AvangnâmioK - 01.12.1952, Blaðsíða 17

nr. 2
AVANGNAMIOK’
213
sujunigssame kalåtdlit xanoK ikumårpat?
tåssagoK kalåtdlit Kavdlunåtdlo åssigilerput. tai-
ma tutsiupoK ukiut nutåt kingugdlit piumassåt. ka-
låtdlingoK nunåt Danmarkip amtianut ilångupoK.
anersåmitdlunga emåingitsorsinåungilåka itsaK ka-
låtdlit sujulerssuagut inuiangnit avdlanit tikineKångi-
katdlaramik KanoK ingerdlasimanerat. ingmingnut
napatitut inuniarnerup tungåtigut. øre atauserdluntt
atornago igdloKarnigssartik angatdlateKarnigssartik
nerissaKarnigssartik KåumarKuteKarnigssartik atissag-
ssaKarnigssartigdlo ingerdlåniarsimavait sumik ava-
tånit ikiorneKarnigssartik erKarsautiginago, naitsu-
mik OKautigalugo kulturiligssusimåput emasut sume
Ineruja. tauvalo, tåssångåinaK inungnit civilisérersi-
massunit avatånit tikineKarput. tamatumalo inuiang-
nit ilisimatorssuarnit tikineKarnerata kingunerisima-
vå kalåtdlit kulturitoKarssuarrnik nungukiartornerata
autdlarKautå Kutdliup orssueriikiartortup Kamikiartor-
nerata åssinga. ukiut Kångiussortut aliasugdlunga
issigingnårpåka. issigingnårpåka KanoK nagdling-
narsiartortigissut agdlåt avatånit ikiorneKångikunik
nungutugssatut takordlornarsivdlutik. tamatumunga-
lo suna pissusimanerpa? silarssup ingerdlanera, i-
nuiait civilisérersimassut, imalunit kalåtdlit nang-
mingneK. imaKa tamarmik pissoKatigigput. tamå-
nalo pisimassoK alianartoK utarKlnarnermik kingu-
neKartoK erKartorungnaerdlugo ukiunut nutångorsai-
nermik taineKartunut iseriartuinaKisa.
avdlatut ajornartumik pissuseK avdlatut itoK ka-
låtdlit nunavtinut isersimavoK. påsineKarsimangmat
kalåtdlit Kangatut iliorsinaujungnaertut inuiagtut su-
juarsimassutut inunermik taineKartoK erKuneKarsi-
mavoK tåssalo norKåissutigineKalerdlune kalåtdlit i-
nuiagtut sujuarsimassutut nagdlersukiartornigssåt, ki-
salo agdlåt måna misigisimalerpugut tåssa atautsi-
mut Kavdlunåt kalåtdlitdlo akuleruneKartugut Kavdlu-
nåjunersugut kalåliunersugutdlunit taineK nalunar-
sivdlune. tåssa Danmarkip amtianut ilångutitaugavta
agdlåt ima OKarneK nalorninarsivdlune: „inuiait ka-
låtdlit". tauvalo apemut angisoK aperKutaulerpoK?
Kanorme tauva nagdlersusinauneK angnertutigissoK
angusimavarput uvagut kalåtdlit inuiangnut danski-
nut akuleruneKaravta? atago misigssulåriartigo. sine-
riagssuavta Kavångånit Avangnårssuanut inoKarfé er-
Karsautivtigut pulåruvtigik tåssanilo inutigssarsiorneK
tnisigssordlugo takusavarput inutigssarsiutit pingår-
nerssait aulisarneK savauteKarneK piniartunerdlo
-angnertunerussumik ingerdlåneKartut. tåssalume ta-
måssa suna tamåt sukatårutdlugo kulture nutåK su-
jumut avdloriarpoK kalåtdlit tamaviårdlutik ilunger-
sorunik nunamingnik KaKitsissigssåt. kisalo kigsåu-
kumavåka kalåleKatika sujunigssame sujulerssuavti-
tut piumåssuserKortutigalutik kulture nutåK aseru-
jaitsumik KagfarterKigkumåråt piumåssuseKarneK så-
kortoK såkugalugo. taima tåukp naitsumik oKautiga-
lugit atago inutigssarsiutit avdlat tikilårtigik.
puiortariaKångilaK kalåtdlit nunarput åma suli-
ssartorpagssuaKalermat åssiglngitsunik sulivfeKartu-
nik. sineriak tamåkivigdlugo niuverneK handelip i-
ngerdlåpå. tåssa imåipoK: sulivfeKarfit tamaisa
handelip tigumivai. pisiniarfit agdlagfit umiartorneK
sånavit sagfiorfit il. il. tåssalo månåkut tamåko ta-
mavingmik Kavdlunånik Kutdlersalerdlugit kalåtdli-
nigdlo kivfalerdlugit ingerdlåneKarput. kisiåne sor-
dluna måssåkut sulivfit tamåko ingerdlånerat kalåt-
dlinut årdlerinarsiartortoK. måssåkut Kavdlunåt ka-
låtdlit nunåne atorfeKartitaussut piumassarilersitnå-
måssuk kalåtdlit sulissoriungnaerdlugit KavdlunåKa-
timingnik suleKateKalernigssaK. l'maKa sujunertarisi-
manerpåt Danmarkime sulivfigssaerusimassorpag-
ssuit ikililerniaraluardlugit. avdlatutdlunit isumaKar-
simanerput. tauvame sujunigssame uvagut kalåtdlit
KanoK pisaugut taima pissoKåsagaluarpat?
Danmarkip amtianut ilångutinguaraluarpugut tå-
ssa sulivfigssaerusimassarnerssuaK tunitdlåuniartui-
nångordlune pilerérsoK. ilå tamåkua peruniaruvtigik
nunartik Kimagdlugo ånagiat. nunavtinime sulivfig-
ssaerutdluta Danmarkimut sulivfigssarsiorniaruvta
atamåna KiviarneKångitsugut tagpavane sulivfigssae-
rusimaneK taima angitigissoK.
handelip isumå uvavtine kalåtdline nalunaKiga-
me sujunigssame niuverneK ingerdlåtuåinåsanerå i-
malunit nangminerssordlutik niuverniartunut igdlikar-
tikiartusanerå apemut angisujuvoK. tusartardlugume
ukiut tamaisa nåkartoruterpagssuit åjunårutaussartut
suna pemutaoKinerpoK. imaKa Danmarkip nunavti-
nut ungasigpatdlårnerssua umiarssuartigutdlo angat-
dlassineK akisuvatdlåKutauvoK. tamåko ama ernar-
sautigiguvtigik sordluna åma nunap Kane inutigssar-
siuteKartut kalåtdlit tamåkuntnga tigusiartulernigssåt
mångangåK piarérsarfigineKåsagaluartoK ukiut piu-
mårtugssat nalunartugdlit pivdlugit. tamatumungalo
kalåtdlit nangmingneK avatånit utamtnaratik akuner-
mingne pigårtoKarnigsså pigerértariaKarpåt. inuiait
kulturei<arumassut utamlnarneK piumassaringilåt.