AvangnâmioK - 01.07.1956, Qupperneq 20

164
nr. 2
AVANGNÅMIOK’
KarpoK niuvertugssap Thorningip nalåne (tåuna intl-
simavoK 1727 toKUsimavdlunilo 1807). taimanigoK
nunasarnertardlune siko aputeKarane Kuasagssdv-
dlune, taimåitumingoK agdlusiortartorssilvdlutik A-
kugdllt Tugsåvdlo akornåne. TugsåvngoK avangna-
mut nuatigut (imaKa Isunguatigut) sinåjussoK. ilåne
angutit tamåkingajagdlutik måusimåput. tauvalo tå-
ssångåinaK nunasarnerssuaK tikiusimavoK agdlusior-
tut tamaisa sikup Kåvatigut terKardlugit. KuasaKing-
matdlo unigsinåunginamik tamarmik sikup sinåtigut
imamut tinglnartarsimåput ipivdlutigdlo, atauseroK
kisime ånagpoK. iluanårdlunigdK agdlo niparå ano-
re tikisipoK, tauvalo kapune agdlumut mangutdlugo
åtavigisimavå aitsåtdlo anore atorssarornerungmat
angerdlarsinångorsimavdlune.
kingorna ukiåkut inue nåpåumit åtsornartumit
nalårneKarsimåput, nunaKarfiuvdlo inue nungusimå-
put mardlunguit kisimik amiåkuvdlutik. ukiordlune
sikungmat tåuko ånagtut K’asigiånguanut ånagiarsi-
maput. kisiånigoK Nisatigut nunasiulerdlutik åma
åipatuångua toKuvdlune dpisimavoK taimalo atausl-
naK ånagdlune. tåunagoK ånagtutuaK arnauvoK. K’a-
sigiånguanungoK tikipoK Kilalugkap tugåva ajåupi-
sse kisiat nåpatigalugo. K’asigiånguit magpersigato-
Kåine agdlagsimavoK 1786-ime Akugdlermiut Ika-
miormiutdlo kuisimassut 14 nåpåumit tamatumånga
toKUsimassut. taimane kuisimångitsut toKUsimassut
agdlangneKarneK ajoratdlarput. taimane kuisimassut
tåukuinausimagunarput, toKorartorpagssuitdle avdlat
taineKarsimanatik kuisimassungingmata. taimane nu-
ngussut iluverpagssue 1850-ip erKåne takugssausi-
måput ilait asule Kalerigsitinardlugit iliorKagkat ati-
ssaitdlo åmit atassut. tamatuma kingornatigut Akug-
dlit ukiorpagssuit inoKångitdlat. 1797-ime niuvertup
OKåtårtikaluarpå ukiåkut imarsiutinik Kagssusersor-
titsivdlune åmalo ukiukut sikusiutinik Kagssusersor-
toKartitdlugo. kisiåne Inuit tåssunga nugterumångit-
dlat. ajornaKingmat 1805-ime KagssusersorneK so-
raersitauvoK. taimanikut Akugdlit inoKarsimåput ar-
finilingnik.
tamatuma kingorna åma ukiorpagssuarne Akug-
dlit nunaKarfigineKarsimångitdlat, aitsåt 1850-ip sa-
niane ukivigineKarKigtalerput, kisalo 1856-ime niu-
vertoruseKarfingordlune. igdlorssualiorput umiarssua-
liviup påta kangiatungåtigut; kisiåne igdluliorfigssa-
lungmat inuit Akugdlernut nugtertut måna inigisså-
nut (Igsivfingmut, årKigss.) nunasisimåput; tåssanilo
OKalugfiuvdlunilo atuarfiussoK 1870-ime nåparneKar-
simavoK ivssunik Karmalik. igdloKarfiuvdle tåukutsia-
nit pisiniarfiliartarneK pissariukulungmat niuvertoru-
seKarfik måna inigissaminut nuneKarpoK 1908-me.
Akugdlit inue sujumukariartornermut sulivdluar-
simassunik taissariaKarput. pingårtumik niuvertoru-
siorKårtoK Nikolaj Jens Andreas Lange taissariaicar-
poK. tåussuma Akugdlit makitipai KaKiartorteKalugit-
dlo. ilaKutaritdlo Thorningikut, Samuelsenikut Møl-
lerikutdlo KaKiartortitsissunik taissariaKarput.
1888-ime Nansen sermerssuåkut ituiniarpaluler-
mat Akugdlermiut perKuneKarsimåput sermimit ar-
Karfigssausinaussut tamaisa sigssuerniarKuvdlugik
tauvalo junimit septemberip nåneranut sigssuera-
luarpait, sunauvfale Ameragdlip Kinguatigut arKaru-
mårtut.
Akugdlit nunåne Kivitup inånik navssårtoKarsi-
rnanera tusåmassauvoK. Kivituvdlo inånik navssårtoK
aitsåt 1918-ime toKUvoK. navssårnine palasimut
Ostermannimut oKalugpalårisimavå, tåussumalo ima
OKautigå: 1852-ip saniane ukiåkut paormat nalemu-
terugtortut Charlotte Karen Brøndlund (uvinigkame
HanseningortoK) Katångune inåsugtordlo ikingune
ilagalugit nuniagsimåput. tauva KissunguaK nåpagaK
takusimavåt sordlo Kåinap ilaininia, angerdlaramik
oKautigingmåssuk ugperineKardluångitdlat. taimåitor-
me aKaghkut takuniaramiko inuk toKunga'ssoK nav-
ssårisimavåt. sumingoK ajortisimångilaK. KardleKar-
poK tuvileKardlunilo, kisiånigoK kamé ajoKaut, u-
ngersagåinauvdlutik suarssungnik Kilerssugaugamik.
kavsseragoK nujaKarpoK tugdlé siutaisalo erKait nu-
jaKarane. toKungassuvngoK erKånguampoK inigisi-
masså Kårusuk. iluagoK agsut saunikoKarpoK neri-
ssatdlo sivnerinik peKardlune. åmagoK pakalait sor-
dlai katerssugkat pemumautaugunartut tåssanlput.
inugoK tåuna Kanigtukut sordlo aitsåt toKusimåsa-
ssok. nåpåumingoK toKusimagunarpoK, kågsimå-
ngingmat. sanianlpungoK Kåinap amérsai. InuingoK
ilisariniarpåt tåunausoralugo Mikile, imaKa Barselej-
sen, Ikamiormio. ukiungoK Kavsit sujornatigut tåu-
na tåmarame, nuliagoK ajortukasiugame.
tåuna oKalugtuaK agdlagpara oKautigineKarnera
mali'nardlugo, uvagut nalungisavtinit avdlautsiara-
luartoK, åmame uvagut OKalugpalåK tamåna angu-
merivdluaravtigo navssårtua Charlotte (Siporo) inu-
titdlugo.
tamåkua OKalugpalårineKarérmata erinarssorto-
KarpoK. tauvalo Akugdlerne ajoKip åipå Peter Ols-
vig OKalugpoK Akugdlit niuvertoruseKarfiuneråne u-
kiut hundredingormata kigsauteKarfigineKarnine nå-
pertordlugo, ima: Kutsavigåvut nagdliutorsiornermik