AvangnâmioK - 01.10.1956, Blaðsíða 3

nr. 1
AVANGNAMIOK’ 219
me sanatoria Kipigssuarnik tunginigdlo atugkiussa-
KarpoK. Nungme niuvertup nangminerssortup Ole-
senip, Ole’s Varehus umiarssfip kivfaisa tujulugssait
isumagai „H. J. Rink“imik agdlangnilerdlugit sakiai-
sigut.
Akiliniliat nangmingneK atortugssarpiåinatik, a-
tissat agdlangnermutdlo atortut suarssunguitdlo pi-
ngitsugagssåungitsut kisisa nangminerssfitigalugit
nagsatarait åmame umiarssuarput ilitsivigssaileicinå-
loKingmat kuffertilissarfigssåungingmatdlunit. Robar-
takasigput kisime perKarnltsortaugaluarpoK. Akili-
nermit tikikune ingerdlåinardlune Danmarkimut ava-
lagtugssauvoK universitetimilo ilinialisavdlune. tai-
maeriarame pensionatime inigissamine anilerame Ki-
måjutigisimagunardlugo pigissarpagssuane tamaisa
nagsardlugit, l'maKalo ineKatime pigissaisa ilåinik i-
lariardlugit, Rinkimut ntigsimavoK Rinkip salonia na-
laussårfisalo atait ulivkåjussavigdlugit.
Nungmit Akilinermut tulamårfigssavtinut, kisiå-
ne uvdlunut pingasunut nautsorssfitdlugit, taKuag-
ssarsivugut timiussiat kisisa sapingisavtlnik amerdla-
nårdlugit tasavkua ornigagssagut timiussiaKånglpa-
lugtorsstingmata. Akilinerme tularKårfigssavtine tai-
matutdlo åma tikisagssavtine kingugdlerme taKuag-
ssausivigut ulivkårdlugit tatcussertugssauvugut Cana-
dap nålagkersuissuisa akiligåinik. umiarssuarput i-
ngerdlatigssaminik oliamik åma tasamane pissug-
ssauvoK. Canadame nålagkersuissut åma Baffin Is-
landip sineriåta umiarssualivlsalo åssiliorKigsårnere
administrationimut nagsiusimavait tasamane anga-
laornivtine najorKutagssagut.
angalaneK sule isumangnaitdlisarniardlugo su-
missusersiornermik påsisimangnigdluartumik ilaKar-
tiniardluta aKUgtuneK Niels Ilsøe Grønlandshandeli-
mit atugkiuneKarpoK, inusugtorssuaK angalaKatikumi-
nardluartoK kalåtdlit nerissagssautåinik sapiångitsoK.
umiarssuavta nangmineK inugtarai: Rinkip nå-
lagå Jaspur Tausen (Hans Tausenimik sujuaissalik)
savalingmiormio, aussaK aulisariumut nålagauvdlune
Islandip erKåne aulisarniardlune „H. J. Rink“ uåla-
gagssarsiorneKarmat nunaminut angerdlaranilunit tu-
klnardlugo kimut avdlorujugssuardlune avdlorsima-
ssok, angut ilåkuminartorssuaK sinerissavtine auli-
sartarnikunermik nunanik ersslvdlune agssortugag-
ssåungitsumik ilisarssissartoK. — motorilerissoK
Svend Olsen sisimiormio, nunavtine motorileriner-
mut pikoringnersiugauvdlune Sisimiune umiarssua-
liorfingmit atugkiussaK, motorileritdlåmåssivdlune
saviminålungnut tungassunik savitutdlarKigsok. —
umiartortoK Nathan Heinrich Nungmio, Grønne-
dalime såkutujorérsimassoK taimåikamilo umiarssuar-
me suliagssanut ajoKersutariaeruterérsimassoK, Ka-
ngigdlermiormiut piniartorssuit tusåmassat ilåta er-
nera. — umiartortoK Johan Jensen iluliarmio tamav-
ta nalungisavta Angungdp, Pavia Jensenip, ernera,
igassugssaKånginavta ernumarugtordluta tåunånguaK
Rinkimut ikisimagatdlartitdlugo umiarssuarme iga-
ssflnermut sungiussivdluarsimagame angalanivtine
nerissarigsårterujugssuarpåtigut. taKuaKardluaraluar-
dlunime igassoKarnane nerissagssat mamåssusertik
igdlingnåssusertigdlo inulersarpåt.
sorssutérKame ingiatdluissuvtine „Skarven“ime
nålagauvoK kaptajnløjtnant Per Grosfeldt umiartor-
nerme såkut moderneussut atornigssånut isumav-
dliltigivdluagarput. „Skarven“ip inue såkutut Kav-
dlunåjuput alautsimik kalålersaKardlutik, tåssa inu-
sugtuaraK anginermut tupingnartoK Jørgen Ander-
sen Nungmio. angalaKativut tamåko tamarmik tasa-
mane eskimonut pissortåinutdlo akulersunivtine pe-
Katauvdluarsimåput KimaKutauvdluardlutigdlo, tikisa-
mingnigdlo soKutigingneKalutik oKaluasågssarsior-
dluarsimåput alutorissatningnik.
angalassugssat autdlånginerine Grønnedalip
tingmissartuinik akivta imå KulangiuårneKarsimavoK,
sikunigdlo akornutigssaKångitsoK OKautigåt.
landsrådip kigsautigå angalassut Nungmlt aut-
dlalernigssåt sapingisamik perssuarsiutigineKarKuv-
dlugo. uvgornaraluartumigdle landsrådime ilaussortat
avKutigssamingnik iluagtitsivatdlårdlutik atautsimineK
augustip 14-åne inertordlo uvdloK tåuna autdlararput.
aKaguane sila Katsungavdlunilo alianaeKissoK
autdlariartordluta uvdlåkut arfineK-pingasut umiar-
ssualivingmut pivugut, uvdlåK alianaitsoK, Katsunga-
rik seKinarik. inugpagssuit niuvfioriartortut tikiute-
rérsimåput sulilo avdlat tikiussordlutik.
„H. J. Rink“ip piarérsautine kingugdlit nåmagsiv-
dlugitdlo kitsane KaKipai taligdlunilo, avatinguanilo
„Skarven11 piarérérsimavoK. ikissagssarpagssuaKångi-
navta ikissagssagut nåmagsilertorpagut Robap pigi-
ssane ikerérsimangmagit. nal. 8,30 tulagtarfingme a-
valagsårpugut silåmutdlo autdlardluta. nivdliatitsivu-
gut timivtine umiarssuit talingassut ardlagdlit akio-
råtigut. kinguninguavtine såkuttigut tamaviåvigdlutik
Kaumassunik Kalipautilingnik sérsartorput. timivtini-
lo inugpagssuit takoråneKalutik aulaterissut issiging-
nårpagut. kalåtdlit nangminérdlutik Akilinermut
eskimonut nagguveKatigissamingnut angalanerat aut-
dlarnerpoK.