingi-
nait pisiarissartagåne (tåssa sujornatigut sorssugtar-
simassut avlsiåne) „New Era“me misigissane OKa-
lugtuarai: Kanordlo isimassoK nalunaerutigineKarsi-
mangmat toKutausimassoK. nuliatalo aliasungnerini-
ne misigingneKataussunit telegramisiarpagssuarme a-
kornåne ingminerminit telegramisiai, ånåuneKarsi-
mavdlune neriugdlunilo piårtumik angerdlarnigssa-
minik.
åjunalo såkutut nålagåta Linzelip nalunaerutå
nangminerdlo oKalugtuarisså, uvdlormit tåssångånlt,