AvangnâmioK - 01.08.1952, Blaðsíða 16

nangmineK såkutume novemberime 1950-me Korea-
me avangnarpiånukarneranit autdlartitdlugo.
ukioK erKigsisimårnaKalune KångiupoK. ukior-
tåvdle nånigssånut uvdlut amerdlanårpatdlåsasimå-
ngilagut, sujornatigut pilertoKissumik pisimassorpag-
ssuaKartarnera pivdlugo. såkutfit ingerdlaorput Hong-
songimut avKutå sujumut utimutdlo isorartussusia
ingmingnut ungasissuseralugo, tåssa 20 kilometerit
Kångerdlugit Wonjup igdloKarfiuvdlo taineKarérsup
avangnånitdlutik. tamanutdle apemutauvOK ktkut ar-
dlaisa kineserit FN-ivdlunit såkutfiisa tåuko igdlo-
Karfit taerigkagut tigussarisimanerait.
februarip 12-åne såkutuvta oKalugtuarissauneråne
unuk amilårnarnerpåK nagdliupoK.
Amerikamiut tigussausimagaluit aniguiput.
taimane Amerikamiut såkutue ardlarit 30 km-it
Kångerdlugit avangnavtine sultput kineserit såssusse-
Kingmata ernlnardlo unguvdlugit. Hongsongimutdle
aniguigatdlarput. uvagutdlo taimailineratigut nålag-
kerneKarpugut suna tamåt nipangiutdluinarsimåsa-
giput tikiunigssåt tikitdlugo, tauvalo kingornatigut
Wonjumut uterKigtugssåusavdluta.
tårsingmat Amerikamiut såkutuisa sujugdlit ti-
kipåtigut. tåssalo såkutut siagsimassut isorartoKaut
ilångartorsimaKalutigdle. sumut tamaunga akiutuar-
dlutik toKussortatik ikiligaussortatigdlo lastbilimut
igssoråinardlugit nagsarpait. uvanga akiuneråne så-
kutut nålagaunerat avdlatdlo såkutut nålagarait pa-
lasilo ilagåka. linukutdle nalunaeKutaK Kulailuat
migssiliorå 100 meterinit Kaningneruvdluta senculer-
mata, såkutut nålagåråt såkutut najugaisa pingårner-
ssånit arpåinaK nivdliautigalune kalerrisårivdlune ti-
kiupoK.
kineserit tamånltut amerdlanerardluinarpai. a-
kiugkatingme anigorsimavait. tårnerinarmitdlo tikiii-
ssortuarput, nivdliåinaK, arpåinaK semulutinardlo.
toKutaussortaKaraluaKalutik taimåitoK tikiussortut a-
merdliartuinarput Kaertartunigdlo miloriutarissanik
miloriussuiuardlutik.
tåssångåinaK erearalånguavne l'ngiasungnåina-
vigsumik ingnåtdlaKaoK. sordlume tåssa nisuka avu-
ngarujugssuaK tangmiguneKartut, misigilerpungalo
nuname Kerrusimavdlune nigdleKissume nalavdlunga.
erKumissusia tupigeKåra ånernångitdluinarmat, kisiå-
ne nikuisinaujungnaersimavunga. Kernertut inugtuf
issikoKartut erKaralånguavne kaputdlutigdlo serKOKå-
tåutuarput, uvangalo tallnavnik paorngordlunga ig-
■ dlui'nånigdlo nioKardlunga Kimagtilerpåka. ikumasso-
Kaleriarmat kinesererpåluit erKavnltut takulerpånga
autdlaeriardlungalo. åriåkut tuvera avKutalugalugo
autdlaivånga emordluaKalunga, isumaliumlnarpunga-
lo „tåssa iluartugssaujungnaerpunga". taimåitoK u-
ningnanga paorngortualerpunga, månalo igdluinånik
nioKalerdlungalo taleKalerpunga. KagtuninguaK ilavta
kineserinut akiutuarfigissåt anguvara. tauva igdlua-
raussånguamut Kissfissumut metererpålungnik unga-
sigtigissumut uniardlunga ereupånga.
ingnerup arssainit.
kisiåne kineserit Kagtunlnguamut tåssunga ag-
pakauterérput, amerdlaKigammgme. Kaertartut milo-
riutariarpåluit igdluaraussånguamut tåssunga miloriu-
pait ernglnaK ikuatdlagtitdlugo. — umatitdlunga i-
kuatdlagaunigssara nakerivatdlånginavko arrineruga-
luaKissumik paorngorKilerpunga. nikeriarnikame ta-
maisa aunårtuåinalerpunga.
igdluaraussångup ikumareKissup angmarnata
kigdlinganut pigama takulerpara ilagut tamarmik pé-
råsimassut, toKussortatik kislsa ptnagit. kineserit er-
Kavne arpaKåtårtuartut kiserdlioKalunga malugilerpu-
nga: någgale ilaKarpunga. tåssame ilarput meterer-
påluit ungasigtigalune någdlioKaoK, tatdliminigdlo
nikussårtardlune ikiorKUvdlune suaortarniaraluarpoK.
tusarpåt: ernglnardlo kineserit pingasut ungaluvdlu-
go tikipåt. ilåt OKarpatdlagpoK: „ajungissusia iki-
ngutinguåk". kaputimingnigdlo kaporiardlugo Ki-
magpåt. imungarujugssuaK kåpiartornera tusåjuarpara.
taimaileriartoK toKussussårniardlunga isumaliu-
lerpunga. erininarseriångitsoK kinesererpåluit tikipå-
nga. ilåta niaKora kivipå issikalo Kiloraluardlugit,
avdlap niora ikeKaKissoK isungmigpå, kisiåne uva-
nga pissusera silåinarssuarmut sangmissoK aulag-
sagtingilara, umatigale tigdleruloKaoK.
ilagtnaratdlarpånga, kapineKarnigssaralo nålaru-
loKalunga utarKlnalerpara. kisiåne sagdloKitarsima-
riaravtik agtorKingnangalo avKutertik nanglnardlugo
ingerdlarKigput. kingunitsiågut kineserit tikiussortut
amerdleriåinarput. kingumutdlo suaoKåtautileriarmata
ilåta igdluatungivnut pivdlune tålutarilerpånga, tåssa-
lo autdlåine aKerdlunik tigssalugtaut sakissavnut a-
naggutdlugo serKOKåtålerdlune.
tauva kingumut nipaitdlerKigpoK. erKarsauteKa-
Kalunga kisimilerKigpunga toKungassorssuaK sanivne
kisiat ilagalugo. nukigdlånganerulerpunga, isuma-
liorpungalo Kiunialerdlunga. Ki'nutinguamik Kinuvu-
nga nuliamalo arKa taivdlugo. taimailiorpungale o-
Kautsima nipå tusarniåinardlugo. isumaliulerpunga