AvangnâmioK - 01.12.1956, Blaðsíða 7

nr. 1
AVANGNAM10K’
271
tartuinik peKarpoK hundredekilometerit ardlaligtut
ungasigtigissumit autdlartitausinaussunik — sordlo
Amerikamiut „Rascal“iat, misilingneKarame Kiimut
miloriuneKarsimassoK 23000 meterisut Kutsigsigissu-
mut kingornalo radiukut aKuneKarsimavdlune sua-
lugdlufnartumik sukåssuseKardlune tugfigssaminut å-
mukartitdlune. pårdlagtuanigdlo åma maskmat Kaer-
tartorssutit upangnigsinåuput orpit kårfe portoKatigi-
nardlugit, tamåne radarimit, Kamutilingnitdlunit ting-
missartorniutinit, Kaertartunitdlunit sérsartunit tingmi-
ssartunitdlunit sukasålianit agtoriagagssaujungnaer-
dlutik.
såssussissarnerit taimåitut igdlersuiniarneK agsut
ajornarsisitåsavåt. igdlersuiniartut såkuisa ilarpagssue
pitsaonringnårtutut issfkoKaraluarput påpiarame.
atorneKalerångamigdlo malungnarsissarput atorfigssa-
mingnut inutorujugssflssut, tingmissartut Kaertartor-
ssutit ingnåtdlagiaK atordlugo sekundip ilåinaralå-
nguatut sivisutigissumik åsseKångitdlufnartumigdlo
sukavdluinartumik akiuneKartitdlugo, periarnerit ta-
marmik aporfigssaKarput akeriarnigssaKartardlutigdlo
taimåitordle radiukut aKUsinaussamik igsugiussag-
ssamik sagdloKitagagssåungitsumik misilivdlune nav-
ssårniarneK soraeruneKångilaK, taimalo ttoK navsså-
rineKåsagaluarpat Kaertartorssiltit såssussissut Kaer-
tartunik toKunaKissunik nagsatamingnik imaKa nå-
kartitsineK saperdluinalisagaluarput.
„imamit nunamut". ukiut sisamat matuma sujor-
natigut Amerikamiut sorssutait nutåmik iluligssartår-
put arKartartumit autdlartineKardlune ungasianit aKii-
neKarsinaussumik. Atlantime misilinerme iluligssaK
taimåitoK arKartartup autdlartipå 150 kilometerimut
ungasigtigissumut angalassugssångordlugo. sorssu-
ssuit Atlantikortautit sinerissamik igdlersuissut ku-
lautdlugit periagagssane nunap erKånguanltoK erKor-
på. Hawaiip avatåne avdlamik misilinerme arKartar-
tup iluligssaK (KaertugssaK) aKupå sorssuterpagssuit
siagsimassut tainaisa sinaerdlugit, tåssa umiarssuit
tamaisa erKoriainigssånut pivfigssaKartitdlugit kisiåne
erKorneKångilaK.
„Regulus" taima ateKarpoK såkut taimåitut nu-
taunerssåt. oKautigissarpåt 8000 kilometerinik aut-
dlariarfigssaKartoK atomimik Kaertartumik Kaertug-
ssaKartoK. tamatuma pitsångoriartornera ima isuma-
KardluinarpoK tåssa arKartartut tingmissartutut Kaer-
tartorssutitut ulorianartigilersut. silarssuarme rusit
arKartartoKarnerssåuput, KularissariaKångitdluinarpor-
dlo atomimik ingerdlatilingmik arKartartoKarérsut er-
nglnånguardlunit pisåsassut. åmame KularnångilaK
iluligssanik ungasianit aKutarissanik Amerikamiut pi-
sut pitsautigissunik peKarérsut.
Amerikamiut uiniarssuait sorssutit malerssutinik
tingmissartuliordlutik, Kutdlartausianik avssiaKutilior-
dlutik, Umiarssuarnik tingmissartunut mitarfiliordlu-
tik, arKartartuliordlutik, iluligssaliordlutik imap ilua-
tigut ingerdlassartunik, elektroninigdlo misigssuiv-
dlutik navianartunut tamåkununga akihssutigssanik.
tamåna iluagtingigpat akiniartinigssamut KununeK
kisime isumavdlutausinauvoK. såkutut imarsiortut u-
miarssuautitik Kaertartunik sérsartunik såkulersora-
lugtuinarpait imaKalume måko sorssume Kamutilig-
ssuaKarfit takornartåungitdluinartut taorserneKaleriar-
tulerumårput sérsartunik Kaertartunut autdlartitsissar-
fingnik tamåkua sorssussuit Kamutiligssuinit angner-
nit autdlarnertuneruvdlutigdlo såkortuneruvdluinar-
torssflngmata. maneragssuarme sorssungneKarmat A-
merikamiut sorssussue isimåput akerKåt KeKertainit
40 kilometerisut ungasigtigalutik Japanimiutdlo Kaer-
tartorssuarnik maligtuinarnik ereaitdlugit — taimåi-
kaluartordle såkutut nuniniartut ilait kisigssåungi-
ngajagtut toKutausimåput. kingorna sorssungnigssa-
me sorssutip atautsip periagagssaminit 1500 kilome-
terisut ungasigtigissup Kaertartumik ungasianit aKu-
tarissanik atauslnavingmik KeKertat Kwajaleinitut Iwo
Jimatutdlunit agtigissut aserordluinarsinauvai sumi-
ninguamik uinassuerutdlugit.
„nunamit nunamut". tamåko Kaertartut igissu-
tagssat sujunertaråt tingmissartut Kaertartorssiltit pi-
ssariaerunigssåt. såkugssaK taimåitoK ilisimaneKartoK
sujugdleK tåssa silåinarmut såkoK „Matador" NATOp
såkutuisa ilaisa Amerikamiut tyskit nunånltut måna
såkugssamautigilerérsimassåt.
„Matador" tåssauvoK tingmissartoK sukasåliaK
inugtaKångitsoK atomimik Kaertugssamik nagsartoK
800 kilometerit Kångerdlugit ingerdlassartoK, tåuna
autdlartarfiliutariaKångilaK sérsartuarKamigdle Kumor-
dluinaK autdlartlnagagssauvoK. sérsartoK katariarpat
maskina nangmineK ingerdlalisaoK jetmotorine inger-
dlatigalugit, aKfltå Kagfagsautålo nunamit tingmissar-
tumitdlunit pårineKarsinåuput. Kaertugssat taima itut
ardlagdlit savssarsimatitdlugit akerKat kilometerit
hundredit ardlaligpagssuartut ungasigtigigaluarunig-
dlunit atassoKarsinåungitdlat.
kisiåne såkugssat sérsartut autdlarnertorssuit „nu-
nap-timåsiutit" nunap inuinut ingassagtumik uloria-
nartorssuput, igdlersuiniartut tamardluinaisa pavåna-