AvangnâmioK - 01.11.1956, Blaðsíða 2

242
AVANGNÅMIOK’
nr. 1
nunåinarssup pinerdlungniartua.
(agdlagtoK Leslie Wkite.)
(Det bedstemit nugtigaK, P. Dalager.)
kukigfåjoK Kingmikasingmit angnerungikaluar-
poK, kisiåne Kiningåssutse, sapissutse igtangneru-
ssutsilo pivdlugit nerssumit avdlamit nagdlersima-
neKångilaK. teriangniaK livilo tåussumunga nalenciu-
kaluaråine, teriangniaK suva? livilo kukigfåjumut na-
lerKiutdlugo Kunututut issikoKarneruvoK.
piaissortuaraK tåuna nåmagsiveKångitsoK åsse-
Kångitsumik utersigigtaitdlunilo orpigpagssuarmiunit
tamanit ajornerssauvoK, sumutdlo pissarångat aut-
dlainiartut nerssutitdlo amilårissarpåt. tåssame Ame-
rikap livisa nånutdlo pissarisimassaraluatik tåssu-
nga tuniutlnartarsimavait. ilånime kukigfåjup atausl-
naviup amarorpålugssuit atautsimltut Kimåtisimavai.
kukigfåjoK fimassunik katerssugausivingmut ilåne
pisineKarame ernglnardluinaK nanorssuaK KaKortoK
upagsimavå toKutdlugulo.
kukigfåjoK Asiap avangnåtungåne, Norgeme Sve-
rigimilo åmalo Canadame najugaveKarpoK. India-
nerit tåssanimiut ugperissaråt diavolumut nangmi-
nermut kukigfåjoK iniginasugalugo, taimåingigpåmi-
gOK KanoK ilivdlune inuit KanoK iliusingue tamaisa
taima Kuilertanartigissumik ilisimatigisangmagit? ig-
tangneruvatdlårnerssua pissutigisimavdlugo inugpag-
ssuit kukigfåjumik takungisåinarsimåput. Kavsikåtåi-
nånguit umassunik katerssugausivingnut pissuneKar-
tutuat sivisujåmik umångisåinangajagput. :")
12—15 kilonik oKimåissuseKartarpoK nånutut-
dlo kajortuarKatut issikoKarneruvdlune, nauk toKut-
sissorKanut erKardliugaluardlune. niukitdlauvoK par-
tauvdlune siligtumigdlo angmalortumik niaKOKardlu-
ne. kukigfåjflp orpiminerssuaK OKimaeKingmat angu-
tit mardluk aitsåt kivisfnaussåt angatdlåsinauvå.
nerssutip tåussuma Kajangnartortatuai tåssa issai,
issiginiarssuåsagångamilo isigkaminik terKissersortar-
poK inugtordluinarKingnåK. taimåissutsiminutdle taor-
siutdlugo KingarigdluinartukasiuvoK.
kukigfåjup amia akisorssungilaK. taimåitordle
pitsaoKuteKarpoK, tåssa merKue anersårtorfigigaluar-
dlugit kanerneK ajoramik, taimaingmat Kavsérpag-
ssuit ånoråmingnut ilupåruseralugo kinamingnut o-
Korsautigissarpåt.
*) Københavnime umassunik katerssugausivingme kukigfåjo-
KarpoK; ukiune mardlungne tåssanipoK perKigdluinånguat-
siardlune.
nerssutinik avdlanik pånigdlune kukigfåjoK a-
kerapalåvigssuvoK. takisorssuarnik najungassunik ku-
keKarpoK savigtutdlo ipigtigissunik kiguteKardlune.
toKutsiumatoK tåuna såssussigångame erdlagdlune
supissarpoK, ilumut avdlatut isumaKarfigssaujung-
naerdlune, tåssa diåvolup nangmineK inigigå. Kanor-
dlunit påssane ingminit angnerutigigaluarpat tunung-
naviartångilå ajugåusagame toKusagamilunit.
nerssut atausInaK kukigfåjumik toKutsisimassoK
nalungisara tåssa kiggiaK sumik navianauteKångit-
dluinartoK. umassunguaK tåuna uvdlut ilåne erKigsi-
simåvfårigdlune tasingup inigissame sinåne inger-
dlaniartoK kukigfåjup-åsit Kangarssuardle paggaserér-
på. såsstississoK kiggiap ingminit igsugiuneK saper-
dluinarpå, iluanårdlunilo tatsimut agssakåvoK imer-
mutdlo morssugdlune nuinanilo pångnigtikasingme
avdlatut sapilerune iparåsangmane. kukigfåjoK nat-
dlorigsukasiugaluardlune nunap Kåne pångningneK
ajungfnerutitarpå, taimaingmatdlo tatsip sinåta tu-
ngånut nukingerniaraluarpoK, kiggiardle ajupilugtor-
tineKarérsimagame åniartitsissikasine atånit majorfigå
Kungasiatigutdlo kiguminik Kajangnångitsunik or-
pingnut kivdltitigissartagkaminik kivdluamigsårtuår-
sinardlugo ervngup iluanut nusugpå nagdlingnartu-
mik toKujartuårtituånguardlugo.
kukigfåjoK avdlat tamaisa nigordlugit Kårusung-
me Kuvnermilunit ineKartarpoK, ivigkanik, pilugtanik
ivssuatsånigdlunit atdleKutsersordlune natdlaveKar-
tardlune. martsime nuliugångame junime julimilunit
3- 5-nik piareissarpoK. arnaviaK navianartuåinartuga-
luarpoK, piarKaminigdle igdlersuiniåsagångame sapi-
ssusia kigdlérutarpoK, pissariaKarpåme angutdlunit
såkoKaraluartoK såssutarpå. aussaunerane piarai a-
jorsinåussuseK tamåkerdlugo iliniartitaulertortarput,
ukiåkutdlo inoKutigit tåuko avigsårtortarput tamar-
mik ingmikut pinerdlungniarfigssamingnut autdlar-
tardlutik.
kukigfåjoK ilåne uvdlflnerane angalassarpoK,
unuåkutdliuna piniarumanerussartoK. Kasungitdlui-
nardlune sumorssuaK ingerdlassarpoK, piniariartarfi-
gigajugpailo ornigagssat iniminit 100 kilometerisut
ungasigtigissumitut. nerssutérKat kivkaissut tingmf-
ssat silutdlunit inussutiginerussarpai, nerssutitdlo
angnerssugaluartut ajoringitdluinartardlugit. nangmi-