AvangnâmioK - 01.08.1955, Blaðsíða 14

AVANGNÅMIOK’
nr. 2
182
„kalåtdlit nunåne erKartussissoKarnermik inatsisip“
1951-me atulersup avdlångutigsså 1954/55-me inatsissartut
atautsiminermingne oKatdlisigåt.
landsrådit 1954-me atautsiminermingne oKalo-
Katiglssutigerérpåt „avdlångutigssaK" tamåna, a-
tautsimlssutitdlo kalåtdlisuine takuneKarsinauvoK, „i-
långutagssat tatdlimåne" agdlagsimangmat.
„avdlångutigssap" tåussuma oKatdlisigineKamår-
nerane (tåssa inatsissartut akornåne 23. november
1954) øKauseKatsiarpunga ersserKigsåinardlugo:
„landsrådimut atautsiméKatausimagama avdlångfitig-
ssap tamatuma landsrådimit oKauseKarfigineKarérsi-
massup, inatsisingornigssånigdlo sujunersutigineKa-
rérsup nåmagsineKarnigsså uvangåtaoK kigsautigigi-
ga kajumigsårutigalugulo, nauk nuånarivatdlårtångi-
kaluariga inatsisinik atutunik „avdlångortiterlnarneK"
„ilårtulnarnerdlo tamatumunarpiaK inatsimik sfiner-
sumigdlunlt påsisimangningneK nalorninartoKalersi-
neKåinarsinaussarmat. kisiånile uvdlut ingerdlassut
inuitdlo sujuariartortut påsisimassaKariartornerisalo
nagsatarikajugpåt inatsit Kanigtiikut agdlåt atulersi-
massugaluaK avdlångortitariaKalersarmat, tamatumu-
narpiardlo „avdlångutigssap" pilerneratigut takusi-
naugigput. tåuname inatsit avdlångortiniagaK 1951-
me aitsåt pingorpoK — nunasiåinartut nålagkersor-
neKaratdlarnivta nalåne. taimåitumigdlo tupingnångi-
laK landsrådit aussaK måna (1954-me) atautsiminer-
mingne sujunersuteKarfigisimangmåssuk „erKartussi-
ssoKarnermik inatsit" tåuna kukunersiorneKardlunilo
avdlångortiterneKarKUvdlugo '1956-me, itamånalo ta-
kuneKarsinauvoK £„inatsisigssatut avdlångfitigssatut"
sujunersutigissap navsuiautainut ilångusimangmat,
taimåitordle ilaussortanit tamarmiussunit tapersersor-
neKarsimanane. imåisinauvorme nunaKarfit angneru-
ssut ilåine pinerdlugtuliornerit amerdliartornerånik
pissuteKarsinaussoK tamåna, erKartussissunermik su-
ngiusarsimassumik peKalersitsiumaneK. OKarsinauvu-
ngale uvanga, sule uvdlume nunavtine inuinarne,
niuvertoruseKarfingne asimioKarfingnilo, pingårtutut
issigineKarmat pissariaKartineKardlunilo nanginineK
kalåleKatigissanik erKartussissoKåsavdlune, nunaKatit
kalåleKatigissat inflsinik periausinigdlo isumaliortau-
sinigdlo ilisarssivdluarsimassunik, ingminermigtutdlo
OKausilingnik. saniatigutdle tapersersungitsorumångi-
lara, åmame tamatumunga oKautsivnut atassariaKå-
ngingmat, tåssa landsrådit ilåinit kigsautigineKartoK
inatsisip tåussuma 1951-me atulersup avdlångortiter-
neKarnigsså kukunersiorneKardlunilo nalerKutungor-
sarneKarnigsså ungasigsorssungitsiikut pisinaorKuv-
dlugo, sordlume sujorna 1953/54-me inatsisingorti-
tat mardluk taimailiorneKartut.
statsministerip sarKiimiussinermine navsuiainera
nåmagalugo taimatuinaK oKauseKaratdlarpunga, ka-
jumigsårutigalugulo inatsissartut atandnartut sujiiner-
sut tåuna ilagsivdlugo suliarilertorumåråt."
tamatuma kingorna ingmikut atautsimltartugssa-
tut Kinersiput (inungnik 17-nik) avdlångfltigssatut
sujunersOtip tamatuma suliaremingnigsså pivdlugo.
ingmikut itumik atautsiméKåtårtaréravta ardlaleriaKa-
luta, avdlångortitsissutigssånguanigdlo sarKumiusse-
réravta tauva inatsissartut atautsimordlutik atautsi-
mlneråne åipagssånik OKaloKatigissutigineKarpoK fe-
bruarip 8-åne 1955, tåssane oKatdlisaunerane ingmi-
kut atautsimltartussugut sujuligtaissoralugulo OKa-
lugtugssautitarput kisime oKalugtuvoK, statsministeri-
ngorKårdlo (H. C. Hansen) ingmikut atautsimltartil-
ssut sulisimanerånut Kujavdlune oKauseKarportaoK.
uvdloK tåuna sujuligtaissoralugulo OKalugtug-
ssautitavta OKausIsa ilåinut åniatdlauteKarsimavunga.
taimåitumigdlo aKaguaguane febr. 10-åne naggatå-
mik isumaKatigingniutauvdlune atautsimlssutauler-
mat OKauseKarumavdlunga Kinusimavunga. taimani-
kutdlo OKauserissåka ilåinarsioraluardlugit matumu-
na issuatsiåsavåka: „uvangåtaoK akuerssfssutigine-
Karnigsså agsut kajumigsårutigiumavara inatsissartu-
nit atarKinartunit måne najutunit tamanit. tauvalo
udvalgime OKalugtorissavta oKausisa ilait Kujåssuti-
gåka, ’jnatsisingortugssap åipagssånérdlune OKatdli-
saunerane, pingårtumik udvalgime tamavtinit isuma-
Katiglssutaunera nåpertordlugo emortumik ima o-
Karmat „erKartussissoKarneK pivdlugo" nunavtine i-
natsisaussup 1951-me atulersup suliarerKingneKarsi-
naunigsså 1955/56-me inatsissartut atautsimltarnig-
ssåne pisinaujumårtoK, tamåna landsrådit sujunersil-
tånut kigsautigissånutdlo akuerssissutitut påsisinau-
gavko, tåssa erKartussissarnermik misigssuerKigsår-