AvangnâmioK - 01.05.1955, Blaðsíða 2

98
A VANGN AM I OK’
nr. 1
kalåtdlit nunåne åiparingneK pivdlugo
inatsisitåt atulerneråne.
1955-ip ingerdlanerane inatsit nutåK „kalåtdlit
nunåne åipanigsinauneK åiparigkungnaersinaunig-
ssardlo pivdlugit" atulersugssauvoK. tamåna pivdlu-
go oKauseKarfigitsiardlara imåitumik:
danskit inatsissartuisa ukiume 1953/54-ime a-
tautsimltarKålernerata kinguninguagut kungip-tug-
dlerpiåta (étatsministerip) sarKumiupai inatsisigssat
sisamat nunavtinut tungassut ukiup taimanikut i-
ngerdlanerane nåmagsiniagagssat. tåukualo inatsisig-
ssat ilagåt inatsisigssaK autdlarKautåne OKautigissara
januarip autdlarKautåne atulersugssaK.
tåussuma inatsisigssap naggatåmik inatsissartu-
ne oKatdlisaunerane oKauserissåka imåiput:
„Kangale nunavtine åma naluneKångitdluinar-
poK, nunavtinisaoK åiparit inoKatigingnerat ardlalig-
tigut ajornaKuteKartarsimaKissoK. sorme måko o-
Kautsit Kangale ilisimaneKarpat „autdlåinartoK11, „Ki-
vititaussoK"? naluneKångilartaoK nunavtine åma pi-
ssoKartarsimangmat „pingitsailissamik“ åipanigtitau-
ssunik, ilåine silatussutsimikut, ukioKarssutsimikut
imalunit nåpauteKarneK pivdlugo, katititausimassar-
mata, tamånarpiaussardlunilo ardlaligtigut asangni-
lerKårnerup pissusigssarpiaraluanik ingerdlanigssara-
luanigdlo pimersulerångame aserorterissulersartoK.
tamåko pissutsit Kangale ilisarnarérsut malung-
narsiartuinalersimåput ukiune „sujumukarnialerugtu-
lerfiussune" pingårtumik, soKutåungitsututdlo issigl-
nagagssaujungnaeriartuinardlutik. taimåitumik Dan-
markime atautsimititat 1948-mit 1950-mut sulilernia-
riarmata nunavtinit suliagssissutigineKartut ilagåt:
„nunavtine åiparilersinauneK åiparigungnaersinauner-
dlo pivdlugit inatsisingorsinaussugssamik" åma su-
lissuteKarKuvdlugit. suliagssissutaussoK tamåna Ka-
noK nåmaginartigissumik suliausimanersoK erKartor-
nago, nalunginarparput tamatuma kingornagut inatsi-
sigssångordlune sarKumiuneKarmat, landsrådinitdlo
issornartorsiugaorértarsinardlune tauva ukiåkut 1953-
me inatsissartut atautsimitaleriarmata kiingip-tugdler-
piåta (statsministerip) sarKumiupå, suliagssanut av-
dlanut ilångutdlugo ukiup ingerdlanerane sulissuti-
gineKartugssångordlugo inatsisigssångortineKarKUv-
dlugulo, inatsissartut akuerssineratigut.
sordlo inatsisigssat avdlat tamarmik pineKartar-
tut, kungip-tugdlerpiata sarKumiusimaleriarmago ki-
ngunerilerå atautsimlnermingne tauva oKalusererKår-
påt, tauvalo tugdliane oKaluserineKarKinginerane pi-
ssarnertik maligdlugo „ingmikut atautsimitartutita-
nut“ akunermingne Kinigaussunut angutinut (arna-
nutdlo) 17-iussunut suliagssångortipåt. tåuko ingmi-
kut atautsimitartutitat ukiup ingerdlanerane arfineK-
mardloriardlutik atautsimlssutigeKåtårpåt, pingårtu-
migdlo Kavdlunåt inatsisait åiparingnermut tungassut
inigssingersutigerKigsårneKardlutik. taimåitumik su-
liarineKarnera tamarme perKigsårdluinartumik inger-
dlåneKarpoK. uvagutdlo åma ingmikut-atautsimltartu-
titanut tåukununga ilaussugavta suleKataungåtsiar-
pugutaoK.
tauva aitsåt tåuko ingmikut l'tumik atautsimitar-
tfititat inermåssuk avdlångutigssamininguanigdlo su-
junersuteKarérmata inatsissartut atautsimineråne åi-
pagssånérdlune pingajugssånérdlunilo OKatdlisaor-
KigtarpoK. tauvalo naggatåmik isumaKatigingniumik,
aulajangertugssångordlugo atautsimineråne OKause-
rissaminerma ilait måkuput:
„inatsissartut OKalugtarfiånit OKalugtuarissaria-
Kångilåka matuma sujornatigutdle kalåtdlit nangmi-
neK nunavtine Kangale pissusiussartut, åiparingne-
rup tungåtigut KanoK inussarsimanerit uvdlut må-
korpiait agdlåt tikitdlugit. inatsisigssåme sarKumiii-
neKarnerane tamåko tusarérpagut. måssåkutdle su-
jugdlerpåmik nunavtine „åipanigsinaunermut åipa-
rigungnaersinaunermutdlo tungassumik" inatsisitår-
nialeravta, tauva nunavtine landsrådit sivnerdlugit
kajumigsårutiginarniarpara inatsissartunut atarKinar-
tunut isumaKatigigdlutik aulajangerKuvdlugo inatsi-
sigssångorterKuvdlugulo, ingmikut itumik atautsimi-
tartfltitat avdlångutigssatut sujunersutait najorKutara-
lugit akueralugitdlo.
månale kisiat erKaitsiardlara, tåssa ukiune ki-
ngugdlerpiane nunavtine pissusiulersut pissariaKar-
dluinalersisimangmåssuk tamatumunga tungassumik
inatsiseKalernigssaK. tauvalo inatsissartunit ataminar-
tunit akuerssissutigineKarune nunavtinisaoK inuinau-
ssunut atortulersugssaunginat. tamåna kigsautigissaK
Kangale nunavtine inungne ardlaligssuarne mising-
narsiartuinarsimavoK, atortulernigssålo pissariaKarti-