AvangnâmioK - 01.10.1956, Blaðsíða 18

234
nr. 2
AVANGNÅMIOK’
atom pivdlugo tusåmassat mardluk.
aussaK Londonime Anglo Danish Society kussantaggåringmik uvdloKer-
Karsiortitsingmat atomimik misigssuissoK tusåmassartarput, professor Niels Bohr,
KaerKussaussut ilagat. såmerdliuvdlune oKaloKatjgå Englandime atomimik misig-
ssuissartut pingårnerssåt, sir John Cockroft.
nflniarnerat (inussutigssarsiorneratdlo) artornångine-
russungortiniardlugo (den demokratiske socialisme),
inatsisiliortitsiniarnermikut nålagauvfiup ikiuinigsså
aulajangersarniartarpåt, akilerårtautitdlo oKilisarniar-
tardlugit pingårtumik akigssarsiakitsunut angnermik
sulissartunut. nangminerssordlutik inussutigssarsior-
tunut nålagauvfiup oKilisåussisinaunigsså åma pingår-
tipåt, taimåitordle akornusersorumanago inup inussu-
tigssarsiuminik nangminérdlune agdlisitsisinaunigsså
nangminerissaminigdlo pigissaKarnigsså. nålagauv-
fingnut avdlanut tungassutigut pissariaKartipåt Dan-
markip „nålagauvfingnut Atlanterhavimik sineria-
lingnut“ ilaussunera, nangminerdlo nunagissamik ig-
dlersuisinaunigssaK (såkutoKarnikut) pingårtitdlugo.
1953 junime atautsimlnerssuarmingne „sujunig-
ssame avKutigssatut" måko ersserKigsardluarpait:
inuk tamanit pingårnerutitagssauvoK, anguniagag-
ssardlo tåssa inup kivfåungissusia, åssigingmik pi-
neKarnigssaK, aningaussatigut inunermilo isumaku-
luteKånginigssap tungåtigut nålagauvfiup inugtainut
tamanut åssigingnerussumik pissuseKarnigssaK. inup
sulisinaussup sulivfigssaKarnigssame akigssarsiorfe-
Karnigssamilo tungåtigut akornuteKå-
nginigsså (-KartineKånginigsså,) ta-
manut åssigingnerussumik akigssar-
siaKardlunilo pigssamausersornig-
ssaK, iliniartitausinaunigssardlo (ki-
siåne soraerumértarneK angnerutina-
go) tamatigut sujumukarsimaneK
anguneKarsinaorKuvdlugo tamanut å-
ssigingmik. inuit utoncalissut (ator-
filiungitsut) soraernerussutitut itunik
pissartagaKartitaunigssåt sulissuti-
gingneKatauvfigiumavåt. méraKåssu-
seK pivdlugo akilerårtautitigut OKili-
saivfigineKarsinauneK, mérKat påri-
neKardluarnigssåt, timimikut ajoKU-
tigdlit sulivfigssaKartineKarnigssåt,
nålagauvfiuvdlo tapersersuineratigut
inungnut inigssaKartitsineK akikine-
russoK pitsaunerussordlo angunia-
gagssaussariaKartipait. ktsalo „nåla-
gauvfit peKatigit" ilaussåvfigalugit
sorssungnigssamik inuiaKatigitdlo a-
kornåne isumaKatiglngitarnernik pi-
navérsårtitsinigssaK suleKatauvfigiu-
mavåt sujunertaralugulo.
Venstrei (åmåtaoK Kangauneru-
ssok naussorigsaissut partivinik tai-
neKartartut.) pingårtumik ukiup 1900-ip autdlartiner-
piåta migssåne, taimane nålagkersuissauseK pivdlu-
go ingmikut peKatigigkutårtorniarugtulernerup nalå-
ne ilungersornerpaussunut ilaussuput, inuit åssigl-
ngitsut isumåinut nalemunerussumik årKigssussiniar-
nigssaK sujunertaralugo (ud fra et liberalt grund
syn.) måssåkut pissutsimigsut venstret ingmikut par-
tlngordluarput 1909-me (isumat inuit amerdlaneru-
ssut pingårttnerussait tungavigineruvdlugit,) pingår-
tumigdlo taimane Kinersissorissarpagssuarmingnit
tapersersorneKardluardlutik. ukiunile kingugdlerne
angnermik nunautiligssuit igdlutigdlitdlo naussorig-
sainermik inussuteKarnerussut isumaKatigalugitdlo
Kinersissorineruvait, nunap nangmineK tunissagssior-
neranik pingårtitsivdluartågamik. Det konservative
folkepartinut (3-me ereartorneKartugssanut) periautsi-
inikut agsut Kanigtuput isumaKatigigajugdlugitdlo,
nålagkersuissångorångamigdlo ilaussortaKaKatigissar-
dlugit, matumflnåkut isumaKatiglgtardlutik: nåla-
gauvfit avdlat tungånut periausigssamikut, ilunger-
sornermigut anguniagkamigutdlo pigssarigsålernig-
sså, nangminerissaKalernigssap tungåtigut, kisalo i-