AvangnâmioK - 01.05.1956, Blaðsíða 2

98
AVANGNÅMIOK’
nr. 1
Danmarkiminivne, inatsissartunut ilaussugatdlar-
nivne, Kanorme-tauva Kavdlunånut
OKalugiartarpunga?
(nangitaK)
ukiune kingugdlerne tusarssaussåinarpoK sor-
ssungnerssup kingugdliup sujornane ingerdlatitausi-
manerput arrlneragauvdlunilo soKutigigtaitsututdlu-
sok OKautigineKartartoK. ukiunile kingugdlerpiane i-
ngerdlatitaulernerput kisime „pivdluarnartutut“ ner-
sornartututdlo sujulerssuissuvtinut pissortavtinutdlo
oKautiginiarneKartardlune. tauva sapiserdlunga erKar-
tutsiaratdlardlara susassoK OKautsinik amerdlasorssu-
ngikaluartunik tamånarpiaK:
sujugdlermik: erKaimåsavarput 1721-mingånit
oKaruvta sorssungnerssuaK tikitdlugo ingerdlatitau-
nerput ima sujunertaKarmat: „nunarput ingminut a-
kilerdsassoK", sordlo nunasiatut nålagkersugaussut
avdlat pissuseKartartut, nålagauvfingmut åtayigissa-
mingnut nåkarsautåusanatik. tamåssarpiauvordlo nu-
nasiauteKarnerup nålagkersugaussarnera. taimåika-
luartordle nunasidinartut pineKaratdlarnivtine suju-
mukarsimdngitdluinarnerpugut? ingerdlatitsineK ta-
måna taimanikut pissoK uvdluvtine måkunane tåssa
agssuardlerfigineKartartoK tamatigut erKortungitsumik
„arrlpatdlårneragauvdlune taimanikutdle sujumukar-
nerulersimanigssaraluavtinik noKitsissfii'narsimassu-
tut“.
taimanikutdle måne Danmarkime pissortavut av-
dlatut iliorsimasinausimanerpat? emaimassara puior-
neK ajorpara: 1945/46-me DanmarkimTpugut „inatsi-
ssartut nunavtinik sianigingnigtugssautitait" OKalo-
Katigiartordlugit, taimanikut erKaimavara orutdlute-
Karavta ukiut tatdlimat ingerdianeråne nunavtine pior-
sainermut (piumaKissavtinut) atortugssanik ukiumut
millionit tatdlimat (katitdlugit 25 mili. krflnit) Kinu-
tigisimagavtigit, KanoK ajornartorsiorsimagaluartigi-
ssugut. tuniuneKarputdlume. ukiordlo 1949/50 tikit-
dlugo KanoK iluaKUsisimanerat, tåuko aningaussat,
miserratigineKångilaK taimanikut åma ‘avisiliortut er-
Kartussinerat maligdlugo.
tauva sorssungnerssflp kingugdliup nalå tikit-
dlugo nålagkersugausimanerput uterfigerKitsiardlara.
tamåna, sordlo oKarérsunga, „arrIpatdlårdlunilo“ i-
låine agdlåt „kukusimassutut" OKautigineKartartoK!
kisiånile erKarsardluaruvta månalo misigssordluar-
niardlugo, ima oKartariaKånginerpugut: taimanikut
ingerdlatitausimanerput ilåtigut taimåisimagaluarner-
dlune, taimåitordle ingmikut inuiåussuserput nautsor-
ssfltigisagåine. periautsivtinut inussutigssarsiornivti-
nut oKautsivtinutdlo pingitsailissåunginerussumik i-
ngerdlatitsinerusimanerarsinaugunarparput, KanoK i-
tukutdlunit, nunasiatut avdlatut, pineKarsimångisåi-
naravta. kalåleKativutdlo inussutigssarsiornerisa tu-
ngåsigut, tunissagssiornerisa, sume nunamik iluane
nunaKarsinaunermingnut (nunasisinaunermingnut) a-
kornusersorneKångisåinarsimangmata, pingitsailissau-
ssututdlo misigisimångisåinardluta, sordlo nunasiau-
ssut avdlat nunarssuarne avdlane pissuseKarfigine-
Karsimassut erKarsautigigåine.........! tåssame „ar-
ritsumik“ ingerdlatitsinerusimassutut OKautigisinau-
galuarparput, taimåitordle „Kajagssussinerusimångi-
lå?“ taimanikutdlo pingårtumik pissutsivut avdlau-
nerussut „atarKinarnerussutut" sordlule oKautigisi-
naungajagkivut (oKautsit ukorpiait atorpåka: hen-
syntagende og skånsom), taimåitordle uningåinarti-
simångeKaugut, takordlortigit sujunivtigut, angner-
mik kommissionip 1835/36-me sujunersfltai malig-
dlugit, taimanile KanoK sujuariarneKartigilerérsimang-
mat, sordlo imåitoK 1845/46-mile mardlungnik ili-
niarfigssuaKalerdlune nunavtine ajoKitut iliniartitsi-
ssututdlo inflsugtunut iliniarfiusinaussunik. taimani-
le iliniarsimassut, agssagssornermutdlo, pikoringne-
russut Danmarkimut iliniandgkiartortalerérdlutik må-
na tikitdlugo amerdliartuinartunik. ilångutdlugit er-
Kailavut nalerpiavtine ukiup 1900-p autdlarterKårne-
ranitdle avalagtartut iliniarKigkiartordlutik ardlaKar-
nerulerérsimassut. palasitut, iliniartitsissutut, agssag-
ssornermutdlo iliniarKigkiartortunik. taimanikutdlo
„arritsumik" ingerdlatiniarneKarnerput avdlamigtaoK
pissuteKarpoK, tåssa kalåleKativut tunissagssiorner-
mik inussutigssarsiuteKartut ikilisarumaneKångikat-
dlarmata!.........taimåitumik kalåleKativta ilait ilå-
ngutdlutik ukiune kingugdlerne ima oKarniartaler-
mata: „tåssa tamaviat sujumut, angumagsinåungitsut