AvangnâmioK - 01.10.1956, Blaðsíða 20

236
AVANGNÅMIOK’
såkoK pikunartoK.
ukiup matuma upernalerKårnerane tingmissartorpngssuit Ziirichimc kater-
ssutineKarsimaput issigingnartut alapernaiserniaKissut ingassangmik alapernaiser-
påt såkoK tingmissartorniut sdrdlo uko sérsartut Kumorortartut angisorujugssuit
nunamit aKuneKartartut malugtajassorujugssuarnik'radareKartut. tingmissartoK u-
ngatdleK tassa rusit nutåliat ilaussartaut Tn 104 mardiungnik jetmotorilik. tauna
Londonimukarame tupigineKavigsortoK. rusingoK pigssatik taimåitut nåmagileria-
runikik isurnaliorput taimåitut nalinginaK pisiagssångortikumavdlugit.
vara ilagut pingasut apussup matorérsimagai ilaitdlo
mardluk piaivingmik iluåne måtussåusassut.
agsorssuaK ånilårnarpoK.
aput sisordlune autdlartisimavoK nivavfiyta Kuli-
ngåtsiakasianit uvanga nivavfiga kujarKutilårdlugo,
tåssalo inuit pingasut tasamunga sisorusirnåsagunar-
dlugit. sisamåt nukagpiaraK atuartoK Frederik Svend-
sen iluanårdlune aputip sisortup kigdlingajåne ni-
vagtoK. aputip åmut autdlarukålo a-
ngutåta suangavdlugo Kaerguva pig-
sigfigalugulo tiguvdlugo aputivdlo
Kåvatigut agssakåtautdlugo uninga-
neranut pissutdlugo. taimailivdlune
ånåupå, tiguneKångikaluarunime i-
luarunångikaluarpoK.
avdlatut ajornaKingmat ilagissagut
inuit pingasut tassa ujarniaraluarta-
riaKalerpagut, måssa aputip sisorne-
ra 125—200 meterisut isorartutigi-
ssok aputivdlo unerarfiane ivssussu-
siata 10 meterit inungikai.
taimaitdlune iluanårdlune ilåt a-
tauseK nuivoK, tassa Edvard Brandt.
tauna inusugtfivoK 18-inik ukiulik,
agsorornigssamut nikanångitsoK, ta-
månalume nuiårnerminut pissutigi-
simagunarpå. tåussuma nuiårnerata
ilane iluaKUserpai, sflp migssåne u-
jarsinångoravtigik. taimåikaluartordle
sule nalunaKaoK sumerpiak nanisi-
nåusanerigut. tåussuma nuerKårtup
KaKisimatsiåinardlune åma avdla nav-
ssårå nuisitdlugo, Hosias Abeisen.
tauna aulajangersimavoK nikeriartug-
ssaujungnaerdlune. nivatsiåinardlu-
gule KagineKarpoK, tåssalo pinga-
juat kiserngorutdlune, sumlsanersor-
dle sule nalunardlune. sunauvfa uv-
fa tungmåralutigo.
taimaitdlunga sordluna nipimik
tusartardlunga. nålarnivdlunga påsi-
lerpara ativne aputip iluane nivdlia-
ssok, sordlo sume ungasigsorssuar-
me nivdliarpalugtoK. tamåna påse-
riaravtigo aput nivalerparput. tai-
rnaitdlune ilarput OKarpatdlagpoK:
åjuna. ' tåssa Peter Brandt, sisoru-
ssaussut pingajuat. nuiseriatdlaråt
tauvauna Karnata sinå tungujortitoK,
Kujanartumigdle avdlåkut ånersimanane.
klsauko tamarmik ånagtut sumigdlo ajoKusersi-
manatik. sumume kagdlutitsiarsimagaluarunik iluar-
naviarsimåsagunångikaluarput, aput sisortok taima
sukatigissoK. tåuna kingugdleK OKautigissariaKarpoK
nipåta ånåukå. iluanårdlune kugssangasimångina-
me, nauk niaguata Kånit aputip Kånut meterip åipå
avigdlugo ivssussuseKaraluartoK.