AvangnâmioK - 01.11.1952, Blaðsíða 3

nr. 1
AVANGNÅMIOK’
179
pungame måna nutålerinerinaup suliat pitsaussut i-
luaKutaussutdlo sungitsutut iglnarumåsagai, atuar-
fingnile nutarteriniarneK suliamik månamut ingerdla-
férsumik pitsångorsaivfiusassok sule pitsaunerussu-
mik angussaKarsinaunigssamut ikorfartuissugssaK. a-
tuarfingmime suliaK okåtårutauvok mérkat kekardlu-
tik intisugtutut inulerunik avKUtigssamik kinerdler-
nigssåne „inokataunigssamut" iluakutausinaussumik
nagsatakarsinaussok. isumaKarpungalo atuartitsissut
1951-ivdle sujornagfigaluartumik atuartitsissussut ta-
marssuarmik akissugssåussusekångitsumik ingerdla-
simassutut uparuarneK ajornartut.
Willadsen agdlagpoK: „inuit tamarmik . . . na-
lungilåt . . . . akissugssaoKatauvdlutik". — tåssaka;
inoKarpoK akissugssaoicatåussutsimingnik sianigissa-
kångitsutut pissuseKartunik, ingmingnuinardle isu-
maginerussunik, akissugssaunermigdlo sianigissakar-
niaraluartut ilaKarput akissugssåussuseK ilungersua-
narsinaussunik ilaKartarmat avunarssuak ungarkutå-
riumassartunik. atuartitsissartutorkagutdlo tamarmik
ungarKutåriuarsimassutut tikuarneK ajornarput.
„avKutigssaK tamåt manigsarérsimassariakar-
påt“ — . tamåna ajungikaluakaok, kisiåne ajorna-
kusoKaoK, ilame artorparput. méricat KeKarångata ne-
riugtarpugut inusugtunertik iluamik atorumåråt, a-
tuarfingmilo perorsagaunertik kinguneicartikumårdlu-
go. atuarfingmile memanut ivertiniagkagut inusugtu-
tut utorKartutdlo inulernigssåne iluaKutausinaussut
„manigsautigssatut" nåmagtutut issigisavdlugit ajor-
nakusoKaut, tamånalo inunerme misiligtagkavta ug-
pernarsartarpåt.
inusugtutdlo ajornartorsiutimingnut pulanerat a-
tuarfiup kukussutut uparuarneKarnigssånut autdlar-
niutåusagpat peKataorusugtut amerdlagunåsångitdlat.
„nåpertuivdluartfljumagaluaråinilunit iluaKutåu-
sångilaK silaicåssuseK pigingikåine . . inoKarpoK
silakitsunguatut issigissartagkavtinik, inuitdle taimåi-
kaluartut silaKartorssuartutdle Kautusimassamingnut
nåpertuivdluarniarsinåuput, inuvdlo nåpertuivdluar-
niartup påsissane nåpertordlugo ajungititane ajortu-
titanilo ingmikortisinaulersarpai, sianissusermik ili-
magisinåungisaraluavtinik nukigtussuseKardlune.
„imerusungnermut imeruerfigssaKcångitsumut i-
gineKåinarsimavugut“. — Willadsen iliniaicatigåra
efterskolimitdlo seminåriamut maligtuarsimavdluta,
utorKåussutsivtigut naligingajaKaugut, taimåitumigdlo
atuartunivtinit månamut atorsimassagut åssiglngitsor-
ssusimanaviångitdlat. sordlulo nunarput kugpagssua-
KartoK imerfigssarpagssuarnik, nauk tamåko imaka
åma 1951-ip sujornatigutdle pisimassunersut, taima-
tutdle angumut Willadsenitut itumut pekatainutdlo
1951-ivdle sujornatigutdle atuagkatigut agdlagkati-
gutdlo imerusuerfigssianik ajorssarpiångekaugut.
måkulorussårnermime ajunglnerussok åjuna: pige-
rigkat iluakutausinaussut atorniarnigssåt. isumakar-
sinåungilagume kommissioneKarnerinågut nunarput
sujumut autdlartok. nunavtinile sujumukarniarnek u-
kiorpålugssuarne ingerdlarérsok sule sukasarumav-
dlugo kommissionip pissariakartitai autdlarnersagau-
lerput Willadsenilo ilumortumik agdlagpoK méricat
inoKataussugssatut perorsarnigssåt taigamiuk. tamå-
namiuna atuarfingme suliniarnerup toricarsimårniå-
nguakasigkaluarå. méraK kalålivigtut inusinaulerkuv-
dlugo atuarfik suliniarpok, autdlarnersautigssiaussu-
mik nåmalernaviångitsumigdle. suliagssap ilaglnå-
ngilå, kiterå. (årKigssuissup okauseKarfigerérmago er-
sserkigdluartumik paitsoriakångitsumigdlo uvanga
erkaerKisångilara, taineicartordle atuartitsissumut ni-
pitinekåsagpat isumakarpunga tarnikut mångertissu-
taunaviångitsok).
kisalo Avangnåmiume motorerssup kulinguane
okautsit pivdlugit ima uvanga Okausigssakarsinau-
vunga: utorkait ajokitokarssuatik pivdlugit (ilame
1951-mut atassut agdlåt tåssane ilausinåuput) liner-
siortut tusåssarpåka, atuarfingme pisimassunik uner-
siortut. sianitdliorpatdlåsakaugutdlo kommissioner-
ssuarmutdlo nuånarekissavtinut nalerkutisanata ka-
nganitsat tamaisa pikordlugtorssuartut issigiumatdli-
saguvtigik. ajokerpagssuakarérpok uvanga Willadsen-
ivdlo kujaniardluta erkaiumassavtinik, ilarpagssuilo
mardluvdluta ajokerisimånginarpagut. tamarmigdlo
nålagarssusimanersut uvanga torkåinarnek saperpå-
ka. nalivtinile ajokit ilarpagssue ilåne uvdlokalersar-
tut nålagarssuartut tainekarfiusinaussunik åma puior-
tariakångilak, tamatumungalo ilisimaitsussusek pi-
ssutausimångikune ikingussua „kivisitak" pissutau-
simåsaok. inusugtuarkat-ukua pilerigissarpagssua-
mingnut akiuniarnek ajornartitakigåt, inersimassume
nutsuissut pissutaugajokaut. taimåitunutdlo nålagar-
ssuångorniarnek imaka kigdlormut ajagtulnarsinau-
vok.
atuartut agdlagait issuagkat kussanaraluakaut,
aperiumasinauvungale issuarnekångitsut agdlagait
kanok nipekartut. pitsaunerit ajungekaut, pitsåungi-
neritdle åma sulivfigssåuput najorkutarinekakulaka-
lutigdlo tåukuame åma „inokataussugssatut“ peror-
sarniaraluagåusangmata.
mérkåme okåtårtarpagut atuarfingme påsisinau-