AvangnâmioK - 01.10.1952, Blaðsíða 12

172
AVANGNÅMIO’K
put talerssuarnit tigusiniartunitdlusoK isajaneKalerér-
simanasoralutik.
tåunaKame tusagagssapalåt umiarssuarme amer-
dlilerput. LiitjensikungoK kommandør Lindemannilo
orKataussarput. admiralivngoK inåta matua pitainar-
dlugo Liitjens kamagpalugtorujugssuvdlune oKauser-
dlugpaloKissoK tusåneKarpoK. LindemannigoK nalu-
naersimavoK tuluit måna nukitik piungnartut tamai-
sa atautsimut eKitårtitdlugit såssutilerunaråtik, Bi-
smarckilugoK aserortinago erKigsiniångitsut. ilunger-
sordlunigoK admirale kajumigsårsimavå ernginaK a-
ngerdlamut såginarniarKuvdlugo. sujunersutåligoK
Liitjensip akueriumångilå; taimailiorumångingåramilo
kivfane nalunaerfigisimavai ajugaunigssamut nutåmut
sujulerssorumavdlugit. åsitdlime hurrårtuput ilorråt-
dlagtupilorujugssuvdlutigdlo; taimailioraluardlutigdle
Kilaup kigdlinga sigssuernermik alarneK sapilerpåt.
aKaguanile ikiortigssaujungnartunguamik sumik
Kilaup kigdlingane tåkutoKångilaK. KatimågpalugssuaK
tusardliutinaKaoK. sordlume igutsait inåta iluata nipå
tingmissartutdlo ardlaligpagssuit ingiaKatigigsut sår-
dliuånguardlutik tåkutlnaKaut — tuluit sorssutaisa
„årdlue“sa pissagssartik nanTnaKaut. atausiåkårtuå-
nguardlutik imap Kåta tungånut sujorssugtarput tor-
pedotigdlo nåkåteriutigalugit tåssångåinaK sanimut
sågtaraut åungardlutigdlo. torpedut ilåt encuivdluar-
poK umiarssuaK KiterarKinårdlugo. imarssuaK sukar-
ssuartut Kumut tigtuligpoK umiarssup nåparutai KU-
mut Kångerdlugit, umiarssuardle aKuminit sujuminut
sajugpilugtineKavigsorpoK. kivfat ajortortoKalernigsså-
nik sianigingnigtugssat savssarput inardlernere misi-
ligkumavdlugit, ernglnardlo påsineKarpoK init imag-
tugssåungitsut ilåt putuneKarsimassoK imerssuarmig--
dlo ulivkårtoK.
inardlernera ulorianardluinartorssungikaluartoK
admiral Liitjensip nakeriatdlautigeKå. imaKalume tai-
manerpiaK åma radiukut nuånerpatdlångitsunik tusa-
gaKarsimagame tuluingoK sorssuterpagssue såkor-
toKissut såssukiartordlune aggersut. angumut tåussu-
matut l'tumut tamåko sualugpatdlåtsiarput; nalunae-
rut tamåna tingmissartunit perssugtarneKarneranut ta-
persiuteriarmat ajugaunigssarssuarminik neriugdlua-
pilungnerssua KularningorpoK tårtuinavigssuångor-
dlune.
kivfat tamaisa atautsimut katerssortituårsinardlu-
git erKumitsupilorujugssuarmik OKalugfigai. Bismarck
avdlatut ajornartumik ingminit nakunerssuarnut a-
kemanut sorssugtariaKartoK OKautigå. neriugpordli-
gOK imap iluatigortautit tingmissartutdlo sorssutit
nr. 2
ikioriartorumåråtik tuluit sorssulerpatik — taimåiså-
ngikaluarpatdligoK Bismarck ip akiortigissame ilait
atauslnåungitsut itinerssuarmut kiveKatigiumårpai.
„tyskit umiarssuarmiut, ugpernarsauterse erKaima-
niarsiuk! toKugssarse tikitdlugo sujulerssuissoK (tå-
ssa Hitler) ilumorfiginiarsiuk!“
oKausé tamåko inusugtunut umiarssuarmiunut
nikatdlornardluinarKigsårput. siutitik ulivkårdlugit a-
jugauvfigissagssåungissusertik umiarssuvdlo kivi-
ssugssåungissusia tusartarérsimavåt — månale toKU-
nigssånik tåssångåinaK OKalugtoKalerpoK!
admiralip sianitsuliornerssua åncingniapalåraluar-
dlugo kivfat nalunaerfigineKarput ikiuiartortut agger-
sut. imap iluatigortautingoK ingiaKatigik Kanigdliar-
torput, tingmissartutdlugoK aggerput; tåssaralångua-
roK tingmissartut 200 Kulangerumårpait.
imåisinauvdluinarpoK nalunaerut tamåna sag-
dluliutåinaussoK; kisiåne kivfat ugperivdluinarpåt. i-
sumavdluarKigtukavsångorput uvdlordlo tamåt
nåvdlugo angutit tamarmik Kilaup kigdlinga sigssuer-
tuaraluarpåt.
Hood sorssoréramiuk Bismarck kujåmut kimut
ingerdlamåratdlarsinardlune kingunerilermat kujåmut
sågsimavoK, pångningnermigdlo kingornatigut uvdlut
pingasut Kångiungmata umiarssuaK Finistérep tungå-
nut ingerdlalersimavoK neriugalugo franskit sineriåt
angusavdlugo taimalo issertordlune sinerdlugo na-
vianaitsumik umiarssualivigssarsiniarniardlune. tar-
siartulerneratigutdle „årdluit" åsit ingiaKatigigpag-
ssuit åmårdlutik tåssångåinardlutik såssupåt, torpe-
dutdlo pingasut umiarssuaK erKorpåt. sujugdlit mar-
dluk inardlivatdlångitdlat; pingajuatale umiarssup a-
Kutaisa ipiterutåt erKorpå aKutå Kuvnisitdlugo umi-
arssuardlo nigaligssuarmik kåvigtungordlugo.
tåunaKale umiarssuarme ulåputunguaKalerpoK.
angungoK aKumik åmigssuisinaussoK jernkorsimut
ridderingortineKåsaoK. maskinat unigtitåuput arear-
tartordlo arKarpoK. ilungersorujugssuaraluarpoK, Bi-
smarck\\e autdlarterKigkaluaramiko åsit nigaligssuar-
mik kåvigtuinauvoK.
måna umiarssuarmltut påtsivérutdluinarput. kiv-
fat tordlulaortautileKaut nivdliavdlutigdlo sussagssa-
Kångikaluardlutigdlo tamaungåinaK arpaliutaleKalutik
ingmingnut pårdlakautdlutik. taima påtsivéruterugtor-
tut Kuianåinangajagtumik pissoKarpOK nalunaerut
imåitoK radiukut tusardliupoK: „kammaråtigut aju-
gaussorssuit erKarsautivta tamarmik najorpait."
umiarssup sarpé iluaKutsiutdlugit aKungniara-
rigaluarpåt: umiarssuardle arritsuinarssuarmik suju-