AvangnâmioK - 01.11.1956, Blaðsíða 15

nr. 2
AVANGNÅMIOK’
255
ra aningaussalersuineralo) nalérutilersarnerat pina-
vérsårtineKartariaKardlune. taimåitumigdlo Retsfor-
bundip sujunertaisa ilagåt nålagauvfiup tamanut ta-
persersuivatdlårnera sapingisamik migdlisartariaKar-
toK, nangmingneK pisstinatik ajorssartungorsimassut
kisisa ikiornerussariaKardlugit tapersersortariaKardlu-
gitdlo. nålagauvfingnut avdlanut suleKatigingningnig-
ssaK erKigsinartumik tapersersorumavåt pissariaKar-
titdlugulo.
danskit inatsissartuinut ilaussortat avdlat pinga-
sut:
a. atauseK (slesvigske partimit, tåssa danskit i-
lait tyskit nunåta avangnåtungåne najugagdlit aut-
dlartitåt), Danmarkip Tysklandivdlo kigdleKarfiata
erKåne nunagdlit danskiussut sivnerdlugit danskit i-
natsissartuinut, ingmikut KinersinigssaK pivdlugo i-
natsiseKarnertik maligdlugo autdlartitat. danskiussu-
sertik nåpertordlugo, danskisutdlo misigisimåssuser-
tik, sapingisamingnik nunagissamingne pissariaKar-
tutik sujumukarumanertigdlo igdlersorniarpait, tai-
måitordle saniatigut tyskit nunånut atassunertik åma
suleKatauvfigiumavdlugo ikingutingnersumik akornu-
teKångitsumigdlo. 1920-mitdle inatsissartunut ilau-
ssortaKartalerput, 1944-mitdle aitsåt sujunertartik au-
lajangersimanerussumik ersserKigsardlugo.
b. mardluk, tåssa kalåtdlit-nunånit autdlartitat
1953-imit inatsissartunut ilaussortaulersut, tåukule
sule partinut åssigtngitsunut ilaussortåungitdlat.
Danmarkime partit tamåko avdlångorarpatdlå-
ngikaluardlutik, taimåitoK KinersineKarångat taigui-
ssutigut avdlångflteKangåtsiartarput (taisissuisa ilait
partinut avdlanut nutardlutik, imalunit ingmikut par-
tiliorniartardlutik). kisiåne tnåne erKartugkåka inatsi-
ssartunut ilaussortat 179-iussut grundlove malig-
dlugo tåukfissugssaugatdlarput grundlove avdlångor-
tineKartingo.
ukiut sisåmilerdlugit inatsissartunut ilaussortao-
rérdlune påsissaKarnaKaoK ilikagaKarnardlunilo peri-
auseK partit åssiglngitsut periausiat oKalugtausiatdlo
pivdlugit, åmalo inatsissartut oKalugtarfiånit KanoK-i-
tunik oKauseKarsinåusavdlune (oKaluasåginåungitsu-
nik) inatsisigssatdle OKatdlisaussut avdlanut sangmi-
ssunik ilårtugagssarinavérsårniåsavdlugit. åmalo må-
na påsisimaneK ajornångilaK partit kikut oKalug-
tautsimikut periautsimikutdlo kristumiussuseK tu-
ngavigalugo suliniarnerussllssut.
ainerdlanerussunik oKalugtukusungnaraluaKissu-
se tåssunga naggaslnåsavåka imalo oKåinardlunga:
sordluna nålagauvfigssuit avdlat silarssuarme inger-
dlautsimut tungassutigut KanoK-iliutarnerat åma nå-
lagauvfit mikinerussut isumaKatiginiarnigssånut så-
niuteKartariartortut, angnermik ukiune kingugdlerne
sorssungnavérsårniarneK nålagauvfitdlo ingmingnut
peKatiglkutåriartornerat pissutigalugo.
København, oktober 1956.
Fr. Lynge.
AkiliniliarneK.
(nangitaK.)
ilorpangåtsiåinardluta niuvertuat savigtuinale-
KaoK, unåva sitdlakutdlagssuaK isågaK migssiliuinar-
dlugo takissusilik sisangmik ulamertumik tåkajår-
ssuarmik påtdlangneK ajortumik igumalik savimini-
nguamigdlo tukalik asulo alerigssoKalune, salissamik
siligtukultimik. aline unåminut nermatdlagtåinardlu-
go savigkame asulo pikoriarpalukavsaKalune avatsiu-
teriatdlarå benzinap pflkua nåpartåraK savimineK. så-
kuata åiparå nigsik åma naitsunguaK kisiåne Kajang-
naitsoK soruname åma autdlait 30/30 (savage-riffel).
tåssa tasamanimiut pujortulérKame ukiumilo sikut
sinåsiornermingne såkue. taimailingmat ajukukung-
naerdlunga Svendertarput tineriardlugo oKausera ig-
dlugalugo savigtulerpunga: akilinermiut savigtuina-
leriatdlarmata akukitsormiut åma savigtuinaleKaut.
isumavkut Kingua tikimnarKuniatdlardlugo ilor-
pangåtsiåinardluta natsikavsak takugatdlardlugo ma-
lerssulerujåt. silåmut nugtarmat kisa åma utilerpu-
gut. arKaisårissuinardlunga akuleruvfigåka. autdlåi-
ssuavtinik nipitunårsigunaKalutik kingornatigut Leo
Manningip OKarfigånga, uvangagoK igikångama i-
maKa nunavtine inuit tusåssarpåt. unalértavut (såku-
tortavut) sule nipitunernik autdlaiserdlutik natsingua-
mut savssarmata iluartugssaujungnaermata ingmi-
nérdlugit taKuarssorniåinalerpunga. pissaringilarput-
dlume. Leo Manning oKarfiginarpara: l'maKauna tu-
pilak.
ilungmut autdlarKigpugut ilåtigut pujortulérKap
(tasamanimiutut ikumalik) Kane singussarnialugtu-
gut. ilorpangåtsiaraluardlutalo ikumakasia åma imer-
mik mitdluineK ajulertalerdlune unåutordlune unig-
talerujoK. shortip periatsiåinaK ajoKutå påsigamiuk
umiaussamut kalitavtinut ikivoK, ilaleriardlunilo a-