AvangnâmioK - 01.11.1956, Blaðsíða 17

AVANGNÅMIOK’
257
nr. 2
rårdlugo. eskimotutdle oKatdlorigserérsimåssusia tu-
pigusutigingitsugagssåungilaK.
taimanikut ama palasip Smythip tuniupai auviu-
ssat kussanardluinartut mardluk, angut arnardlo, e-
skimot uvkusigssamit suliait. tåukulo sutut erdling-
nartutut ilivdlugit angalanivti'ne pårerKigsårpåka ka-
låleKativnut tamanut tum'ssutaungmata.
tåukulo agdlagartamik iinåitumik ilaKartineKar-
put:
„From the Diocesc of the Arctic, Canada, to
the people of Greenland, as a token of affection
and esteem.
The Rt. Rev. Donald B. Marsh, D. D., bishop,
august, 1956“.
nugterdlugo: „Canadap avangnåta biskorpeKar-
fianit Kalåtdlit-nunåta inuinut asangningnermigdlo a-
tarKingningnermigdlo takussutigssatut. atarKinangår-
toK Donald B. Marsh, D. D., biskop, august, 1956“.
auviussat alutornaKissut tåuko agdlagartåt ilå-
ngutdlugo Nhngmut tikinivtlne Kalåtdlit-nunåta prov-
stianut tuniuneKarput kalåtdlinut ilagtngnut tungatit-
dlugit provsteKarfingme pårissagssångordlugit.
pingasungorneK sisamångornerdlo augustip 22-at
23-atdlo Pangnertume sule untngagatdlarpugut, sa-
plngisavtlnigdlo nagguveKåssuavut akuleruvfigalugit
uvdlutnarne inunerat misigssuatårniarparput. avdla-
nik erKartuilerslnanga Kavdlunårtåinit ajungisårfigi-
neKarnivut perKåratdlardlåka.
palastktine åniarfingmilo (nåparstmavingme) nå-
parsimassut pårssissåine unalértavutdlo avigdluta uv-
dloKerKane nerissarpugut. sujornatigut taitsiarérpara
Canadap eskimoKarftne imigagssaKångitsoK, tåssuna-
lo avdlatigutdlume Kavdlunåt eskimotdlo nali-
gigsitauvdlulnarput. imermik juicenigdlunlt (paornat
ivserinik) nerinivtfne imigaKartarpugut, tåssalume
nerissavut sugaluarpataluntt imigkavut oKitsunguga-
mik nerivdluautigssarKingneruvdlutigdlo imigagssa-
palåmit ajungineroKaut.
palaslkune naussulnangajangnik (grøntsaginik)
bayerske pølsenigdlo nerivugut, mamardlulnaitunik
sulianik Kårdluta Kåvigdluta. åniarfingme nerissavut
inornerungeKaut, puissit neKitorpugut måtangmigdlo
fitartordluta. tamavta nåmagtivigdluta nerivugut, Isi-
låjugavtame, kisiåne una Leo Manningertarput aliå-
naerdlune inuminermik nerrisermat tamavta inorpar-
put. nakorsåkune (luktame), dr. Schæffer, niuvertuku-
nilo, mr. Tinling, (shorty) utiukut aliånaersårtarpu-
gut titutdluta kavfisutdlutalunit. tamarmik iserumi-
nartorssuput. niuvertukut pårdliåne åma nivingåmi-
game amarKup atnerssua Kaugdlorik sanerKutilerdlu-
go agtualångitsorneK ajornartoK.
dr. Schæffer (tulugtut oKatdlorigkaluaKalune ty-
kiugame tuluit r-at ajugauvfigingitsorsimagå) Cana-
dap avangnarpasigsuane angalaorsimassorujugssuvoK,
ilåtigut Aklavingme (isumågoK tåssa nanuvik) sama-
nerssuaK dr. Laurent-Christensen suleKatigisimavdlu-
go. åssilissarpagssuarminik lysbilledingordlugit issi-
gingnårtitarpåtigut oKaluasårtupilorujugssuvdlunilo. e-
skimot inusiat pingoriartorsimaneratdlo agsut soku-
tigissarai, Kingaitdlo australiamiunut åssingutitarniar-
dlugit.
akilinermiut inuit inumernit (kalålimernit) tai-
ssarpait „inuit neKing;e“ Kavdlunåmernitdlo „Kavdlu-
nåt neKinge".
PangnertdK 360 saniane inoKarpoK, tamarmik
tupernik igdlugdlit, tåssa aussaugaluarpat ukifiga-
luarpatdlunlt inait, Pangnertumilo inuinarnik igdlu-
vingnik igdloKartoKarnanilo igdluliortoKångilaK, tai-
mågdlåt niuvertuata ikiortå K’ilåpaK polisivdlo (po-
litip) ikiortå Johanese igdluvingnik atorfeKårnertik
nåpertordlugo igdloKarput, kisiåne aussaunerane tu-
permingnitdlutik. tasamanimiut tovKit nuånarissor-
ssusimavait, tupiliinginamigdlume. tovKit åmit ardla-
Kångitsoralånguput tupernutdlo ånoråminernut naler-
Kiutdlugit mikeKalutik.
tuperait tupigssiarssuaK ånoråmernit Canadame
sanåt, KanaKardlutigdlo napassoKåinångitsut kisiåne
åma silaleriånik saneraisigut tovKup Kimerutånit å-
mut nunamut Kissungnik KeråtarKusersugkat. igdle-
Karput amerdlanertigutdlo Kissungnik nateKardlutik,
tovKitdlo tamarmik Kissungnik matoKarput. tovKup
iluane itujaersårivdluardlutik ilitsivilersortarsimåput,
ilåtigutdlume sordlo EKalungne (Frobisher Bayime),
tåukume Kavdlunånut Kaningnerugamik, kisiåne so-
runame ardlaKångitsunguanik sule peKutivigssuarnik
mauvårtunik peKuteKartoKardlune tupermingne.
kiagsautigait primusit iggatit, tamåkunfinalo pi-
gigsårdluarput. filmime takussavut najomutaralugit
avangnarpasigsormiuisa Kuligsiutit atorpait. oKauti-
gåt tupitik ukiume aputinik uvkuartordluartardlugit
igdlunit Kissungnit oKornerussut. igdluinarnik ivssu-
migdlunit karmalingnik igdloKartoKångilaK. sujug-
dlermik isumalioraluarpunga Kilaluvarniåinardlutik
Pangnertflme katerssusimanermingne tupeKåinarasu-
galugit ukissarfingmingnilo igdluvingnik igdloKarsu-
galugit, kisiåne sunauvfa tåssa nunamingnitut, OKar-
putdlo ukiume piniarfigissartagkamingne apumik ig-
dluvigkiuinartardlutik.