AvangnâmioK - 01.01.1955, Blaðsíða 20

20
AVANGNÅMIOK’
nr. 2
mat, nal. akunera atausInaK korortflliane tigumisi-
wiangmago. Muganep unuaK tamåna tikiukavta, Njo-
gu toKumik sujorasårdlugo [autdlait tigumitisimavå.
Mugane aniguivoK, akuerssistnerme ajornavigsorame."
tauva Njogu ilumorsimavoK ersissarnerssuane erear-
toramiuk.
tupåtdlangnerput angeKaoK Gitau nuånårdlune
Kungujulavdlunilo aKaguane uvdlåkut suliartormat.
Kinangopimut kujatdlermut telefonikut oKaloKati-
gingningnikut påsinarsivoK Rufusip isumane tåsså-
ngåinaK avdlångorti'simagå kivfatdlo avdlat pingasut
pissfititdlugit parnaerussaorérsimassut. ajoraluartu-
migdle nangmineK periarférutdlune tåmarpoK. pi-
ssugssardlo sule navianarnerpångorpoK uvavtinut
ulorianarsivdluinarmat taimailivdlutalo mardloriåumik
mianerssortariaKalerdluta.
uvdlut mardluk Kångiutut unuåkut pigårtuvta
arfineK pingasut emåne nalunaerfigåtigut Gitaup ig-
dluaråta tungånit nunautivta igdluanltumit sereor-
patdlagtarnerit tusarsimavdlugit. Ernstip telefonikut
politit kingorårtaisa pissortaKarfiat nalunaerfigå tu-
sagkavtinik, påsivåtdlo pisimassugssaKalersoK, per-
KuneKarpordlo igdlorput Kimåsångikå. kinguningua
maskingeværimik serKorpalugtarnerit tutsiiiput ku-
morortautitdlo augpalugtut avdlap tungerdluinånut
Kumut igisstineKarput. nalunaerutigineKarportaoK så-
sstisserujugssuarnigssaK ilimanarsigalugtuinartoK. tå-
ssångåinardle serKorpalungneK nipangerpoK, pisa-
ngaKalutalo tugdligssaK utarKilerparput. nal. akune-
ra atauseK KångiutoK politit kingorårtigssai nalunaer-
put angutitavta ilait mardluk panganik (?) ordluti-
neKarsimassut avdlanigdlo påsinarnerussunik ilisima-
ssaKaratik unuvdlo ingerdlanerane tusarfigerKingneK
ajornardluinarput. unuarormat åma siningitsordluta
nålårpugut. uvdlångulersoK kivfat angutit mardluk
Gitaup igdluaraisa Kanigtuanitut tikiuput. unuaK ta-
mangajåt ivigkane torKorsimasimåput. Gitau kivfa-
mik avdlamik ilalerdlugo autdlaruneKarsimavoK, Ka-
remi nåparsimavingmut pisineKarsimavoK niancumi-
gut mardlungnik ikilerujugssuarneKarsimavdlune,
Gitauvdlo nuliai unatarterujugssuarsimåput. serKulu-
neK tamarme politinik ulagssagtitsiniarnerinauvoK
inupiluit tigussatik narssatigut orpigpagssuarnut i-
ngerdlåniarmatigik. Gitaup cykelé merssorfialo av-
dlatdlo pigissai seKUgterneKarsimåput, nuliaile Kitor-
nailo tamarmik umavdlutik.
uvdlune tugdlerne igdluarKat tamaisa igdluvta
erKånut nugterpagut, tauva tamarmik serKoriarfig-
ssap iluatungånilerput. sulineK umariseKaoK, Gitau
suliagssanut tamanut ikiortigissartagarput maKaissi-
varput. inussutdle akornånlkungnaerérpoK; Mau-
Mau-it emartussiviane suliarineKalertorsimavoK, nå-
kingnigtoKångilardlo.
KimåtdlauteKatsiarpugut. Karemi nåparsimaving-
mit perKigsivdlune angerdlarpoK. ikia mamingajag-
simavoK, ugperissagssåungingajagpordle aniguiv-
dluarsimangmat. ilisimajungnaingajagdlune nuname
ordlorKasimatitdlune tusåsimavai Mau-Mau-it OKar-
tut, ajunginerugaluartoK toKuinaraluaruniko. taimai-
liorneKångilardle, neriutigårputdlo nunautivtine ki-
kuyumik tatigissagssaussumik månåkut pigissaKaler-
dluta.
ukioK tugdleK februarime screening teamimxk
taineKartunik, tåssa kikuyuit Kinigkat tatigissagssau-
ssut, pulårteKarpugut, suliagssaråt påsiniardlugo ki-
kut kivfat angutit akornåne Mau-Mau-inut ilaussflsi-
massut. tikeråt igdluat atugagssarsiaråt. kigdlisiui-
nerdlo pingitsailinermik KanoK-itumigdlunit atuine-
riingilaK. kivfat amerdlanerssait ingilinguatut pissu-
ngitsigaut Mau-Mau-inigdlo ilisimassaKaratik, ilailu-
mme taimåitoKarneranik tusagaKarsimångitdlat. mi-
sigssueKatigit nalungilåt uko kingugdlit sualungner-
ssausimassut. kisa Njeroge, angutéraK utorKaK kigu-
teKangitsoK nerssutautinik pårssisstlssoK, savssarpoK
OKalupatdlalerdlunilo. nunåume atautsimigdlunit
Mau-Mau-ungitsoKångitsoK; Gitau tamanut pissor-
tauvoK, agdlåtdlo Karemi inupilungnit toKutaunga-
jagsimassoK ilaussortaussoK. Rufus parnaerussauv-
dlune ångiarmat Mau-Mau-it sujulerssortaisa pingår-
nerit Gitau ilagfnåinåsavdlugo sianitsuliornerutisi-
mavåt, tåssa inupiluit åssiglngitsut najugarissaitdlo
(uningaorfigissait) KåKanitut ilisimårivdluarmagit, tåu-
ssumalo ångiarnigsså ajornerussunik kinguneKåinar-
sinaungmat. taimåitumik aineKarsimavoK, kivfatdle
akornåne ilisimaneKardlune sule inussoK. Karemi
toKuneKarsimavoK imatut isumaKartitsiniutauvdlune:
kinalunit nålagkumångikune taimatut toKutaugfnåsa-
ssok sutigut tamatigut Mau-Mau-it ikiorumångikuni-
git nålagkumanagitdlo.
åmåtaoK „arnanik peKatigéKarpoK", inussutig-
ssanik atortugssanigdlo avdlanik inupilungnut orpig-
pagssuarnitunut isumagingnigtunik. kivfat angutit
tamarmik nunåumit pérsineKarput, uvdlutdlo 14
ingerdlanerine ardlalinguit utorKaunerussut iluaKU-
KutaorKarnerussutdlo utertorågut.
tangmårsimavfingme nipaitdleKaoK nuliat mér-
Katdlo tamangajangmik Kimagungmata, erKarsautiga-
lugulo avångunarpoK, KanoK agtigissumik kikuyuit