AvangnâmioK - 01.01.1954, Blaðsíða 24

24
nr. 2
AVANGNÅMIOK’
nangmineK pasinerdlugaujumanane - nålagker-
suissut pissarnerata tungånit issigalugo — premier-
ministere isumatårpoK rusit nunåta autdlartitåta tug-
dlia OttawamitOK, Nicolai Belokhvostikov, autdlarti-
tap Sarubinip peKånginerane sivnissussoK OKaloKati-
giumavdlugo.
tåssane KanoK pisimassunik Kingip nangmineK
agdlauserisså ilångutisaoK imåitoK: „oKarpunga inat-
sissartut nalunaerfiginialerssårika nålagauvfik angisoK,
arKa tainago, påsissutigssanik pisimassoK, kigsauti-
gigigale autdlartitap tugdliata ilisimåsagå tåssau-
ssok rusit nålagauvfiat uvanga isumagigiga. piarér-
sirnavunga marskal Stalin tikerårfigisavdlugo pisi-
massut tamåkua erKuméKissut påsivdluarnerujumav-
dlugit.“
OKaloKaligingneK tamåna ingerdlatitdlugo politit
sulilerput. februarip 15-åne uvdlåralånguaK atautsikut
Mac Gill-universitetimut, Montrealime universiteti-
mut, universitetimut Torontomitumut, Valutakontrol-
raadimut nunavdlo inungorfiup misigssuissarfiane
pissortaKarfingmut upangniput. uvdloK tåuna par-
naerussaussut ardlåinåtdlunit påsissaKångilaK Kåuma-
tine ardlaligssuarne sigssuerKigsårneKarsimaner-
minik.
premierministerip inatsissartune tusarnårtorpag-
ssuarnut sut pisimassut pivdlugit angnertumik nalu-
naerssugkane OKautigai: „nålagkersuissut agssor-
tugagssåungitsunik ugpernarsautigssaKarput nåla-
gauvfiup ångigissautai inungnut atungitsunut séri-
simangmata, åmalo nålagauvfiup avdlap Canadame
autdlartitainut".
kigdlisiuinerup unuåkut uvdlukutdlo ingerdlå-
neKarsimassup ilå pingårtoK — ungasingnerussumut
imaKa tamanit pingårnerpåK tiingavoK kiligtig-
ssianut tamåkununga issertortunut tikuartussivdlune.
ujardlersartut kipisanatik „sok“ suliagssame tamatu-
mane sarKumertuåinartoK aktssutigssarsiordlugo ilu-
ngersortuarput.
inuit pasigdligaussut amerdlanerssait åsseKångiu-
ssartumik anersåkut piginåussusiligssuput, ilerKorig-
såtdlarKigsut, pikorigsut piginaunertutdlo. suliap su-
liarineKarnerata ingerdlanerane nangmineK patsisigi-
niagkamigtut OKautigissait alapernaisernardluinartor-
ssuput iluaKutaussugssauvdlutigdlo, Canadamut pi-
narnatik kisiåne silarssuarmiunut tamanut.
aningaussat pivdlugit taimailiorsimanerånut nå-
mik pasinartoKångitdluinarpoK. taimaitordlo ugper-
narsautigssarpagssuarsineKarpoK patsisiginiagavik nå-
lagkersuinerup tungåtigut isumagssarsiausimåssusia-
nut nakussagttneKarsimavdlunilo akuiarneKarKigsårsi-
massoK „studiekreds“ine imalunit ininguane tarnikut
sunigaunikut. misigssuisitaussut påsivåt „patsisigi-
niagaK Kavsérpagssuartigut tarnikut sunerneKarner-
mut nålagkersuineK pivdlugo isumaKatigit ingmiku-
tårtut issertortukut ingerdlatilersimassånut atavdlui-
nartoK, isumaKatigit tåuko Canadamiussussårtut, tå-
ssa „sulissartut sujumukarniaKatigit“ (Canadame
kommunistit peKatigit). „iliniartitsivitdlo" tamåko i-
ssertortut kiligtigssianit sule siåmarsimanertiput.
kommunistit peKatigit periausiat imåinguatsiar-
poK tåssa isumaKatimik ilait Kinigkat sarKumissumik
isumaKatigingnut ilångutitisanagit. tamatumungale
taorsiutdlugo perKuneKartarsimåput ininguanut „stu-
diekredse“nutdlunit issertortunut ilånguterKuvdlugit.
tamåkua ilaussortat issertortut iliniarnertut, ilisimatut,
iliniartitsissut, agdlagfingmiut niuvertutdlo, atorfigdlit
angnerit mingneritdlo avdlatdlo nålagkersuinerme a-
torfeKalersinaussut akornånit katerssorneKartarput.
sujunertarissaK månauvoK tåssa inflsugtut ta-
måkua arritsumik sungiussiartortiniardlugit perdlulio-
Katigingnerup silåinapiluanut ingmikortiunigdlo pe-
riauseKarnermut. isumaliutigalugo påsinarpoK tamå-
ko issertordlune atautsimitarnerit, issertortukut ilisa-
reKatigigsimanerit. anguniagkat issertortut pilerssåru-
titdlo issertortut KanoK angutinut arnanutdlo inusug-
tunut suniuteKartut. periauseK tamåna tamarme ator-
tugssiauvoK mardlunikut inunermut mardloKiangmig-
dlo ilerKOKarnermut tarnikut sungiusarneKarnermut“.
misigssuissfititat nalunaerutåt taima naggateKarpoK.
tamåkua tunuatungiliutdlugit påsineK ajornångi-
laK kiligtigssiaKarnerup pingårutå tamåt. taimåingi-
kaluarpåme erKorniagagssåinartut isa'galuarpoK sok
inuit piginaunertut kultureKarnikutdlo ima pingåru-
teKartigissut taima amerdlatigissut nålagauvfiup ångi-
gissautainik issertordlutik suliaKarniåsassut.
tåussuma professorip pujortatårtup, Harold S.
Gersonip inuit tamåko kigdlisiorneKartitdlutik KanoK
pissarnerat malungnarsisitdluarpå. agdlagartat tamå-
kua tåussuma nangmineK agssangminik atsiugai Gu-
senkop autdlartitaKarfingmit Kimarngussai tåussumii-
nga takutineKarput.
(nangitagssaK.)
AvangnåmioK nr. atauseK 20 øremik akeKarpoK.
årKigssuissoK P. Dalager. — K’eKertarssuarme naKitigkat.