AvangnâmioK - 01.03.1954, Blaðsíða 5

nr. 1
53
AVANGNAMIOK’
aktieselskabet (aningaussaligssuit suleKatigit) 1
milbardit dollars Kångerdlugit aningaussautigdlit u-
kiune kingugdlerne ånilånganåinartumik U S A-me
amerdliartutnarput. „milliardærklub“it (milliardiutig-
dlit) 1929-me 20-nik ilaussortaKarput; 1939-me 28-
nik; 1945-me 40-nik uvdlumilo (tåssa 1949-me) 48-
nik ilaussortaKarput. taimåitorssuit ilaisa sulisitari-
ssarpait inuit Amerikame nålagauvftt kå+utut ilaisa
inuinit amerdlanerussut. ilarpåluilo aningaussauteKar-
put nålagauvfingne (statine) ardlalingne igdlut pigi-
nexartut katitdlutik akinit amerdlanerussunik.
pisorujugssuit tamåko sulivfiutait amerdliartor-
dlutigdlo pisungoralugtuinarmata nunap inuisa nå-
lagkersuissutigut nunaKarfingnitutigut sianiginiarneK
sapileriartorpait. avdlatutdlo ajornarmat nålagauvftt
kåtutut nålagkersuissue sågfigissariaKarpait taimailiv-
dlutigdlo suleKataulerdlutik Washington-bureaukratip
(Washingtonime pissortat avKutigalugit nålagkersui-
nerup) årKigkiartornigssånut, uvfalo Amerikame niu-
vertartut tamarmik tåukua iluarissartngikaluarait. ki-
siåne inutigssarsiornerup tungåtigut pissauneKalérsi-
sirnavå nålagkersuinikut pigfnauneKarnerup atautsi-
mut eKerikiartornigsså!
„ukiut nungutdlugit sulisitseKatigit aningaussa-
tigut pissarssuit tuniniaissarfit tigugalugtuinarsima-
vait. pissusigssardlo maligdlugo agdliartornerat ta-
matumunga patsisauginarsimångilaK, kisiånitaoK piu-
matoKalutik niuvemiartunut mingnerussunut sågtar-
nerat patsisauvoK," aningaussarsiorneK pivdlugo i-
sumalioKatigit taima nalunaerput 1948-me præsidenti-
mut nalunaerutigissamingne.
Amerikamiut-uko ilungersordlutik oKartartut nå-
lagkersuissut sukangnerpatdlårtut iluaringikitik uner-
dlugo. pissutsitdle nålagkersuissune pissusiunerar-
dlugit unerdluautigissartagait tåssa sulivfigssuautilig-
ssuit atorpait. åma illniarsimavdlutik suliaKartut pe-
Katigit amerdlavatdlårtunik ilaussortagdlit Amerika-
me iluarineKartångeKaut. kisiånile tamåko tåssa tai-
mailersarput pisorssuit sulivfigssuautigdlit kåtutut
agdliartornerssuatigut. sulissartut iliniarsimassut pe-
Katigit kisimik tamåkua sulivfigssuautiligssuit tai-
maerKatimigtut OKaloKatigislnauvait.
Amerikamiut-una agsut iluarissångfkåt kollektiv-
isme (imåipoK sut pigissat tamaisa nålagauvfiup ti-
guvdlugit kikunut tamanut åssigingmik pigitisagai)
susa fascismeugaluarpat, kommunismiugaluarpat
imalunit socialismiugaluarpat ingiaKutåusinauneK
tamåt soraersitarmago inutigssarsiornerdlo tamåt nå-
lagkersugarilersardlugo nålagauvfiup kiserinåussiv-
dlune sulivfigssuaKartitsinerisigut. nalunångitdluinar-
Kigsårpordle akornusersorneKarane ingiaKutåuneK a-
jorterérsimagpat aningaussarsiornerdlo inuinait kiser-
måussineratigut nålagarsiornarsigalugtuinarpat, kol-
lektivisme putuniarnigssamut avKutigssåusavdlune
piiikiinarnerssaussoK.
Mussolinip fascistitut nålagauvfingme „den kor-
porative stat“imik taissamine aningaussarsiortitsineK
ingerdlåpå oKardlune nålagauvfingme taimåitume nå-
lagkersuinerup avKutigissariaKardluinarai inutigssar-
siornermik pitsångorsainerit avdlatdlo iliniarsimav-
dlune suliagssaKarfiussut. Tysklandime sulivfigssua-
Karnerup aningaussaKarneruvdlo iluane eKiterinerup
nuna nazistinut ingmikut l'tumik kollektivismeKar-
niartunut ajornångeKissumik tigussarineKartipå, kol-
lektivisme nuname tåssane peroriartorfigssaKardluar-
mat.
Amerikame niuverniarneK pivdlugo komitit 1938-
me atautsimititat nalunaerutigissåne ima oKauseKar-
poK: „pissaunerup atautsimut katerssortup sualug-
kalugtuinarnerata taKisarneKångikune KanoK ileru-
mårnigsså sujumut takujumavdlugo isumaliorujug-
ssuartariaKångilaK; naggatigsså unaujumårpoK nåla-
garsiornatik suliniartut kollektivismep ajugauvfigiv-
dluinarumårai, nålagkisårnanilo ingiaKutåuneK piv-
dlugo isumaliutaussartut tamarmik perdlukdrfingmut
igitaujumårput isumaliutit pingorsinaujungnaertut av-
dlarpagssuit kussanartut tamaisa ilångutdlugit. Ame-
rika kollektivismemik naggateKarumångikune nåla-
garsiornane ingiaKutåuneK igdlersordlugo sorssugta-
riaKarpoK tamåna avdlåkut pinane kisiåne uvgunåi-
naK ånåuneKarsinaungmat tåssa nålagarsiornane nang-
inineK KanoK iliortarnikut.
nålagarsiornane suliumatussusinåungitsoK, ki-
siåne åma sutigut tamatigut nålagarsiiingineK akiu-
nerme tamatumane ajutorsinaussuvoK. ukiut kingug-
dlit oKalugtuagssartaisa pingasunik iliniartisimagujå-
tigut tåssa måkuninga, nålagarsiorane aningaussar-
siorneK nålagkersuissauserdlo pivdlugo nålagarsiu-
ngineK avigsårsinåungitsut, nålagarsiornångitsumig-
dlo ingerdlatitsineK nålagarsiornane aningaussarsior-
nertaKångikune atasinåungitsoK, åmalo inuit nåla-
garsiornatik inutigssarsiorsinaunertik ånaeriaraluaru-
niko nålagkersuissutik suniuteKarfigineK saperdlui-
nalisagait.