AvangnâmioK - 01.02.1957, Blaðsíða 8

32
nr. 1
AVANGNAMIOK’
poK. kalåtdlitdlo nunåne sutdlivit tåuko, ukiume
åma sulissue ikililerneKartarput, tauva imaKa kalåtdlit
sulissartue tåssane sulissångoraluarpata tauva ukiu-
me åma sulivfigssaeruneK angnertunerulisagaluar-
poK, tauvalo Kavdlunåt-nunånit sulissartunik amer-
dlanerussunik imaKa autdlartitsissariaKalisagaluarpu-
gut sulivfingnut åssiglngitsunut.
tauvalo oKalungnerme naggatåtigut (Fr. Lyngep)
kigsautigå nunavta misigssorneKarneranut aningau-
ssat atortugssångortitaussartut migdlinagit agdliartui-
nartariaKartitdlugit. tåssunga tungatitdlugo OKautigi-
sinauvara 1957/58-ime misigssuinigssamut tamatu-
munga krfinit millione sivnitsiardlugo akuerssissuti-
gitiniarneKarmata, imåipoK sujornarnit 200,000 kr-nik
amerdlaningordlugit, tåssa ujaragsiut sulinerat misig-
ssuinigssåtdlo angnertuningortiniardlugo. — -
tåssa nålagauvfiup aningaussautainit, aningau-
ssat ukiuåne 1957/58-ime, atortugssångortiniagkat i-
natsissartunit OKatdlisauneråne sujugdlerme (pingaso-
riardlutingme oKatdlisaussugssåuput) kungip-tugdli-
nit akissutisiåka, pingårtumigdlo nunavtinut ministe-
riussumit. kisiåne nalungilara tåussuma ministerivta
uvavnut akissutigssai kimit (imalunit kikunit) suliari-
neKarsimassut. taimåitumik sornguname oKalfiseri-
ssagssaK tåuna åipagssånérdlune OKatdlisaulerpat a-
kissutigssaKåsaunga, nalunaerssugaisa (oKausisa) ilait
nåmagingisåka oKauseKarfigissugssåusagavkit.
kisiåne måna nuånårutigerérpara oKautigisinauv-
dlugulo, tåssa sarKumiussama tamåko ilait ugper-
narsisitdlugit kalåleKativtinitaoK tusarneKarsinauler-
mata, ilumut kungip tugdlianit, inatsissartut oKalug-
tarfiånit, isumaKatigineKardlutigdlo pilersiniarneKar-
tut påsinarmata, taimailivdluta Avangnåne inussutig-
ssarsiornerup tungå åma KånglnarniarneKarungnaertu-
tut oKautigissariaKalermat. tåssame ilungerstitigissar-
put tamaviårdluta.
Københavnime 30. december 1956.
Fr. Lynge.
nakorsaK Hai-fongimio.
(Det bed8temit nugtigaK. P. Dalager.)
upernagssaK kingugdleK (1956) unussat ilåne
sinigssaerusimavdlunga sinigfivne siårtartume nala-
vunga Hai-fongime toKujartortume, angutitdlo inu-
sugtorpagssuit silarssup erKumingitsortånut pissorsi-
massut ingmingnut aperssåtigiuartagånik ingminut
aperssordlunga: „suniardlungamitauvamiuna maunga
unigsimassunga?"
akissutigssarpagssuit erKarsautivne nitdlikåga-
luartut ardlåinåtdlunit nåmagingilara. måssalumiuna
uvanga nangminerdluinaK piumassara maligdlugo
matumane erKumitdluinartume suvdlortut ungatåne
angalavdlunga. Kåumatit tamardluinaisa pivfigssa-
Kardluartaraluarpunga sorssumut evKiluitsumut ike-
ratarsinauvdlunga imaKalo Amerikamut angerdlar-
dlunga aputinaratarsinaugaluardlunga. taimåikaluar-
tordle aulajanginguatdlåraunga sule uvdlut 30 nåv-
dlugit itivdlingaussaratdlarumavdlunga. sormiuna?
isumavkut tamunganerssuarmit avdlatut ingminut
takordlorneK ajorpunga kisiåne sianftsorssåssunga
silaKavsångitsussungalo.
Kangarssuardle erKaimavara nakorsaujumassu-
nga. månalo tåssa taimåitflvunga, uvfalo 28-inarnik
ukioKarama sule nutårKingnauvdlunga suliavnilo mi-
sigissartåjunanga. åp, åmalumme såkutune imarsior-
tune nakorsaugujunga — tåssa taimåitfljumavdlunga
kigsautigissartagara taimanile sorssutine såkutunut
perKingnigssaK pivdlugo suliagssalingnut ilauvdlu-
nga kivfartulerKåramale 1944-mit 1946-mut. ilavdlu-
gulume åma nakorsat inusugtunguit amerdlångitsut
suliagssaileKingitdluinartut påssutagssamingnigdlo i-
limasugtuartut ilagigujånga. Gutip ilisimavå „ulapi-
ssuartartunga" nakorsap kiavdlunit suliarisinaussai-
nik sualungnerussartumik.
tagpavane Kimåssut uningaviåne amerikamiut
såkutut tupé iluaKutsiutdlugit uvanga suliarisima-
ssavne påssutaKarpunga 12,000 Kångerdlugit nåpar-
simassunik nåkinardluinartunik asulo arKunartorni-
kunermik sugssaussångitsunik, tamåkualo amerdla-
nerssarssue inilsugpatdlårtardlutigdlunit utorKauvat-
dlårtartut. tåssa inuit kommunistinit Vietnamip
avangnånitunit Kimånikut neriugsimavdlutik Saigoni-
mut navianåsagunångitsumut ångutisavdlutik. tamå-
kualo sule tikiutingineråne Kimåssut avdlat 300,000
Kångerdlugit amerdlåssuseKartut uningavik måna av-
Kutigerérsimavåt. sunauvfalume någdliungnartut sule
soraeriångitsut inilliunip KerKa angujumåråt.
påssutarpåka nåpautit iliniaKatigisimassama inu-
nertik tamåt nåvdlugo takusimanaviångisait, pilagtui-
ssardlungalo nakorsat magpersigaine erKartorneKar-
simångisåinartunik. Kanorme iliortarpait mérånguit
kinlsat nerissut ajagssautaussåinik Kissuminernik a-
mitsukujunik siutaisa iluisigut kåpåssivigisimassut?
imalunit arnat utomarssuit autdlaisip erKuanik a-
nauvdlugit Kutue seKumitat? imalunit nukagpiarå-