AvangnâmioK - 01.10.1956, Blaðsíða 14
230
AVANGNÅMIOK’
nr. 2
Akflmiliariteic«
(nangitaK.)
inuit tåuko mardluk angatdlavigssavtinik takor-
najångitsut måna angalaKasiupavut.
uvdloK tåuna nal. 16,00 kitsavut KaKeriutigalu-
git silåmut autdlarpugut katsornalo kujåmut såg-
dluta.
ajoKersortigigsåraluaKaluta sinerissap imå uva-
gut nangminérdluta ilisimassaKarfigingivigparput,
Kanigtumilo tikilertugagssaKånginavta avasinårniåi-
nartariaKarpugut. sikut timaisa akugdlarsimanere
akunisioruminanårdlugit avasiartukut ingerdlavugut,
soruname sikut akornånikavta maneKissoK ersseme-
Kissordlo tarKavånga anorssålånguartoK agssorussår-
dlugo. Agnakadlap oKautigå tåssagoK nigeK.
tåssane sapingisånguavtinik ingmivtinut sangmi-
nialerpugut. akilinermiut eskimot uvagut KanoK tai-
ssarneråtigut tusarsimångilarput tusåmasimanagulo.
ingmingnut inungnik taissarput, tåuname naltingerér-
parput åma Avanerssuarme Kitåtalo avangnarpasig-
suane atorneKarmat atorneKarsimavdlunilo. akiliner-
miut oKauseK „kalåleK" naluvåt tusarsimanagulo.
Kavdlunårtatik canadamiut uvavtitut (tasamanimiu-
tut: inuvtitflt) Kavdlunårtorpait, Canadalo eskimoKar-
fiungitsoK K’avdlunåt-nunånik taissarpåt.
OKauseK tåuna „kalåleK" påtsiveKångitsussamik
nausimassoK Kularnångitsumigdlo „inuit" oKauserpia-
ringisåinit pissfisimassoK uvagut kalåtdlit pigiliuti-
narsimassavta ilagisimavåt, tåssame isumaKartiniarå-
ngavtigo „inuk“mik „ilisimångitsoK“mik (kalak-mik)
isumaKartitaravtigo. kussanarpatdlångikaluarpoK, ki-
siåne taima navsuiaissartut agssortorniåinagagssau-
gunångitdlat.
tasamanimi'ut påsivåt „akilinermiut"nik taissariv-
tik, navsuiåupavutdlo tamatuminga KanoK isumaKar-
titsinivtinik. uvagutdle påsivarput tasamanimiut „a-
kukitsormiut“nik (imalunit akukitsunik) taissaråtigut,
tåssagoK akoKångitsunik atigeKaravta. åmagoK utor-
Kartaisa ilåne taissarsimavåtigut „lsilåt“nik. — tamå-
ko erKartualugdlugit Kuiasdtilåtsiaratdlarujugut.
tåunaKale tåssane sineriagssuaK talerpigdliliut-
dlugo kujåmut ingerdlalerpugut. nal. 22,00 Cap
Walsingham avamtiparput. sikoKångingajagdluinar-
tumut pivugut. KularnångilaK sikut avasigdligalugtui-
nardlutik tamatuma nalå taimåinikut kujåmut isori-
gajugsimagåt, tåssa nunavtinut nalerKiutdlugo Ka-
ngåmiut nalåt.
putsersimålugkaluartoK anorisiungeKigavta unu-
atsiånguaK manigsioKaluta autdlarsimålerpugut.
aKaguane 18. august nal. 9.00 Cap Mercy
(Uivfarut) kangerdlupilflnerssup Tinigssuarfiup Cum-)
berland Sound) påvata avangnåtungåtigut pulåmagiå
nagdlerparput TovKussaK kujaseKatigalugo. sila alia-
nåissuaK KatsunganeK uvdloK tamåt seKinarigssuaK
tåunaKale ilungmukalerpugut.
tåunarssunerpoK kujalerssuarinerpålunit Tinig-
ssuarferuseK (Frobisher Bay) Kiviup Kingisimasså.
ilungmukarnera KanoK misigissukavsautigisimaga-
luarnerpå.
inoKarfik tikitagssarput sujugdleK, PangnertoK,
(canadamiut Kavdlunårpatdlagfigissarsimagåt: Pang-
nirtung) tåssa måna tikitagssarilerparput, ilungmu-
karatdlåsugutdle.
Tinigssuarfik (Cumberland Sound) kangerdlu-
vok tupingnartumik angisoK, kisiåne KingerKajarnago
Pangnertåmut sangussugssauvugut. kangerdlugssuaK
tåuna, Tinigssuarfik, imartorujugssilvoK nerutorssu-
game silåmut tarpangårtorssilvdlune. kujåmut sine-
riå silåmut sujuarsimanerujugssflvoK avangnåtungi-
minit. avangnåtungåta anigguanit akimordluinaK flg-
tordlugo 78 km-iuvoK, tåssunalo nunap åssingatigut
titarneranlt Kingorpiånut 338 km-iuvdlune. (Kanger-
dlugssuaK, Søndre Strømfjord, 175 km-iuvoK).
avangnåtungåta (Saumiata) nunatå Någssflp a-
vangnamut sineriånut emainakulugpoK, sineriå ka-
ngerdloKarfigingisai portusoK KårajukulugtuinaK ki-
siåne aputeKångitsoK. tivfasigsordle portusunik Kå-
KaKarpoK aputilingnik ingilingnik. aumarfltigssaKar-
simångilardle, åmame ujarai åssiginginamigit. ava-
seKigavta sigssaK tikitdlugo iluamik takusinåuugilar-
put, Agnakadlaup OKautigå påtungåta sineriå auver-
pagssuaKartartoK aussissunik månalo umassut tamå-
ko uvagut avarKuåinarivut. Tinigssuarfiup sarKå ar-
dlaligssuarnik kangerdlugtaKarpoK, tåukualo ilagåt
PangnertoK Kingordlersauvdlune. sineriåle nardlusåi-
nangajauvoK ivnårikulugtuinauvdlune.
Tinigssuarfiup kujåmut sineriå (Talerpia) ilung-
mukarnivtine KapisimåinangajagpoK kangerdluk si-
lingnermik, sunauvfame åma portusunik KåKaKå-
ngitsoK. kisiåne nunap åssingatigut nalunångilaK a-
vangnåtungiminit KeKertåloKarnerujugssflssoK isorar-
torssuarnigdlo pingårtumik Kinguatungå tiningner-
i.