AvangnâmioK - 01.06.1956, Blaðsíða 22

142
nr. 2
AVANGNÅMIOK’
ruartarpoK. nuagdltit pivdlugo påsissat amerdlagalua-
Kissut ajoKaoK sule nåmångingmata. sordlume ilisi-
majuminaraluaKaoK KanoK ilivdlune tåssångåinarssuaK
såkortorujugssuarmik amerdlaKissune sarKumerajug-
tartoK. amerdlanerit isumaliutigissångilåt nåpaut
tåuna måne nunavtinlnaK avguaKatigfgsitdlugit inuit
500-ngajait toKussutigissaråt — uvfa ukiune kingug-
dlerne penicillin nakorsautitdlo avdlat nuagdlumut
nangminermut suniuteKångikaluardlutik ilapajuinut
iluaKutaussartut atulernerisigut toKussartut amerdlå-
ssusiat mingneruleraluartoK.
nuagdlumut iluaKutigssaKångila?
OKaloKatigllerKåravta taerigara kapuissarneK ki-
siat, nakorsaK akivoK, — ajoraluaKaoK, nakorsaute-
KångilaK nuagdlumik sujungnaersitsissartumik. nuag-
dlutdle misigssorneKangårmat iluaKutigssap ajorna-
rungnailernigssåta tungånut ukiut tyviujungnailerung-
narsiput.
— nuagdlutip autdlarnersarnera tåssa tamatigut
åssigiginauvå?
— åtsornartoK timip igdlersfitigssartaisa såkuki-
nerssåine unigfigssarsissarpoK, tåssa anersårtorfing-
ne. åtsornartumik tåssane nåmagtumik akiussutig-
ssaKarsimångilaK. nuagdltitivdlo åtsornartua timimut
pulajartulerångat akiussutigssat timime pingortartut
nungujuitsungorneK ajorput sordlo mæslingeKarsi-
massune pissartut, taimaingmat nuagdlumut akiu-
ssutigssat sivikitsoralånguåinarmik atassarsimangma-
ta åma nuagdlungneK kingumut nangitarpoK. åtsor-
nartoK anerterivingnilerdlune ikårfigssarseriarångat i-
nuk nåparsimalerdlune misigilersarpoK. . . amerdla-
nertigut pitsaujungnaertartorujugssflvoK, niarKeriler-
dlune issingminik kangingussordlune, kåkilertavdlune
Kuersulerdlune Kiardlulerdlunilo. åma KaKutigortu-
ngilaK taima nåparsimassoK meriartardlune tingmi-
lersarmat. åma kiaKarnermit nalinginaK OKalugsinau-
ssarpoK Kåtusimarpiarungnaertardlunilo. kisiåne nå-
parsimassut tamåkerdlutik taimåitångitdlat; nåpaut
ilåne sagdlaitsunguinaussarpoK. ilame malungnångi-
ngajagtarmat agdlåt nåparsimassoK sulisinaussarpoK,
uvangale sulerKunago inerterumagaluaKåra igdlup i-
luane suliniångigpat. tåssame nuagdlåt såkukeming-
nångugaluarångame ajorKingnårssuarnik kingunipi-
loKartarmat, åmalume nåparsimagaluardlune angala-
nikut nåpaut avdlanut siaruarlertariaKångingmat. nå-
paut inungme uvane sungitsångflgaluartoK suleKatå-
nut åtsutdlune ajordluinartorssuarmik kinguneKarsi-
naussarmat. „nuagdltitigdlit“ „nuåinartutut“ mianer-
ssortariaKartigaut!
OKautsit måko kingugdlit nakorsap OKauserai
agsut ilungersorpalugdlune.
KujanaKaordlume, nangipoK, — såkortuner-
ssarssua uvdlunik ikigtunguåinarnik sivisussuseKartar-
mat, tauva kissarneK migdlissarpoK, nåpaut Kångiu-
poK-tussårpoK. imåisinauvdluartarpoK kissarneK Kut-
dlarKigtartoK imalunit pissusigssaminit angnerulårat-
dlartartoK.
soruname nalassariaKarpoK, ajungineruvdluinar-
pordlo kiaKarane uvdlut pingasut inornagit nalagat-
dlarsinardlune aitsåt makikåine. amerdlanerit taimai-
liorneK sapisångeKåt, nuagdlflt KasorKanartorssung-
mat, nåpaut Kångiukaluarångatdlunit sivisorssuarmik'
nukigdlånganartarpoK. taimaingmat iluamik nukig-
torserniarKåratdlartariaKartarpoK.
— tåssa nåpaut sivikitsiinguvdlunilo OKitsungu-
galuarångatdlunit taimailiortariaKåsava? fru D ape-
rivoK.
ilaunå, taimailiortariaKardluinarpoK, nakor-
saK sikimatdlagdlune OKarpoK. — pingårtumik mér-
Kat issimingnik Kasilissortarput. mérKatdlo KaumaneK
ingiagilersarpåt.
oKarputit, åma kiåt agdlissartoK, fru D oKar-
V