AvangnâmioK - 01.12.1954, Blaðsíða 15

AVANGNÅMIOK’
279
»r. 2
tetimltup ingminut apemutigisimavå. pilainigssaK
tamåna ulorianaKaoK, sujugdlermigdlo suliarisimavå
angut såkortuvatdlårtumik aua naKitsinilik ånåuniar-
dlugo nakorsat avdlat tamarmik inussugssaujung-
naersutut taimaitingmåssuk. pilagtuinera iluanårpoK.
ajoKuteKartup auata naKitsinerata pissutsine kingu-
mut ativå, tamatuma kingorna ukiorpagssuarne su-
lisinauvdluarpoK — nakorsaK inunerminik ånåussi-
ssok inuneratigut Kångerdlugo inuvoK.
sympatiktomip, dr. Peetip pilagtuinera taima a-
teKarpoK, kingorna aup naKitsineranik ulorianartu-
mik ajutigdlit tflsintiligpagssuit ånåusimavai. taimåi-
kaluartordle pilagtuineK taima itoK aup naKitsinera-
nut migdlisautiginiardlugo atortuvingorsinåungilaK,
sympatiktomip någdliutip patsiserpiå pértånging-
mago.
åmame amerdiasorpagssuit taima pilagtineK ta-
Kagsigåt, ajornerulfsånginasugalutigdle aungmik na-
Kitsinera angigaluartoK pissuseralugo inujumaneru-
ssardlutik.
ukiunilo nalivtine nakorsausiorugtorfiussune na-
korsat savik atorumarpiarungnaerpåt. ingmingnut o-
Karfigissarput Kularnångitsumik sume tamåne ator-
tugssaKartoK sianiutit nålagseriartut sunerneKartarne-
rånut kigaitdlagsautausinaussumik. iluanårdlutigdlu-
me tuluit ilisimatortaisa mardluk W. D. Patonip E.
G. Zaimisivdlo atortugssa« pingortisimavåt, hexa-
methonium, aup naKitsineranut sualugpatdlårtumut
suniutilerujugssuaK. Cibalaboratorianit (misiliniartar-
fingne) SchweizimTtunit tikiupoK atortugssaK avdla,
hydralazin, åma neriunardluinarunartoK.
1950-ine nakorsat Edward D. Freis Washing-
tonimiup Henry A. Schroeder St. Louisimiup oKå-
tårsimavåt hexamethonium åma hydralazin igdlu-
gigsitdlugit aup naKitsineranut såkortuvatdlårtumut
atautsikut akiussutigalugit. sapiserdlutik taimailior-
put. sujugdlermik påssutarinerusimavait ilungersu-
narnerussumik ajutilinait — ajutigdlit, issimik taKa-
ruainik aunårtortarnermik issigiarssulersimassut ag-
sorssuardlo niarKerissartut kåvsalaortartut tårtitartut-
dlo. tåssa inuit KanoK ilissukutdlunit Karatsaming-
nik aunårtfllersinaussut umatimingnik Kaertorsinau-
ssut toKunåsassumigdlunit Kugssamik aungmingne
akoKalersinaussut.
sormitauva Freisip Schroederivdlo nakorsatut
sulissausertik nutåK Kularnarnerinarnut atorsimavåt
nåparsimassunut nalunångitsumik ukiume atau-
slnarme inusinaussuinarnut? tåssa påssussinertik ta-
Kagsinardluinaraluarmat. hexamethoniumip aup na-
Kitsinerssua tåssångåinavik migdlisitarpå nåparsima-
ssok uivssångussuinångortitdlugo ilånilo tårtisitdlu-
go. hydralazinip niarKerinerssuaK kagsugtornerssuar-
dlo pilersitarpai — soruname nåparsimassunut tai-
ma umatilugtigerérsunut ingmikut navianauteKartut.
kisiåne inuit tamåkua sapiligauvdlutik taimaiti-
tåuput auisa naKitsinerssue migdlisineKångigpata.
taimåitumik nakorsat tåuko mardluvdlutik tamåkua
tåssa naggataussumik påssupait hexamethonium hy-
dralazinilo atordlugit. dr. Schroederip påssupai uå-
parsimanerpaussut 100, tamåkualo ilait 63 ukioK a-
tautsimit mardlungnut sule umåput. ilait 57 "kingu-
inut sulisinångorKigput. auata naKitsinerata pissusig-
ssane kingumut ativå, Karasaitdlo umataitdlo tartui-
lo sulerulungnermit inardlerneKartugssaujungnaerput.
dr. Freis nåparsimassutimine taimatut åma itunik a-
ngussaKarpoK.
tamåna nakorsat ilisimatussusiata oKalugtuag-
ssartåne nalunaerssutauvoK. aitsårdluinaK aup na-
Kitsinerata agdlisimanera ilungersunartoK kimigtut av-
Kutigalugit nåmagtumik nakorsarneKarpoK. ernginar-
dle nalunarungnaerpoK nakorsagkat tamåkua angu-
merereardlugit inunermut ånåuneKartut Kulåne toKO
sujorasårissutut nivingajuartoK. tamåko ilaisa isigka-
nigdlit påssuneKarnertik kipivåt. sapåtip akunere i-
kigtunguit Kångiungmata tamarmik toKuput.
nakorsartinarsimagaluarunik-å! kisiåne nakorsar-
tineK ilainut nåpåumit erdloKinarnerujugssugame isu-
maKaramigdlo inuneK taima agtigissumik akilisav-
dlugo sualugpatdlårtoK. hexamethonium-hydralazini-
mik nakorsaineK nåparsimavigssuarne suliausinau-
vok tåssa nakorsagkat nakorsanit sianigineKartuar-
tarmata, taimale nakorsaineK nakorsanit akigssar-
siniardlutik sulivdlutik ulapituåinartunit ingerdlåneK
ajornarpoK.
kisiåne tauva rauwolfia tamåkua akornåne pu-
tuteratånguarpoK. rauwolfia Indiame orpigånguvoK
alingnångitdluinartoK, tåussumalo sordlå ukiune
hundrederpagssuarne kangiane nakorsautigalugo a-
torneKarsimavoK. kangiamiut oKausé 20 migssinge
atordlugit pilerisårutigineKartarsimavoK nåpautinut
ardlaligpagssuarnut åssiglngitsunut isumarujungner-
mut, hysterimut (KiajaneK imalunlt igdlarussangneK)
epilepsimutdlo (tårtitarneK), inuinaitdlo nakorsautigi-
ssartagaine atorneKartarsimavoK KanimanartoKarner-
mut, tingmingnernut pulateriårssuitdlo kigginut. ug-
pernartut OKalugpalårput Mahatma Gandhip rau-
wolfiap sordlå tamuagtuarissarå, taimåikamilugoK
tukumaitsorujugssuarmik tarnimigut nakussuseKar-