AvangnâmioK - 01.10.1954, Blaðsíða 5

nr. 1
221
AVANGNÅMIOK’
iserame OKarpoK: pårssissuneK-å! måssåkut ku-
larnarungnaerpoK ujagara angut ilumut tåunaussoK.
ilumortussårniardlune silarssuaK kaujatdlangniaruma-
vågdK uvdlut 80 någinardlugit.
akivå: ilumut pinerdlugttlsimanerpoK, isumalior-
simavordlo silarssdp nunarssuine mardlungne piner-
dliutsailisitsissut tamaisa ulapiterKårdlugit Londoni-
mut uterumavdlune.
sågpå: takusavarput, takusancårparput.
pårssissunerutitardlo OKarKigpoK: kisiånile sule
ivdlit kukusimasinauvutit.
akivå: någgale, taimåinaviårigilaK.
sågpå: suname tauva pivdlugo agdlagartane na-
lunaeKutserdluartiniarpatdlårpai.
nanissiniartup akivå: suna pivdlugo taimåitoK
uvanga naluvara; piumaguvitdle oKausigssåka tusar-
nåsavatit.
tauva Foggip kivfå OKaloKatigigamiuk OKautsi-
sik pingårnerit efKarsautigilerpai.
pårssissunerup sågpå: sordlume sut tamarmik
tåussumunga agssuardliutaussut. KanoK ivdlit piniar-
pit?
akivå: tuavInaK Londonimut nalunaerasuartauti-
kut nalunaeriaKarsugaunga, ilitsersut parnaerussau-
nigssånut Bombayimut uvavnut nagsiuterKuvdlugo,
Mongoliamut ilauvdlunga tigdligtoK IndialiaKatigalu-
go, tåssanilo tuluit pigissåne Kanilårdlunga unigti-
savdlugo, agssama igdluanik tuviagut patitdlugo,
igdluanik parnaerussaunigssånut ilitsersut tigumiar-
dlugo. — OKautsit tåuko Kugsalångivigdlune oKau-
tigai; tauvale Fixip pårssissunerutitaK inuvdluarKuv-
dlugo anivoK, nalunaerasuartautinigdlo sulissarfiliar-
dlune. tåssångalo nalunaerasuartautikut Londonime
pinerdliutsailisitsissut sujuligtaissuat nalunaerfigå,
uko sujulisigut oKautigerigkat åssinginik.
tåssugutsiångormat Fix oKitsu-
nguamik tigumiaKardlune, aningau-
ssanigdle erKanårsimavdlune Mongo-
liamut ikivoK, kinguninguarilermagu-
lo pujortugdlip imap augpalårtup
inagdle avKutigalugit sukaKalune aut-
dlarpoK.
Suezimit Adenimut militut 327-
tut ungasigtigaoK, pujortulingmigdle
tåssuna ingerdlassartunik pigingnig-
tut, pujortuliutitik pivfigssånut apu-
terKussarpait nalunaeKutap akunere
138 någångata. Mongoliale tamatu-
muna ingerdlarssoKigame, tåssunga
pivfiginiagkane sujomutdlugo apupoK.
ilaussut amerdlanerussut Brindisi-
me ikissut Indialiartuput. Kavsinguit
Bombayimut piniartut, avdlatdlo Cal-
cuttamut, kisiånile Bombay avKutiga-
lugo; måssåkut India pitardlugo Ki-
mugtuitsut avKuteKalermata, imåkut
Ceylon uiardlugo ingerdlassariaerung-
mat.
Mongoliamut ilaussut ilait inui-
naussut akimassut, ilaitdlo såkutut
nålagait åssiglngitsunik akimåssusig-
dlit. ilait tuluit såkutuinut Indiamititanut nålagautitat,
ilailo Indiap inuisa ilåinut åma såkutfititanut nåla-
gaussugssat. tamåkule tamarmik akigssarsiarKortu-
ssut, såkutut nålagaisa tugdlé kronit 7,000 migssi-
liordlugit, såkututdlo nålagaunertait kronit 100,000
migssiliordlugit ukiumut akigssarsissartut.
taima akimassorpagssuarnik ilaKardlune Mongo-
liamik angalaneK nuånexaoK, tåukunungalo ilaugt-
put tuluit ilait inflsugtunguit, miliunilingnik aningau-
ssivingmiugdlit, autdlartut nunane ungasigsune nu-
nasiniarumavdlutik, nunasivfingmingnilo niuverfig-
Askepot ser/nip KåriitoK: sordlo arnavianguamut tåssunga taima ineKunar-
tigissumut nigdlisagaluaKissoK. kisiånile tåssa siko Kangale sungiusimavå tåssau-
gamime Kangaligame tuluit nunåmio sukiititdlarKigsortaK, Joan Connell. „Aske-
pot sermip KånitoK" issigingnårtitsissutauniartnat ilåusagame åssugkersorujor-
simavoK.
hingmeh ulapindngitsoK. Kingmit taimåitut taineKartarput chikuahua-nik
silarssuarme Kingmit mingnerssåt. silarssuarmile Kingmit tamarmik akisunerssaråt
tåunånguaK titorferujup iluanitoK akeKartineKarpoK tuluit pundénik 100-nik tåssa
1800 kroninik. KingminguaK tåuna arnap Londonime Riehinandimikip pigågoK.