AvangnâmioK - 01.12.1955, Blaðsíða 8

272
AVANGNÅMIOK’
nr. 1
dllt erKaivai Sortingilo nunap iluamiunut ilagisori-
lerdlugo angutigigaluame inunermine toKulernermi-
nilo akerartugainut. tauva KåKaK aliortugalik saner-
Kutileramiko tåssångåinaK Sortinge tåmaivåt. Sigurdip
nuånårutiginginguatsiarpå Rudolfilo anersårulugpoK
oKardlunilo: „ilumut nunamut morssugpoK nunap
iluamiunut KanortoK utencingisåinarile angalaKatipa-
låK uininartoK, Elnamume Katångutigisoringilara. Kå-
Kap aliortugagdlup diåvuluaraisa ilagåt“.
Sigurd oKarasuarpoK: „umåk-å! diåvuluarauti-
tatit nunap iluamiut inugtut iput, uvanga ilisimane-
ruvåka".
Rudolf uisavdlune ikingune issikordlugdlugo
oKarpoK: „Sigurd, Sigurde-å! inunerit uvavnut nalu-
nartoKaKaoK, påsinigssånutdle sujdravunga ilumorfi-
gingilarma".
Sigurdip sågpå: „taimåisinaunerpoK, uvanga pi-
ssungilanga tamåna pivdlugo, ikingutigigpugut. a-
perssoKinanga OKautigigatdlarsinåungisavnik, isuma-
kuloKinagdle ångigissaKarfigingitdluinaravkit ajortu-
mik“.
(naugitagssaK.)
itsaK Grønlandime imap
umassue.
Kuiagilerdlugit — åmame avdlanit KuiagineKå-
sanasualugit — mauna taitsiardlåka Grønlandime i-
map umassue pivdlugit KanoK OKalugpalåKarsima-
ssok ukiut 804 matuma sujornatigut. imap flmassue
aulTnait erKartorneKarsimagaluarput aulisagkanit ta-
måko avdlaungmata, taimanile Kavdlunåtsiait Grøn-
landime inflssut åma neKe pingårtitarisimaKigamiko
imap flmassorssue tamåne takussartagkatik erKartii-
savdlugit miningniarsimångilait.
tåssagoK-una angut ernerata aperssorå avane
avanerssuaK Grønlandip imartaine sorssuarnik flma-
ssoKartoK, tusartaleramigingoK taimåitordle påsiv-
dluåsanagit; angdmé ilisimanerusangmagit aperssu-
lersimavå uvfa angune nangågaluartoK OKausigssane
avdlanit tusarneKalerunik ugperineKåsånginasugalu-
git, nauk Grønlandimiunit nangminernit, angutinit
tatigissagssaussunit tusartarsimagaluardlugit.
ernerata angune pilersimavå: akuerigangma o-
KaloKatigingnerput nuåneKissoK pivdlugo aperssor-
sinauvavkit sule nunat tåjavssuma tungånltut piv-
dlugit påsisimassåka ikeKingmata tupingnartorpag-
ssuit tåvanitut tusaminlnartaravkit ilingnit påsivdlua-
rusugkaluardlugit.
angutåta akivå: tupingnartut tåvane avangnavti-
ne itut pivdlugit oKalugpalårusungikaluaKaunga må-
nåinaK pissutigalugo, tåssa inuit ilaisa, ilame amer-
dlasorssuit, taimåitut tusardlugit nangmineK issi-
mingnik takusimångikångamikik sagdluliautiniartar-
matigik, taimaingmat uvanga tamåkuninga oKalflse-
Karusiingikaluartunga sagdlutflmik taineKarusungina-
ma, nauk nalungikaluardlugo OKausigssåka ilumor-
tussut. tamåkua ilait uvanga nangmineK takusimavå-
ka ilaitdlo uvdlut tamaisa tusartardlugit nangmineK
takungnigsimavdlutigdlo misilisimassunit nalunagit-
dlo ilumortussut angutit ilisarisimassavta sagdlusså-
ngitsut OKautigingmatigik. nangånivnut pissutigåra
atuagånguaK nunavtinut tikiusitnassoK IndiamigoK
agdlagaK nunavdlo tåussuma pissusinik OKalugtuar-
toK. oKautigineKaraluarpoK atuagaK tåuna grækerit
kaisariånut Emanuelimut nagsiuneKarsimassoK; tai-
måitordliåsit inuit amerdlanerit atuagkap imainik tu-
sartut oKarniartarsimåput taimåitoKarnaviångitsoK a-
tuagkavdlo OKausé sagdluinaussut. uvagutdle nuna-
gut misigssoreigSårneKaraluarunik åma taimatut er-
Kumitsigissunik soKartut oKautigineKåsagaluarput nu-
nane avdlamiut takusimanagitdlo tusarsimångisåinik
— atuagångup oKautigissainit avdlaussunik. atuagå-
nguardle tåuna sagdluinarnik inuit imaKarneraKigåt
kisa tåssa sumorssuaK kigdligpoK siåmardlune ug-
peringningitsut soKutiginagit.
ernerå: sujumut oKautigisinåungikaluarpara o-
KaloKatigingnerput kingunerilerpat KanoK agtigissu-
mik siaruarumårnersoK, taimåitordle nanglnaruvtigo
Kujanarnerutisagaluarpara nunane avdlane tupingnar-
tut påsivdluarnerujumavdlugit nalunginavtigik sag-
dluliutåungitsut.
tamatuma kingorna angutip erne Islandime nu-
nap tupingnartuinik imavdlo umassorssuinik nalu-
ngisaminik oKalugtupå.
ernerata tauva pilerpå: Islandime tupingnartori-
ssagut måna peréravtigik tauva måna nuname Grøn-
landime tupingnartut Grønlandivdlo imåne itut oKa-
lfiserinialisavagut.
atåtaK: Grønlandip imå umassorujuligssussoK
OKautigissarpåt, uvangalo isumaliorpunga tamåkua
takuneKakulassungitsut; taimåitoK inuit oKalugtuari-
ssarpait takussarsimagamikik malugissarsimagami-
kigdlo. taimailivdlutik OKautigissarpåt umassorssuaK
Havstrambimik taineKartartoK Grønlandip imånitoK.
tåuna fimassorssuaK angisorssusimavoK portoKaluni-