AvangnâmioK - 01.10.1956, Blaðsíða 2

218
AVANGNÅMIOK’
nr. 1
Akilmiliariieit«
(Pet‘:r Nielsen.)
silarssuarme avativtfne nålagauvfigssuit nålag-
kersuissuine Kutdlersaussut ingmingnut kutåriartuta-
KåtårneK navssåringi'katdlarmåssugdle Kalåtdlit-nunå-
ne landsråde aulajangersimavoK kalåtdlinik Canadap
avangnarpasigsuane angalatitsiniardlune tasamane e-
skimot nagguveKatigissagut ilagsiartortiniardlugit a-
tåssuteKarfigilerslniardlugitdlo.
erKarsaut Canadap eskimoisa kalåtdlitdlo ing-
mingnut atåssuteKarnerulernigssånik piviussumik
landsrådime sarKutnitineKarpoK taimane ilaussortau-
ssumit Abel Kristiansenimit landsrådip 1952-ime a-
tautsimlnerane, sujunertaralugo taimatut atåssuteKa-
lernerup eskimot kulturitoKåtigut oKausisigutdlo pi-
ngåruteKarnigsså.
Canadap eskimoisa kalåtdlitdlo ingminut atå-
ssuteKarnigssåt inungnit avdlanit åma sujornatigut
erKarsautigineKartarsimavoK. sordlo 1949-me Peter
Freuchenimit kajumigsårneKaraluardlunga taimatut
angalatitsinigssaK sulissutiginiarKuvdlugo, kisiåne a-
ngalanigssaK angnertoKissoK, agdlåme Sibirien ilå-
ngutdlugo Alaskalume, aningaussatdlo tamatumunga
atortugssat pivdlugit tamåna nalornissorutigssaKaKing-
mat sarKumiusimångilara. Kujanardle pivfigssaK er-
Kordlugo inungnit avdlanit tamåna piviussångorti-
neKarmat. tamatumalo kingorna kontorchef N. O.
Christensen Canadap avangnarpasigsuane angalaor-
poK navsuiautigssarsivdluarsimavdlunilo eskimot ta-
samanimiut inunerånik.
piarérsautaussut tamåko tungavigalugit landsrå-
dip 1953-ime aulajangiupå kalåtdlinik AkiliniliartoKå-
sassoK, tåssa Baffin Islandimut, landskassep akiligå-
nik. taimatut angalassugssat akivtine pissartunik på-
sissaKardluåsangatineKarput tasamanimiut oKauseKa-
tigalugit OKaloKatigivigdlugit OKaloKatigisinaugamikik.
taimatut angalanigssaK åma avdlatigut piarérsau-
tigssaKarpoK, tåssa Canadame nålagkersuissut åma
ilisimatitariaKarmata angalanerup sujunertånik Kinuvi-
galugitdlo angalanerup iluarsartunigssånik ikifiter-
Kuvdlugit. tauva Canadame nålagkersuissut påseKati-
gerérdlugit aulajangerneKarpoK angalanigssaK tamå-
na 1956-ime aussaunerane nåmagsineKåsassoK. lands-
høvdingip angatdlatå „H. J. Rink" angalassunut atu-
gagssångortineKarpoK Grønnedalime såkutiit umiar-
ssuårånik „Skarven“imik sujumut utimutdlo ikårne-
rane ingiatdlorneKartugssångordlugo.
„H. J. Rink“ime inigssaKarnigssaK nåmagttnar-
dlugo angalaKataussugssat ukiungmatdle sujunersuti-
gineKarsimåput, tauvalo landsrådip aussaK atautsimi-
nermine kikunigssåt isumaKatiglssutigå, ukuputdlo:
1. K’aKortume efterskolerne sujuligtaissoK Fre-
derik Nielsen iliniartitaunerme, ilagingne sulinerme
Kåumarsagaunermilo pissutsinik påsiniaissugssaK.
2. Nungme seminariame iliniartitsissoK Robert
Petersen eskimot ingerdlausiånik OKausinigdlo påsi-
niaissugssaK. tamåko Robap ingmikut soKutigissarai
ilisimatungorniutigissugssauvdlugitdlo Københavnip
universitetiane.
3. avisiliortoK UvdloridnguaK Kristiansen ka-
låtdlit-nunåta radioanit Atuagagdliutinitdlo autdlarti-
taK angalanerme tusagagssiagssanik autdlakåtitagssa-
nigdlo katerssuissugssaK.
4. inatsisinik iliniarnertoK Knud Hertling anga-
lassut tulugtut oKalugtåt ilisimatusautinilo nåpertor-
dlugit Akilinerme eskimot nålagkersugaunerånik på-
siniaissugssaK.
5. kisalo uvanga landsråde sivnerdlugo Akilini-
lianut pissortaussugssauvunga saniatigutdlo inutig-
ssarsiornermut tungassut påsiniagagssarfsavdlugit.
autdlarKautåne åma erKarsautaugaluarpoK piniar-
tumik arnamigdlo kalåtdlimik angalassugssat ilaKar-
nigssåt, kisiåne ajoraluartumik umiarssuarme. inig-
ssakineK pemutauvdlune tåuko tunuartinartariaKar-
put, ilåtigut åma pissortanit ministeriamitdlo pingår-
tineKarmat umiarssuaK umiartortuvingnik kivfaKåsa-
ssok, tåssame piniartumik ilaKåsagaluaruvta umiar-
ssflp kivfaisa ilåt inangertariaKalisangmago.
angalanigssamut tamatumunga avdlamik åma u-
vagut erKarsautigingisaraluavtinik pissariaKartoKarsi-
mavoK. taimailivdlune „H. J. Rink“ip atornigssånut
handelsministeria akuerssisineKarsimavoK kisiåne a-
Kugtarfiata igalåve sanerainttut jernpladinik avssia-
Kusertitdlugit ånangniarnigssamutdlo atortugssai nå-
magtineKardlutik. imtsivé ilaneKarput ingmikutdlo ta-
KuagssausivilerneKardlune avdlanigdlo atortugssanik
sitdlimasersorneKardlune. Københavnime Arktisk In-
stitutimit sinigfik-put tovKitdlo ministeriamitdlo åssi-
ltnermut atortut atugkiuneKarput, taimatutdlo Nfing-