AvangnâmioK - 01.06.1955, Blaðsíða 15

135
nr. 2 AVANGNÅMIOK’
sårugdlit tarajugagssatut tunissat: tarajugagssat niuvertoKarfiup tunissai: tarajugagssåinait asimioKarfisa tunissai:
1952-me 1953-me 1954-mc 1952-me 1953-me 1954-mc
kg kg kg kg kg kg
Nanortagdlup kommuniane 3 305,811 229,260 148,831 460,587 407,975 323,808
K’aKortup - •J;\ V3 ) ’g 5 206.132 247,627 107,598 1.533,774 1.566,009 1.165.008 |
Påmiut — 557,943 843,123 325,345 671,495 838,209 728,328
Nup — .2 -a 233,869 145,360 112.953 1.263,610 901,635 772,088 panertugssiat pinagit
Manitsup — 222,225 261,722 458,403 955,299 1.221,604 1 124 553 Kérarniarferujug-
Sisimiut — 413,072 340,283 446,596 519,016 914,743 1.110,045
Kangåtsiap — O) C —■ — — 834,174 1.030,567 1.070,838 1
Ausiait — IJ 269,493 281,368 212,779 662,511 506,111 709,898
K’asigiånguit l- CT3 S 38,368 25,919 40,258 230,758 154,793 239.290 råjalerivfik
Ilulissat c — -a 243,743 275,604 87,986 58,562 44,591 17,737
K’utdligssat — 3 O. <cj — — 46,364 51,064 74,003
K’eKertarssup — 2,079 24,447 35,585 15,664 56,311 73,824
Umånap — — 6,712 1,970 3,163 i|
migss. kilo: **) **) 1.976,334 7.112,591
<) Narssap avangn. kommunia ilauvoK: **) nangmineK katiterisigit tauva KaKiartorsimanere nåkariartor-
råjalerivfik savauteKarfigdlo. nerilunit takusinauvase!
København, den 30/4-55.
Fr. Lynge.
imarssuvdlo sioraisut amerdlatigilerumårtut, nuname
atautsime ineKarnigssåt nuånaringilara, taimåikaluar-
pat nunarssup pingortitama ilarujugssua asule pi-
ngortitarisavara, taimaiturnik siåmartftariaKarput. 2. i-
nuiagssuit taima eKimatigilerunik perKussara (iluar-
tusause) nåmagsiartornaviångilåt. tåssame Nuap ki-
nguårissaralue amerdlasileriaramik Nålagkap issainut
issigiuminaitsungorérsimåput.
tåssa taimane inuit eKiterumanerat Nålagkap
nuånaringiså, ukiune kingugdlerne kingumut aju-
gauniarfigineKalersutut ilivoK. nunaKarfingmingnik u-
ngagingnigtut asangnigtutdlo, erKigsinermik nuånår-
nermigdlo tarnimut agdlåt sunissumik praivfigiumav-
dlugit. Sinearimilo nunagssarsiortut nuånarineKångf-
nerånut piaivfigissaunerånutdlo (siåmartitaunerånut)
pissutaussut mardluk issigisagåine, ugpernarsautig-
ssat agssortorneKarsinåungitsut kalåtdlit nunaKarfi-
nguarmiut agdlåt issigerérpait imåitut: silarssup nu-
narssuartaine inugpagssualingne, taimåtaoK kalåtdlit
nunåne igdloKarfingne inoKarnerussune inunigkiar-
tortunilo, inuneK Kavsitigut erKigsinångitsoK sorKU-
saitsuliornerpagssuit, kamåunerssuit, tigdlingnerssuit,
nåkigtainerit agdlåtdlume toKutsinerit, imernerssuit
kigdleKångitsut (kingugdleK tåuna taigavko imerna-
vérsårtutinialeKingmånga navsulnardlanga uvangåtaoK
KaerKussauvdlunga imertarpunga) — erKigsisimaner-
dlo Uvkusigssarmiussugut pigiumagavtigo, tamatu-
munga uvdlut tamaisa kigdleKångitsumik piumångi-
lagut akisoKingmata. tåssa igdloKarfingne inugpag-
ssualingne kalåtdlitdlo nunåne inoKarnerussune tai-
ma inunerup anusingorsautai avdlatdlo tåingisåka
pivdlugit, nunaKarfingne inuiarniagaussune orniginå-
ngingårmata isumaKarKajånarneruvoK, nålagkersui-
ssuvta inoKatiglngneK erKigsinaitsoK Kinerumaneru-
gåt. „nuname erKigsilit" nålagauvfigpagssuarne mi-
singnarungnaeriartortoK kalåtdlitaoK nunåne malung-
narungnaeriartorKuvdlugo.
nunaKarfingnutdle Kinugissaussunut (Igdlorssu-
armiunut Uvkusigssarmiunutdlo) anusingornartut su-
juliane oKautigissåka kisisa pissutiginiångilåka, åmå-
taordle eKiternigssaK perKingnigssamut akerdliuvdlui-
narpoK. nunaKarfingne inoKarnerussune nåpautit åt-
sornartut siaruajanerujugssuput, (sordlo igdlume i-
noKutigit amerdlanerussut åma taimåitut) mæslingit
takukit. tåunåinåungilardle; inuit amerdlasut akuler-
sunerat pissutauvdlune nåpaut sukanerujugssuarmik