AvangnâmioK - 01.08.1954, Blaðsíða 17

nr. 2
AVANGNÅM10K’
185
pissuslnik ilisimatunik mardlungnik ilaussortaKartut
tåssane misigssuerKigsårnermikut påsisimavåt nuna
mammutip navssårineKarfia naussut amiåkorissåinik
peKartoK, nalunarane taimane silåinaK tåssane kiang-
nerusifnassoK, tåukua ilagigåt patdlerup angisup a-
valeKutå, månåkut 800-1000 kilometerinik kuja-
singnerussume nausinaussoK. nuna navssårfigineKar-
toK månåkut tundra-uvoK (masarsugssuaK), taima-
ntkut masarsugssuångulersoK orpigpagssuaKalårdlu-
nilo, taimanilo mammut aussaunerane tamåmtarsi-
måsaoK, l'maKa sugdlinerit nigorsimaniardlugit. ma-
rugdlungmut mausimåsaoK taimane måssåkornit au-
manerugame Kerrusimåsavdlunilo ukiuleriarmat; si-
låinaK nigdlertikiartuinarpoK umassorssuardlo tåuna
augutemigsimåsanane kup sinågut sarKumernigssa-
ne tikitdlugo.
professor Pavlovskyp erKoriångitsorsinåungilå
taimane silåinaK kiangnerusimåsassoK Taimyrip mam-
mutiata nalåne; erKarsautigingitsugagssåungilardle
silåinaup kiangnerusimanera Europap kitåne ukiut
6000-mlt 1000-mut migssåne ukiunik nautsorssui-
ssalernivta sujornatigut sivisussuseKarsimåsassoK. fl-
massorsstisimagaluartut tamåko ukiut kiangnerussut
nålerneråne fimassfisimåsagpata KularnångilaK ukiu-
nik tusintilingnik pingasunik pisoKåussuseKarsimå-
sassut. Cæsarip (rdmamiup) ukiut mardlungnik til-
sintigdlit sujornatigut inussup tusarsimavå månåkut
Tysklandime tugtorssuarnik erKuméKissunik pinia-
gagssaKartoK. sinigtitdlutingoK orpingnut lgardlutik
sinigtartut. orpingoK ulimavdlugit upitikångamikik
tugtorssuaK upititaråt magssitugssaujungnaerdlugo.
ilimanarpoK oKalugtuarissaK tamåna mammutinik pi-
niarnerusassoK, tåssa ilumormat navguaitsut sinigtit-
dlutik orpingnut talingassartut, tugtorssuitdle taimåi-
ngisåinardlutik. Kangarssuardle indianerit europamiu-
nit OKalugtuarsiarisimagunarnago umassorssup tai-
måitup pissaunera oKalugtuarissarpåt.
suna pivdlugo mammut nungupa? perugtulera-
mik amerdlasorparujugssusimagaluarput. Sibiriap nu-
natå tamåkua saunikuinik ulivkåvigkaluarpoK. navgu-
aitsutdle tugåvat itsånitdle niorKutauvoK pingårute-
KartoK. Arabiamiut ukiut tusintigdlit sujornatigutdle
tamåkuninga niomuteKalerérsimåput, taigutitoKåtalo
navsuiarnerisa ilåt tåssa Jupimut agdlagkane oKau-
seK behemot tåssånga nagguveKarsimassoK (isumavia-
goK tåssa imermiutarssuaK) arabiamiunit avdlångorti-
tausimassoK mehemot-mahamotingordlugo. tamåkua
saunikuisa amerdlåssusé Sibiriame ukiune kingug-
dlerne 250-ne navssårineKarsimassut 46.750-nut mig-
ssiliuneKarsimåput. erKortumik nalunaerssuinikut i-
luitsuviutitdlugit navssårineKartut 50-iusimåput. inup
piniagarisimaKai. KularnarpoK inutorKap Neanderthalip
mammut piniagarissarsimanerå, tugdliatale, inup
Cro-Magnonip piniagarissarsimasinauvai. Kremsime
kugssup Donau-ip erKåne Wienip avangnåtungingu-
ane Moravamilo avangnarpasingnerussume navsså-
tigut påsinarpoK, inuit nutåt ukiut 100.000-t migss.
sujornatigut tamaunga pisimassut istidip (ukiut ser-
merssuaKarfit) kingugdlit KerKåne inussut mammuti-
nik piniapilugtusimassut; piniartarsimavait erdloKi-
nartumik agssagkanik nåkarfigssaliordlugit, Kularnå-
ngitsumigdlo tamåkua tungåinut ungortarsimåsav-
dlugit. amia ivssoKingmat ivssusumigdlo tunOKar-
dlune toKuniåsavdlugo ajornartorsiorsimåsåput, uja-
rarujugssuitdle navssårisimavait tamåkununga atugag-
ssatik, ilåtigut 100 pundit tikitdlugit OKimåissuseKar-
tut, Kaertartutut paornatut pæretut ilusigdlit. dr. Ka-
rel Absolon navssånik misigssuissoK isumaKarpoK
angutit ardlagdlit ujaragssuaK taimåitoK amermik a-
moruserdlutik umassorssup Kauanut nåkartitarsimagåt
sordlo månåkut nunamltut napassut taimailiortarait.
untritilikfltånik pissaKartarsimåsåput. nuname unga-
luliugkame umassut 60 amiåkue atautsimltut nav-
ssårineKarsimåput. avdlame angmalortup agfånik ilu-
silingmik ikumatitaK ikineKarsimavoK tiinitarssuinit
avgorsimassunit orssua igititdlugo ikumatitarsimav-
dlugulo.
inup tamåkuninga piniagaKarnera umassorssuit
tamåko erKuméKissut nungutitaunerånut pissutiviu-
gunarpoK. milumassorssuit arritsumik avdlångoriar-
tortut månamutdlo navianartunik akeraKångitsut u-
martorujugssuput. kisiåne mammut umassunut av-
dlanut ikigtunguanut Kangale nungorérsimassunut
ilaugaluartoK nalungilarput itsarssuaK inuit ujaråinar-
nik såkoKaratdlaramik issigissatik malinardlugit er-
Kumitsuliordlutik åssilialiarisimassåinit.
erKumitsuvoK nunap Kerisimajuåinartup kujatå-
tungingåtsiåne mammutip amiåkue sauniungitsut nav-
ssårineKarsinaussarsimangmata: Fairbankime Alaska-
mltume, kultisiorfingme nunap Kalerlnerine imermik
såkortoKissumik ptaissoKartitdlugo; tåssane istidip
nalåne milumassorssuit saunikorpagssue navssårine-
Karsimangmata, sordlo mammutip piaråta niaKua-
ta amia sordlugssuartalik sujugdliatalo igdlua. må-
nåkut tamåko åmassunik katerssugausivingme New
Yorkimttume sikåvingme Kerititsivingme takussag-
ssiåuput.