AvangnâmioK - 01.11.1956, Blaðsíða 8

248
AVANGNÅMIOK’
nr. 1
Grønlandime tingmissartortartut nålagaunerat.
tingmissartortartut nålagaunerssåt, generalløjtnant Tage Andersen airmar-
shall Hugh Saunders ama oberstløjtnant Michael Hansen Grønlandimisimåput
tingmissartortarnigssamut mltarfigssat misigssoriartordlugit Amerikamiutdlo ting-
missartortartuinik suleKatigingningnigssaK piarérsariartordlugo.
uko tåssa Nungmut tikingmata ilagsineKarnerat, general Tage Andersenip
landshøvdingimut sivnissoK N. O. Christensen (KaKujagtumik atissalik) ilagsiga,
aunalo marshall Saunders pujortulérkamit nunamut ikårnialersoK.
kristumiiissusek, inuinaitdlo peKatigalugit nunagissa-
mik nålagkersuissoKartitsineK.
pingårtitamingnutdlo ilagitipait: niuverneK (-ka-
tigingnek), atorfeKarfik kisalo nunap nangmineK pi-
lersitainik tunissagssiorneK.
1945-me sujunertarissatik aulajangersardluarkig-
såramikit, måko ersserkigsarpait: kungekarnek, inui-
naitdlo nålagkersuissoKatigalugit, grundlovivdlo ma-
ligtarissagssiai inardlerneKartugssåusångitdlat. nunar-
put ingmikut nålagauvfigtut atajuartariakarpok, „nå-
lagauvfit pekatigit" sulekatigalugit erkigsisimanek
pilersitariakarpok, inuitdlo inussutigssarsiutimikut i-
luanårnarnerussumut pisiniarnekåsåput. partit tåuko
pissuvdlutik nålagauvfingnik Atlanterhavimik sineria-
lingnik Danmarke pekatigingnilersi-
påt. nunagissap ingminut igdlersor-
sinaunigsså pissariakartekåt, nåla-
gauvfik kunulitaulerkunago avdlanit.
igdlokarfingne nunåinarmilo inuit
ingmingnut napatitut ikiugauginaru-
mångitsutdlo åtavigalugitdlo kinersi-
ssigivdluarpait. nunap tunissagssior-
sinauvdluarnera aningaussautekarne-
rup tamarme (nålagauvfiuvdlo) tu-
ngavigssarå. nålagauvfiuvdlo ani-
ngaussautekarnera ima sianiginekå-
saok pigssarsiat atortitatdlo naligig- ,
sinekartariakardlutik. tunissagssior-
nek nunamut tamarmut iluanårnar-
tok kisime suliagssakartitsissugssau- /
vok sulivfigssakartitsiuartugssak, tai-
måitumik nålagkersuissut sianigi-
ssagssaråt sulisitsissut sulissartutdlo
erkigsisimanartumik ingmingnut a-
tåssutekakatigingnere sianigisavdlu-
git, aulajangersaekatigingneritdlo a-
tarkissagssautisavdlugit. akilerårtau-
tekartitsinek silatåmik pissaritingitsu-
migdlo årkigssutariakarpok inugtau-
ssut ilevkårniarnigssåt sianigalugo.
inugtaussut ikiugaussariakarput suli-
sinåussusek tapersersordlugo agdli-
sarniardlugulo. inugtaussut peror-
sarnekåsåput sujulimik periausiat a-
jungitsok ingerdlatituartariakartordlo
sujulinit kingornussak kimangnago,
kristumiussuserdlo perorsainermut
tamarmut tungavigalugo.
partit Venstret åmalo Det konser-
vative folkepartit pissutsimikut sujunertamfkutdlo å-
ssigitakigamik, tauva atautsimut katitdlutik inatsi-
ssartune amerdlanerussunik ilaussortakalerångamik,
taimailivdlutigdlo nålagkersuissortakarfingorsfnångo- *
rångamik tapertarigdlutik kungip-tugdlekarfingorsi-
naussarput sordlo kingugdlermik oktober 1950-imit
1953-ime septemberip naggatå tikitdlugo åma tai-
maerérsimassut).
4. Det radikale venstret. 1905-ime sarkumer-
dluarput (tåssa partinut venstrenut kanigtflsimaga-
luardlutik ingmikorutigilersimavåt nålagauvfiup suju-
lerssuinera avdlautierussumik årkigssunekarkugami-
ko). tåukununga partinut ilaussortauneruput igdlui-
nautigdlit igdlokarfingnilo nålagkersuinerup tungåti-