AvangnâmioK - 01.09.1956, Blaðsíða 16

208
AVANGNÅMIOK’
nr. 2
agfai kujatåne inatsissartunut ilaussortaussup avgua-
gagssai (tunume tagpftsut ilångutdlugit), agfaile A-
vangnåne inatsissartunut ilaussortaussup Sisimiumt
Upernaviup pigissåne tagpitsunut pissariaKarneru-
ssunut avguagagssat (Thuleme tagpitsoKarsimångi-
name). tauva angalaulernigssavnut kommunalit ilisi-
materérumavåka suleKatigerKuvdlunga tamåko piv-
dlugit.
dipagssånik: arnat ilumiumingnik pissusigssaK
erKornago maunåinaK pérsisitsiniarnigssåta inatsise-
Kalernera, kfsalo pingajugssånik: anånaussut nålag-
kersuissunit pissugssautitaussut (måne Danmarkimi-
sut) arnanut taimailiorniartugssanut oKartugssautitau-
lernigssåt, avdlatigutdlo arnanut nårtussunut ajoKU-
teKartutut misigisimassunut ikiutugssautitaulernigssåt.
tåuko kingugdlit inatsisitåt mardluk åmåtaoK „ku-
ngip perKussutiliagssaisigut" nunavtinut atulersug-
ssaujumårput.
inatsissartut junip 22-åne naggatåratdlarput au-
ssame Kasuersåsavdlutik, kisiånile septemberip isig-
kaneK-åipåne nangerKigtugssåuput septemberip nå-
nginerane (oktoberime ukiortårtinatik) inatsisigssat
mardluk, iningitsflgkat ilait uko: inuit atorfiliungitsut
kikutdlunit, tåssa Kavdlunåt-nunånmaK, 60-it Kånge-
rérdlugit ukiugdlit aningaussanik pissartagaKalernig-
ssåt (utorKalinersiutit taortigssåinik), folkepensioni-
mik taissartagagssamik. åipagssånik (lærlingelov)
sulinermut iliniartunut inatsisigssaK.
tåssa tåuko inatsisigssat mardluk septemberime
suliarendsagssat inerniagagssatdlo ilagait 50-init ki-
nguartikatdlagkat nangerKigssamårdlugit, tåukunå-
ngale 50-init 33-Inait nålagkersuissunit pissuput, av-
dlatdle tåuko ilait 17-it inatsissartunut ilaussortanit
pissuput, kisiåne 17-init tåukunånga arfinigdlit kå-
ssiligåuput atortungortineKarumanatik, 11-tdle inera-
tik. saniatigut inatsisigssåungitsut suliarineKarput
16-it. tåssa kungip-tugdlinit samumiussat tusarnår-
sinardlugit OKatdlisigitsiartardlugitdlo akuerissagssat
(folketingssbeslutninger) Kulailuat akuerineKarérput
(isumaKatigineKarput), pingasut akueriumaneKångit-
dlat, sisamatdlo inernatik kinguartitaugatdlarput.
aperssutit (forespørgsler) angnertumik oKatdli-
saussut mardluput, kingugdlerdlo naggatårnerme
22/6 OKatdlisaussoK uvdlåmit nal. linukut arfineK-
pingasut KerKanut aitsåt inerpoK.
kungip tugdlisa nalunaerutait mardluk (redegø-
relser) sujugdleK tåssa ukiåkut atautsimilerKårnerme
statsministerip nålagkersuissut ukiup ingerdlanerane
suliagssarissagssåinik navsuiautå, dipåle: nålagauv-
fiup aningaussaisa ukiup ingerdlanerane KanoK ator-
simanerånut, atortugssångortugssanutdlo navsuiaut.
(tåuna Avgo Lyngep OKalugiautigigå tusarérparse).
ukiup ingerdlanerane pisanganartumik sivitsu-
lornerussumigdlo oKatdlisausimassunit taisinauvåka
måko kisfsa: aningaussat ukiume 1956/57-ime nåla-
gauvfingmit atortugssångortiniagkat (finanslovsdebat)
OKatdlisaussarnerat, kfsalo åma upernagssaK akitsor-
terdlutik suliumajungnaertut inatsisiliorfiginiardlugit
atautsiméKåtårnerujugssuaK, uvdloK kingugdleK uvdlå-
mft atautsimileramik iluamik 'Kautivigdlutik. nuåneK
åsseKångilaK!......(uvanga taimane aitsåt uvdlåkut
arfineK-mardlungortoK uvavtinut iserpunga).
autdlarKautåta tungåne OKarpunga: ukiume Kå-
ngiutume ingmikut kalåtdlit-nunavtfnut tungavigsui-
narmik suliaKarsimångitsugut. tamåpa inatsissartunit
atausiungitsunit igpingnartutut issigineKarpoK. uva-
guvtinutdle taimånak aperissunut OKartariaKartarpu-
gut: imåingilaK suliagssaKånginavta kalåtdlit-nunav-
tinut tungavigsortunik inatsisiliagssanik, peKaraluar-
porme atausiungitsunik agdlåt, landsråditdle misig-
ssuerérnigssåt utareivarput. taimåitumik igpingnartu-
tut issigissariaKalerunarpoK landsrådit inatsisåta § 7-at
inatsime tåuna taimaitdlune atortfigatdlartitdlugo, av-
dlångortineKartinago taimåitugssaugatdlarpoK, kisiå-
ne tåuna inatsit suliauvoK nunarput nunasidinartut
nautsorssutaugatdlarmat, kalåtdlitdlo danskit inatsi-
ssartuinut autdlartitaKångikatdlarmata, tauva tamåna
igpingnartulingila?
åma avdla: nunarput åssigingmik danskit „i-
natsisåine tiingaviussunut“ (grundlovimut) 1953-imile
atalerpoK, taimåissusialo avåmut nålagauvfigssuit
avdlat tungånut ajungilaK, igpingnångilaK. kisiåne
Kiviariartigo Tunumiortavut Avanerssuarmiortavutdlo,
uvaguvtitut kitåmiuvtitut sule Kinigkatigut pissor-
taKångitsut, nunait kommunisut taiguteKaratik (Ava-
nerssuarmiut fangerrådeKarput, Tunumiutdle kolo-
nirddeKarput sule, tåssa taigut tåuna atusavdlugo
uvdluvtinut nalerKdkungnaertoK). sule landsrådinut
ilaussortaKångitdlat, inatsissartunut taisseKatåungit-
dlat, avdlatigutdlo åssiglngitsutigut ingmikoruteKa-
ngåtsiarput inuisa ilaisa nåmaginartutut issigiung-
naerfgåinik. Grundlovip åssigfgdlufnarmik issigåti-
gut (pineKareuvåtigut), inatsissartugssarsiornerup i-
natsisåne „kungip perKussutiliagssai" utarKissaugf-
nalerput, KaKUgule? sordltina nalivtine nunat ing-