AvangnâmioK - 01.06.1955, Blaðsíða 17

nr. 2
AVANGNÅMIOK’
137
*
Fr. Lyngep folketingime
oKausé.
danskit inatsissartuisa 1953/54-me atautsimftarner-
lik naggatårdlugo junip 3-ane 1954 oKatdlineråne
perKuneKardiunga OKauserisimassama ilait.
Kavdlunåt nunåne inatsissartut akornåne ilerKu-
juåinarpoK sunalunit inatsisigssångortiniagaK sarKU-
miuneKarångat nungutdlune nalunaerutigineKarKår-
tarmat sarKumiussissup nangmineK navsuiainerati-
gut oKalugdlune, imalunit KaKutigånerussumik ag-
dlagkatigut sarKiimiussivdlune naKiterigkamik ilau-
ssunut tamanut avguarneKartumik, åmarae oKalui-
naraluartitdlune sarKumiussinera agdlagångordlune
tåssugunguaK avguåuneKartarpoK.
sarKiimiussineK tamåna perérångat kingorna
aitsåt, ilaussortanit atuarKigsårneKarérångat, ingmi-
kutdlo nålagkersuineK pivdlugo peKatiglkfitait assigl-
ngitsunik isumagdlit akunermingne OKaloKatiglssu-
tigerérångamiko, tauva oKalugtugssautitamingnik tor-
Kaissarput akunermingne, tåssa perKautaussumik inat-
sissartunit tamarmiussunit atautsimissutigineKarKår-
nigssånut, inatsisigssångortugssamik tåssånga. aitsåt-
dlo inatsisigssap tåussuma oKaluserineKarKigtarne-
rine kingugdlerne mardlungne ilaussut avdlat piu-
massutdlo oicalugshiautitaussardlutik.
atautsiminerit ingerdlaneråne pisimassut avdlå-
taoK pivdlugit, tassa inatsisigssardluinaungikaluartut
OKaluserineKarsimassutdle avdlat pingårtitariaKartut
suniuteKarsinaussutdlunit inatsissartut sulissarnerånut
åma taimatut oKatdlisigineKarsinaussarput ilaussor-
tat ilåinit amerdlanerussunitdlunit kigsautigineKarå-
ngata.
taimatut iliortoKarpoK upernagssaK 1954-me ju-
ni Kåumat autdlartilårtoK atautsimitarnerit ukiume
1953/54-me ingerdlasimassut naggatårnialermata au-
ssaunerane erKigsisimårnialeramik atautsimltarung-
naeratdlardlutik (sommerferie), taimanikut OKatdlisi-
gineKarpoK:
„ukiume 1953/54-me atautsimitarnerit danskit i-
natsissartuisa atauslnångordlutik perKautaussumik su-
linerat" oKatdliseralugo. oKaloKatigingnerme tåssane,
ukiup Kångiutup misigissai pivdlugit, åma uvanga
OKauseKarKuneKarpunga (Avgo Lynge taimanikut a-
tautsiméKataugunångingmat). tauvalo taimanikorpiaK
OKauserisimassamininguama ilait imåiput: „nutåju-
vok, ilimasungnartflvdlune pisanganartututdlo OKau-
tigissariaKardlune, perKautaussumik kalålivingnik mar-
dlungnik danskit inatsissartue ilaussortaKalermata,
Danmarkime inatsissartut atausinångornerat nåmag-
tordlugo. tamånalo nunavtinit autdlartitaKalerneK,
danskit inatsissartorpiainut ilaussugssanik Kinerdler-
tarnertut kalåleKativta inuinait KinerseKatauneratigut
pivoK, sordlume Danmarkime pissusiussartoK.
KujåssutigeKårput atautsiminerme ilaorKålerniv-
tinit ilagsivdluarneKardlutalo suleKatigiumaneKaravta
ilaussortanit tamanit, pingårtumigdlo nålagkersui-
ssorpiait tungånit.
inatsisigssat kalåtdlit nunavtinut tungassorpiat
ukioK-måna KångiutoK suliausimassut ilauvfigisima-
ssavutdlo pingikåine, tauva inatsissartunut ilausstl-
nerput atautsiméKataussarnerputdlo sungiusarnerina-
ngajagtut oKautigissariaKarparput, ilaussortat avdlat,
pingårtumigdlo Kangale ilaussortausimavdlutik su-
ngiussinikoKissut, KanoK periausiånik, oKatdlitarnerå-
nik, inatsisigssat OKatdlisaussariaKarnerussut suliau-
ssarångata, tamåna periauseK agsut iliniarfigårput.
nalungitdluinarparput kalåleKativta nunavtine i-
limasugfigeréråtigut sulilo ilimasugfigiuardluta inatsi-
ssartunut ilaussunerput pivdlugo, isumavdluarfigalu-
talo nåmagsissagssanik, ilåtigut imaKa angnertuvat-
dlårtunik, suliamigdlo KanoK ittissumik påsisimassa-
Kardluinånginermit pissuteKartumik, taimåitordle o-
KartariaKångilagut ilimasungnerit isumavdluarnerit-
dlo tamåko tungaveKångitsusassut, pissutigalugo su-
jorna aitsåt nunarput (uvagutdlo) Danmarkimut ilå-
ngutivigsutut oKautigissariaKarmat, nunasiauginarat-
dlarnermit ilaliutivigdlune nålagauvfiup atautsip inug-
taisut, autdlartitaKalernikut danskit inatsissartuvlnut,
tamåna isumavdluarnartdssariaKarmat nutåmigdlo pi-
lersitsissugssåusavdlune avdlångfltausinaussumik må-
na tikitdlugo pissusiusimassunit, tåssa nunavta nå-
lagkersorneKarnera sujornagornit angnerussumik i-
mailersariaKarmat sarKumissumik nålagkersuineK, må-
ne inungnisaoK påsisimaneKarsinaussugssaK, isser-
tortungitsoK nålagkersuissutiguinaK pissungitsoK i-
natsissartutigutdle, inatsisingortutigut pissoK, matu-
måtaoK inuinit oKatdlisigineKarsinaussoK, sordlume
Danmarkime inatsisigssat sarKumiuneKartut tamar-
mik issertugauneK ajortut, inungnitdle nangminernit
åma oKausigssaKarfiusinaussartut atortulinginerine.
Kanigtukut inungnit aperineKartarpunga aperKU-
nik mardlungnik imåitunik, sujugdlermik: kalåtdlit
inatsissartunut ilaussortat nunartik kalåleKatitigdlo
pivdlugit KanoK itumik angussaKarpat? åipagssånik:
KanoK isumaKarpa inatsisit nutåt tamangajangmik
naggatåtigut agdlagsimassarmata „inatsit tåuna ka-