AvangnâmioK - 01.02.1957, Blaðsíða 9

nr. 1
AVANGNAMIOK’
33
nguit siutait pusugutinik nutsutat? Kanordlo suliari-
ssarpåt palase kikissanik „niaKorusersugaK" mitag-
dlersupalårssuit niaKuanut kåutardlugit mångussu-
gåinik?
någga, Dooley inusugtunguaK, nakorsatut avdla-
tut pissugssausoralugo neriugisimassaraluat, aitsåt
taimak oKardluartårniarungnaerpoK — imaKale na-
korsatut pikoringnerullnardlune.
Notre Damep universitetiane USA-me iltniartitsi-
ssut suatdlagatik issika uisitiniarsimagaluarpait inu-
nerup ilumortortaisa isumaliutigissariaKartuinut, må-
nile kommunistit tornårssiviåne Kanigdlivigdlugo iti-
nerussumigdlo påsilersimavara inup ptssusivia. taku-
ssarpåka umiarssuarmiut ånugtorssuit ttålungiarssu-
nguit arnatdlo utorKarssuit toKujartortut Kajagssute-
Kalugit asavdlugitdlo paorKigait. takussarsimavåka
någdliugtitsinerit inungnit suliaorpasingitdluinartut
åniautitdlo sångltsut anersåkut ptssarssuårigortikait
kimitdlunlt avdlångortitagssaujungnaerdlugit. måna
nalujungnaerpara KanoK gutltsussutsip arxigssordlua-
gauvdluinaraluartup gutiussutsip Kaumaniminingua
inuit nikanarnerpårtånguåkuluåne uisorilassoK Ka-
mfsinåungitsigigå.
unuardle tåuna Hai-fongime Kulapajugpunga,
Kasuernerdlo ajulerdlunga natdlavivne agssakåju-
ssårtunga porsimåp ikiortåta Norman Bakerip Kåu-
mångitsiartoK tåssångåinarssuaK tupivnut iserfigånga.
„nakorsaK, makinarniartariaKarputit,“ OKarpoK. „iki-
ngitsunik påssutagssaKalerpugut — et tusintinik ilå-
put.“ nipånit nalunångilaK uko nutåt sujugdlernit
pitsaunerusimångitsut - ipertut, perdlimortut, uåpar-
simanermit nukigdlårnikut kamanaitsuvigssuarnigdilo
ikilersugkat.
naneruarfigssavnik savtititdlunga isigkåkalo put-
dlangnikut pukitsuvnut marugdluinarnut manguniar-
titdlugit uvdlåt tamaisa pissarnera maligdlugo nipi-
kitsumik atåtarporpunga, méraugatdlaramale taimåi-
tarama. „ .. . ajortumitdle ånåutigut. ..nipanger-
punga tarrumutdlo uisarulugdlunga, åp Gutiå, tåssa
taima inuit Ki'nuvigåtit - ajortumitdle ånåutigut. tai-
manikorpiaK malugilerunarpara, imaKa erssarigdluå-
ngikaluartumik, manlnera isumaKartoK.
„ nilgtitaugatdlarneK"
1954-ime julip autdlarKautåta erKåne såkutilnut
imarsiortunut nakorsångomårsimatitdlunga såkutå-
nutdlo nålagårauvdlunga Japanime såkutut imarsior-
tut nåparsimavigssuåne sulissunga nalunaerut perKU-
ssut tikiupoK Hai-fongimut norKUvdlunga. julivdlo
KerKane 1954-ime amerikamiut sorssutånut Monta-
gue AKA 98-imut sungiusaKataussugssamut ikigat-
dlarpunga. tåssanlnigssara sivisusagunångingmat nå-
parstmavigssuarme nåparsimassunik pårssissumut
arnatnut Kamutika nutåt atugkiupåka peKånginivne
atugarerKuvdlugit, kammeråtimalo ilåt OKarfigalugo
inuinartut sapåtikut atissåka atortarKuvdlugit. Kåuma-
tit isigkanigdlit Kångiusimalersut Japanimut uterama
Kamutima kilometerinut ussersautåt sunauvfa 32,000-
nut kigdligsimavoK, atissåkalo nutåt — å, sortne, 81
kllunik oKimailutaKaraluardlunga 27 kllunik OKilisi-
magama nåmagiungnaerdluinarsimåsagaluarpåka.
angalanivta uvdluine sujugdlerne isigkaneK si-
samane nuånårutigissarparput Kagssutaussatigut tung-
meraussatigut nunamut ikårtarfiussutigut aterniartar-
neK Filippineritdlo sigssånut seKinarigssuarmut najuv-
fåtarneK. augustivdle 12-åne nålagkerneKarpugut
Hai-fongimukåsassugut kugssuarmutdlo kisåsassu-
gut KanoK perKuneKarnigssarputdlo tåssane utarKl-
savdlugo.
tåssane sunigssarput ilimagerérparput. Hai-fong
— Vietnamip avangnåta tungå Asiame sorssungne-
rup ajoKissup pisimavfia. sOruname tusarérsimavar-
put Dien Bien Phup tigussausimanera Geneverne i-
sumaKatiglssumik ajuvigsortorssuarmik kinguneKar-
toK nunavdlo avdlap åma avingneKarneranik. åma
naluneKångikaluarpoK isumaKatigissut tåuna malig-
dlugo Vietnamip avangnåtungåne inuit najugaKartut
akornuteKaratik kujåmut Kimåsassut kommunistit nå-
lagauniarnerånit nanertorneKarusungikunik. ilimanar-
poK umiarssuarissagut agssartornerme ikiutugssåu-
sassut.
Montague umiarssuarnit avdlanit sujugdliuv-
dlune Bain d’Alongimut apupoK. kinguningualo av-
dlat tamarmik kisartiterput. „kivfåunglssusermut av-
KutigssaK11 OKalugpalågssartalik atorKårfigsiorneKara-
lugtualerpoK.
Hai-fong kangerdliumarngup igdluatungånltoK
takusinauvarput, tåssa kugssup Tonkinip akuane
umiarssualivit pingårnerssåt taimanilo Vietnamip
avangnåtungåne kivfåungissutsimut pulavfigssatuau-
lersoK. umiarssflp Kånltdlunga sineriak tamåna ta-
kornartaK ungaseKissoK issikuserpara. inugpagssuit
usigssat aissagssagut isumaliutigltigalugit.
tåssångåinaK tordlulaorpaluk tusarpara takuv-
dlugulo såkutflt tikuartoråt angatdlat mikissoK ka-
ngerdliumanerup maliarpalugssuisigut siminguatut
tangmigsartutut itdlune tungivtinut aggersoK. periat-
dlaravtigo sunauvfauna umiatsiaK franskit nunamut