AvangnâmioK - 01.12.1952, Blaðsíða 20

216
nr. 2
AVANGNÅMIOK’
jungneruput), 65 procenté nuvfaserajungneruput, 76
procenté sianiutilugtoKarneruput, 100 procentilo tor-
Kussåmikut KasilissoKartartuvdlutik, 140 procentilo
agsororiardlutik anerningiagtartuvdlutik, 167 procen-
té Kingamikut torKussåmikutdlo amérnerussaKarttiga-
jugdlutik 300 procentilo Kuersorajugtuvdlutik.
sunarne tauva påsiviuk? tupap ajoKutausinau-
nera pivdlugo isumagissarpagssuit KanoK pissarne-
ritdlo påsinartorpagssuit isumaliutigeriåsagitit. ivdlit
nangmineK iluarissangnik ilarssue périåsagitit, tai-
mailioraluaruvitdle tupap iluamtcuissusianik atautsi-
migdlunit tikuagagssaKångilatit. atagule ingitdlutit i-
sumatusårdlutit påsiniariåsagit suna pissutigalugo
pujortartuåinartutit nauk nråkorpagssuit tusaréraluar-
dlugit.
ajortaraluaKaoK tupamik agssortuissut ingassag-
torssuarmik oKauseKarajugpatdlåKingmata. silatumik
patsisigssaKardlune inuk kinaugaluartoK ingassagta-
jårtungitsoK silatoK tupap ajoKutausinåussusianik på-
sisineK ajornångilaK nåmagissagssåinånguarninik a-
tuissungortitdlugo. suna tamåt sukautdlugo oKause-
KarniartarneK iluaKutauneK ajorpoK.
ugtortagagssåungitsumik agssortugagssåungitsu-
migdlo ilorråtdlangnartoKartoK pujortartut millioni-
ligpagssuit isumaliuatdlångivigdlutik ernginaralå-
nguaK akuerisavåt. dr. E. J. Grace oKarpoK: „na-
korsautit avåmut Kångernagit atortugssamik avdla-
mik misigissutsinik tatdlimanik tamanik taima suka-
tigissumik taimalo ajornaitsigissumik sulisitsilersar-
tumik — ilumorKinårdlume piviussugaluanik ise-
riagtitsilersartumik avdlamik uvanga ilisimassaKångi-
langa. ilerKOK ernginaK sivikitsuinarmik piumatsag-
titsissartoK atajuaratdlåsasimagunarpoK, inuit aner-
såmikut ima inersimatigilerserdlugit inoKatigingneK
nangmingneK. akuvfigissartik sunut tamanut sangmi-
vigpagssualik åreigssusavdlugo saperungnaersimå-
savdlugo".
„påsiniagagssaK (suliagssaK) tamåna Kiviåinar-
dlugo issikuminit itinerussumut tungavoK. tupap su-
niutarnera ajoKutigssaussoK nåluneKångikaluaKissoK
Kimåtdlautaussarnerata kinalunit puiortitarpå kingu-
nigssaisa avangunartut ukiut ingerdlaneråne nag-
dliukiartorussårnerånik".
soruname uvdlut tamardluinaisa inungmik pu-
jortarungnaerdluinartoKartarpoK. pujortångerulugtor-
dlunit soraertarpoK taimailiornigssame pissariaKåssu-
sianik påsitineKarångame. ajortaraluaKaordle perKi-
ssutse årxitagssåungitsumik ajoKuserneKarérångat
aitsåt påsingnigtutut ilinialersarmat.
taimåipåme sok nakorsat nåparsimassut ikiug-
katik tupap navianåssusianik kalerrerértarniångilait?
tåssa åma nakorsat inuinaugamik ilarpagssuilo nang-
mingneK pujortartaramik taimåitumigdlo sikaritip a-
tausinapalångup ajoKutausinåussusia ugperiumångi-
namiko; nakorsardlume tårKutdlardlune OKarsimavoK
„nakorsaroK nuånarinérutisangmat inungnik pujorta-
Kussiungnaerune".
påsinarpoK nakorsat tupap ajoKutausinåussusia-
nik nangminérdlutik ilisimatussutsikutdlo nrisigissa-
Karnerussut åma påsisimangnigdluardlutik ilunger-
sordlutik pujortartarnermut akerdliulersarmata.
åma uvanga nangmineK nalunaerdlanga. taima-
ne agdlagagssara måna katerssuleravko uvdlormut
40-nik sikarititortartuvunga. oxaluseriniagarale put-
dlavigiartuleravko malugilerpara amerdlåssusiat mig-
dliartulersoK. måna agdlagara inersimaleravko uv-
dlormut 10-nik sikarititortalersimavunga. pujortarne-
rujumassaraluarpunga, misigssugkamale påsitipånga
pujortarneK navianartussoK. sulilume ajornerussumik
sianitsuliornerussoK. taimåitordlime sikaritit tåu-
kua Kulit 40-tortaratdlarnivnit mamarssautigineruv-
dlugit pujortartarpåka!
uvanga nangmineK imåitumut kigdligpunga: tu-
pamik pujortartarneK ilorrisårnaKaoK ilerKupalårssuv-
dlunilo. inuit amerdlanerssarssue tamatumuna ajoKU-
tigssarsisimångitsussarput. sordlflna uvdlormut sika-
ritit 8 pujortaraluaråine ajoKutaussångitsut. piuma-
ssax tamåkerdlugo pujortartariaKångilaK. kikut ta-
marmik mingnerussumik pujortartariaKaraluarput, av-
dlamik patsisigssaxångigpat tauva mingnerussumik
atordlugo mamarnerussarnera pinardlugo.
tumardlisit.
iluaKutigiuk. Hollywoodime angut tusåmassaK
neriniartarfingmut unukut uvdlup Kerxasiutinik neri-
lerpoK. nuagtorujugssungmat kivfap silålugilersimav-
dlugo aperilerpå: „hr. Browers, nuaKait-una?“
„so“, Browers kåkigsorpoK.
kivfap ileKimisåriardlune pilerpå: „ajoraluaKaoK
puagdlunginavit. tamåname iluaKuserneKarsinaussar-
pOK.“
AvangnåmioK nr. atauseK 20 øremik akeKarpoK.
årKigssuissoK P. Dalager. - K’eKertarssuarme naKitigkat.