AvangnâmioK - 01.02.1957, Blaðsíða 14

38
AVANGNÅMIOK’
nr. 2
folketingimut ninersmigssaK
nagtlliutilerpon.
tåssa ukioK folketingimut ilaussortagssamik Ki-
nersivigssarput autdlarnerérpoK sule-åsit avangnåta
tungånit Kinigagssautitagssanik KinarpatdlagtoKarane.
sujugdlermik folketingimut Kinerserérnivta ki-
ngorna KinigaussoK pivdlugo avisit oKausmaitdlo
atordlugit inugtånik suleriausianigdlo såssussineKar-
tåinartoK naliingilarput. Atuagagdiiutinilo ilåne „he“-
mik atsiortoK avangnåne folketingimut ilaussortå-
ngortup Kinigausimanera pivdlugo imaikujugtumik
agdlagpoK: tupigalugo avangnåmiut eKériartulersut
inuk taimåitoK Kinersimangmåssuk.
aitsåt eKériartflssårtunik taineKartugut avangnå-
miussugut Kinerniagagssavtinik piarérsalerniarta. Ki-
nigagssautitagssanut Kavdlunåtut pfkorigdluinarnig-
ssaK nautsorssutiglnaKinatigo. nunavtine sulissugut
Kutdlerpåt ministererputdlunlme kalåtdlisut oKångi-
såinaraluardlutik atortuput.
sujugdlermik Kinersinialernertut nivtarsåussutit
neriugdluarsårutit nautsorssutigivatdlåKinatigik; angu-
titdle arnatdlunft inuit inoKatigingneråne inatsisinik
nalungitsut inatsisigssanigdlo sananiardlutigdlo oKa-
lflseringnigsfnaussut Kinertigik. inuit taimåitut tå-
ssaungmatåtaoK folketingimut sulinerup avatåne in6-
Katigingnermut tungassunik avdlanik isumaliordluar-
tartut.
Kå oKatdlagtårniarta kina piukiikigput kinalo
piukutoK.
H-E. Berthelsen.
umiarssuarmik „Britania“mik umicirtorneK.
(nangitaK.)
Islandimut pinamugut.
nuna ersserdluariaravtigo alarsungnarungnaer-
poK. naoralaortitsivit KåumarKutitdlo avdlat kisimik
takorKUgaluarsinartut uvdlulerneK pilerpoK, sivitsoriå-
ngitsordlo Islandip tamåkerdlune apumik Kagdlersi-
massup KåKarssue Karssutdlugit seKineK takujuisaK
nuilerpoK. ila pinfssuseK, „pivdluåumineK ilungunar-
toK“, tupingnaK, kussanaK. paitsflgagssåungitsumik
ånagkuminera iluvne sumvoK umiarssup Kane unig-
feKarnanga angalaulersitdlunga KungujulassaKångf-
kaluardlunga Kungujulalersitdlunga påsititdlunga imar-
miflnanga nunamiussunga. Kangata’ pivdluarnaKaoK!
nuna Kanivingnago erssarigdluardlugule sine-
ravtigo igdloKarfit igdloKarfiussusé påsinarsivdluåinar-
dlugit issigågut. taimaitdluta amerikamiut tingmi-
ssartoKarfiat Keflavik avarKutilerparput. tingmissarto-
Karfiugamime tingissugssaKarsimagame minutit pi-
ngasungornere tamavfsa tingmissartoK nunamft Ka-
ngåtartaraoK atdlårKigssuarmilo kåvilukåriardlune mi-
kiartortardlune tåssalo maligtufnarmik taima terKar-
tuartut åungåinarpagut. uvdloKerKa patdlitdluinariå-
nguatdlarå kfsame Reykjavikip kangerdluagut ilung-
mut pulatilerpugut aulisartut umiarssuårarpagssue si-
låmukåt nåpiavdlugit, arrå åmåko timivtine KåKar-
ssuit apumik Kaugdlorit sukut tamauna sanimut at-
dlerfånik Kernertunik nimeruåt, tåssa KåKat basaltiu-
ssut K’eKertarssup KåKaisut itut, ilame tåssa sordlo
nunavtine K’eKertarssuarmut pulasågfnalerdlune, ka-
ngerdluk ilorpariartordlugo igdloKarfigssuaK Reykja-
vik erssarigsiartordlugo KatsoriartuåK. pulåmautdlua-
riaravta tåssa KatsorpoK Kivdlarinångordlune ilalo u-
vavtine kalåtdline mamarunartut amerdlåssusé, umiar-
sstip erKå tamarme agpanik påtsiveKångilaK, ilumut
igdlingnat. kiale serKusavai. ukulo nujuvik. taimait-
dlutalo umiarssualiviup pulagiåta silatinguanut kisåi-
naKaugut pulatfneKarnigssavtinik utarKilisavdluta.
umiarssuaK uneriarmat kingumut sume tamåne
angalaorsinångoriaravta atagule igpagssigamfnguaK
umiarssuavta aserorternere tamaisa takusfnånguler-
pagut. ila tupingnaK! ånangniussuaK umiardluliaK
lastip Kane agdlunaussarssuarnik KajangnaerssugaK
taimak peKaraluångilaK, nålagkersuiviup sujornata
tungåne pujorfiussarssuit silåinarigsarfiussut tatdli-
mat ilaisa nasaussarssue taimak ilaile tungaving-
mingnut agdlåt kigdlinguamfkut katangnerångamik.
nålagkersuivfnguåkulugput seKitaussavingnikuvoK iga-