AvangnâmioK - 01.04.1955, Blaðsíða 10

82
AVANGNÅMIOK’
nr. I
sångilaK avKutigssap ungerutigssiartå kigtorarsima-
ssok imalunit portutå kukuneKarsimåsassoK.
ajoKut sujugdleK nagdliupoK nunamit 134 kilo-
meterinik ungasigtigilerdlutik. avKutigssarssup amor-
nigsså suliagssauvok-ajornaussaKissoK arritdliornara-
luaKissordlo ajoKutaussup nanineKånginerane. su-
nauvfauna saviminimineK centimeterisut tatdlimatut
takitigissoK avKutigssap portutånut Kagdlermut palig-
ssanut orssfititigkanut kåpusimåmioK.
uvdlune tugdlerne sflt tamarmik pissusigssartik
maligdlugo ingerdlaorput. uvdlutdle arfineK åipåne
uvdlup Keri<ane suliagssamik sianigingnigtut nalu-
naerput avKutigssiarssuaK ajuleKissoK. sule åma tå-
ssa avKusiarssuaK amondleratdlarujåt. kilometerit tug-
dleriårdlugit tamåna KuåituinarssuångorsimassoK a-
ngutit ajoKutå ujåralugo påssutiussårpåt. nalunaeKU-
tap akunerine 26-ne umiarssup nålagå aKugtuatdlo
nålagkersuissarfingme KeKartuarput umiarssuaK nå-
lagkersortuardlugo avKutigssiarssup kigtorarnigsså
mianerssutdluaraluarnermik.
taimaitdlutik navssåråt saviminimineK avKutig-
ssiaK sanimut putuvdlugo kåpusimassoK. savimini-
mineK pasinardluinartunik Kivdlarinarnik igdlugtut i-
soKarpoK sordlo pusugutinik kipisimavdlune. tanker-
ssuarne avKutigssianik imalingne sulissut ilaKarput
Irlandimiunik umiarssuarmiunik — tamåkua ilåta a-
kornuserumatdlersimanerdlugo tuluit umiarssuautåta
Atlanterhavikut nalunaerasuartautip avKutigsså sujug-
dleK siåsagå. sulissut pasinartut tåuko tamarmik av-
dlanik taorserneKarput umiarssuarmilo avdlanik su-
liagssineKardlutik, angutitdlo tatigissaussut avKutig-
ssiarssuarmik sigssuertungortineKarput.
Great Easternip Amerikamut avKutåta KerKa Kå-
ngerérå påsilerpåt pasigdlernertik erKordluartungitsoK.
Cyrus Field nangmineK pigårtutitdlugo ajutorneK
tugdleK pivoK augustip uvdluisa åipåne uvdlånguå-
kut. „åjuna saviminimineK!“ kivfat ilåt suaorpoK,
taimailissordlo Fieldip takoratarpå avKutigssiarssup
KanoK ilivdlune saviminåluit makitarai talartiussap
avKutigissame sinånitut.
avKutigssiaK l'nardlernilik aKukut nåkarérsima-
vok. amorniaussårdlugulo kivfat agsorortitdlugit av-
KutigssiarssuaK tåssångåinaK isukåtdlaKaoK — ima-
Ka umiarssuarssuaK iluamik nålagkersordluarneKar-
simångeriarmat. avKutigssiaK måna 1898 kilometeri-
sut takitigilerérsoK Kitermigut kigtorardlune itiner-
ssuarmut kivivoK.
Great Eastern Atlanterhavip ikånerssånut uter-
poK tåuna ilisimaneKarmat nalunaerasuartautip av-
Kutåta Katsingnerssarigå. kisånguit nigsiniutigssat ni-
ngineKarput, nalunaeKutavdlo akunere mardlugsuit
Kångiungmata narKanut kilometerisut tatdlimangajag-
tut ititigissumut tungnasugilerpait.
aKaguane uvdlåkut kisånguit sångerujugssuar-
put. avKutigssiarssunerdlune? kaluvnerit kitsanut a-
tassut 80 meterikutårdlutik sjækkeleKartarput. uvdlup
KerKata kingunerilerå kitsat tangnerssait KaKineKa-
rérsut sjæklit ilåt aserorpatdlagpoK. åma tåssa ka-
luvnerit, kisat avKutigssiarssuardlo — avKutigssiar-
ssusagpat - irnap narKanut kiverKigput.
putsersorssuångorpoK, nalålo pugtaKussuarmik
augpalårtumik nalunaeKutserneKarpoK avKutigssar-
ssuarmik kilometerisut tatdlimatut takitigissumik ti-
mitalerdlugo. kitsat nutåt piarérneKarput, kisiåne uv-
dlut unuatdlo sisamat pujoK uvsigdluinartorssuaK tii-
ngavoK, umiarssuarujorujugssuardlo aliortorfigssåi-
naussumik nipaitsorssuångorpoK Kagfiarssuarne uka-
marussårdlune uvfalo erKåne nisarpagssuit puiårtut.
uvdlut tatdlimagssåne seKineK anitdlakaungmat kitsat
ningineKarput.
åma sumut ardlåinut sångiput, tauvalo amua-
lerpait. uvdloK tamåna unukut nalunaeKutaK arfineK
pingasungortoK kaluvnerit kilometerip åipå avigdlu-
go KaKineKarérsutdlo åma tåssa sujugdlermertor-
dluinaK sjæklit ilåta boltia aserorpoK.
ajortortarnerit tamåko Fieldip erdloKissutigai,
taimaitinarniångitdluinarpordle. taimaititdlugule anor-
dlersorujugssuångorpoK, umiarssuardlo orråleKaoK,.
uvfalo sagfiut sialugssup atåne umiarssflp Kåne sjæk-
linik boltinigdlo sanaussårtut. uvdlut arfineK åipag-
ssåne pugtaKiit tåuna augpalugtoK issigiungnaerpåt.
tupingnaKissumigdle uvdlup KerKata kingunerfnale-
rå kingumut nanerKigpåt. uvdlut arfineK pingajuåne
atdlårKigsorssuvdlune seKinarigssuvoK, pingajugsså-
nigdlo misiliumavdlutik aulajangerput.
taimanikutaoK iluanångitdlat. kaluvnerit sumut
ardlånut nagsivdlutik tåmarput. aKaguane kitsat
avdlat piarérsarneKarput, avKutigssamigdlo ilaKaru-
nartut amorneKaramik aserorput. måna kaluvnerutae-
ruput, nikatdlutdlardlutigdlo Irlandimut utinarnialer-
put. periaraluarnerat ajutordluinarpoK. angerdlarniau-
ssårdlutik Fieldip ingeniøriatalo avKusiagssaK avdla
nutågssaK piarérsautigilerérpåt. •
upernagssåkut 1866-me avKutigssiaK nutåK 3200
kilometerinik takissuseKartoK Great Eastermmui iki-
neKarpoK, tauvalo sule atausiardlune umiarssuaK
Newfoundlandip tungånut autdlarpoK. sut tamarmik